- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
505-506

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Militieboställskassan - Militieexpeditionen - Militiehemman, Militieboställe - Militieombudsman - Militius, Johannes. Se Milic - Militär, krigsman - Militärattaché, officer - Militärbefälhafvare - Militärbegrafning, krigsv. - Militbroar - Militärbyrå, förv. Se Generalpoststyrelsen - Militärchef. Se Befälhafvande amiral - Militärdistanstub, krigsv. Se Distanstub - Militärdistrikt - Militaere höiskole, Den, i Kristiania - Militaere samfund i Kristiania - Militärföreningar (Militärsällskap)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(1877), har kassan enligt särskilda beslut, senast
vid riksdagen 1891, användts som bidrag vid åtskilliga
byggnader för arméns behof.
C. v. O.

Militieexpeditionen [-li’tsie-], 1809–41 och 1858
–1903 en af expeditionerna i kejserliga senaten
för Finland, indrogs efter finska militärens
upplösning. Den hufvudsakliga delen af dess verksamhet
öfverfördes då på Civil- och Finansexpeditionerna.
T. C.

Militiehemman, Militieboställe [-li’tsie-], kam.,
till indelningsverket anvisad jordegendom (se
Boställen). Alla sådana blefvo i sammanhang med 1875
års lönereglering vid armén indragna till statsverket.
Kbg.

Militieombudsman [-li’tsie-], en justitieombudsmannen
(se d. o.) motsvarande ämbetsman för militärväsendets
kontrollerande, om hvars tillsättande motioner
framställts i riksdagen 1901, 1903, 1904 och 1908,
men afslagits. I stället upprättade regeringen
genom instr. 11 dec. 1908 en "kommission
för undersökning af vissa förhållanden inom
rikets försvarsväsende" (den s. k.
Civilkommissionen, se d. o. Suppl.).
S. B.

Militius [-li’tsius], Johannes. Se Milic.

Militär (fr. militaire, af lat. miles, soldat)
kallas i dagligt tal hvarje krigsman (officerare,
underofficerare, manskap och musikpersonal)
vid såväl armén som flottan. I bestämd form
("militären") innefattar ordet ofta betydelsen
af krigsmakt (se d. o.), i sammansättningar: hvad
som har afseende på kriget eller krigsmakten, som
adjektiv: till krigsväsendet eller armén hörande. Om
militär tjänsteman se Civilmilitära tjänstemän.
C. O. N.

Militärattaché, officer, tillhörande armén,
anställd vid en diplomatisk beskickning hos en
främmande stat med uppgift att följa med denna
stats militära förhållanden och meddela hem
sina erfarenheter. Jfr Marinattaché. Sverige har
f. n. (1912) militärattachéer vid beskickningarna
i Köpenhamn, Paris, Kristiania, Petersburg, London
och Berlin.

Militärbefälhafvare kallas chefen för
Gottlands infanteriregemente (före 1886
Gottlands nationalbeväring) i hans egenskap
af högste befälhafvare på Gottland. Han har
samma myndighet som en arméfördelningschef.
C. O. N.

Militärbegrafning, krigsv., kallas sådan begrafning,
vid hvilken trupper paradera.

Militärbroar kallas sådana tillfälliga broar, som
slås af fälttrupperna, vanligen ingenjörtrupp, med
begagnande antingen af på förhand tillredd och på
särskildt konstruerade fordon medförd materiel –
de kallas då krigsbroar – eller af för tillfället
anskaffade materialier och kallas då fältbroar.
Militärbroarna äro antingen 3 m. breda,
normalbroar och kolonnbroar, eller s. k. smala
broar,
som ha endast 2,25–2 m. bredd. Ett särskildt
slags militärbroar utgöra spängerna, som ej äro
bredare än 1,5–0,5 m. Jfr Fältbro och Krigsbro.
L. W:son M.

Militärbyrå, förv. Se Generalpoststyrelsen, sp. 910.

Militärchef. Se Befälhafvande amiral.

Militärdistanstub, krigsv. Se Distanstub.

Militärdistrikt kallades 1833–92 den högsta enhet,
i hvilken svenska arméns trupper voro indelade
i fred. Indelningen, som gjordes 1833, ersatte
den förut varande indelningen i "inspektioner"
och "brigader". Militärdistrikten voro till
en början sex, men minskades 1847 till fem,
hvarefter 1:a militärdistriktet omfattade Skåne,
Blekinge och Kronobergs län, 2:a Östergötland
och återstoden af Småland, 3:e Västergötland,
Halland, Bohuslän, Dalsland och Värmland, 4:e
Stockholm, Uppland, Södermanland, Västmanland och
Närke samt 5:e Dalarna och Norrland. Befälet i ett
militärdistrikt utöfvades af en generalbefälhafvare
(generalsperson), under hvilken lydde alla inom
detsamma ständigt eller tillfälligtvis förlagda
trupper af armén, med undantag af gardesregementena,
samt de inom distriktet befintliga fästningarna. Vid
arméns omdelning i 6 fördelningar 1888 ändrades
indelningen i militärdistrikt i sammanhang
därmed, hvarefter benämningen omfattade endast
den territoriella indelningen. Vid omdelningen
1892 bortföll äfven benämningen och ersattes af
arméfördelningsområde. Ryssland är indeladt i
militärdistrikt, 12 till antalet.
C. O. N.

Militære höiskole, Den, i Kristiania, Norges
högsta militära läroanstalt, upprättades
1826. Arméns och marinens officerare utbildas där
för att kunna bli generalstabsaspiranter eller
avancera till kaptensgraden vid artilleri- och
ingenjörvapnet. Undervisningen försiggår på två
parallellafdelningar: generalstabsafdelningen samt
ingenjör- och artilleriafdelningen. Hvar och en af
dem har sin själfständiga ämnessfär, men så afpassad,
att äfven sistnämnda afdelnings elever kunna aspirera
till generalstaben. Nu (1912) gällande instruktion
är af 14 maj 1901. Ny kurs börjar hvartannat år
1 okt. och varar 1 3/4 år. För att bli antagen
fordras godkänd afgångsexamen vid krigsskolan i
Kristiania. Bägge dessa undervisningsanstalter lyda
sedan 1909 under chefen för arméns officersskolor.
K. V. H.

Militære samfund i Kristiania utgör norska arméns
och flottans andliga föreningspunkt. Sällskapet
bildades 1825 och har sedan 1878 eget hem i en för
ändamålet uppförd byggnad, med lokaler för bibliotek,
samlingsrum, fester o. a.
C. O. N.

Militärföreningar (Militärsällskap) kallas de
samfund för tankeutbyte i militära frågor och för
gemensamma samkväm, som af officerare bildats på
åtskilliga ställen i Sverige. Äldst i raden af dessa
är Militärsällskapet i Stockholm, som stiftades 27
dec. 1851. Detta sällskap upplöstes 1881, då ett nytt
militärsällskap uppstod, med hufvudsakligen samma
plan som det gamla. – Det första militärsällskapet
i landsorten bildades 1867 i 1:a militärdistriktet
(nuv. I:a arméfördelningen). Det sammanträder en
gång om året i någon större stad inom fördelningens
område. Med detta sällskap som mönster bildades
under 1870-talet militärföreningar, i 2:a och
3:e militärdistrikten (arméfördelningarna, II:a
fördelningens är upplöst), samt Västmanlands och
Närkes militärförening (upplöst efter 1892 års
omdelning af armén). För 5:e militärdistriktet
fanns en militärförening i Stockholm, hvilken under
vintern vanligen hade månatliga sammankomster. Efter
arméns omdelning 1901 bildades V:e arméfördelningens
militärförening.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free