- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
601-602

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ministeriella mål - Ministeriella protokoll. Se Ministeriella handlingar och Ministeriella mål - Ministeriell konselj, stadsr. Se Ministeriella mål - Ministerium - Ministerkommittén, ryska. Se Ryssland - Ministerkonferens. Se Minister - Ministerkris - Ministerportfölj, statsrådsämbete - Ministerpresident. Jfr Konseljpresident och Minister - Ministerresident, diplomatisk ämbetsman - Ministerråd (Kabinett l. Konselj) - Ministerstatssekreterare för storfurstedömet Finland

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de ministeriella målen och att konseljen om dessa
skulle utom föredraganden (helst utrikesministern)
bestå af två statsråd, af hvilka statsministern,
om han ej själf var utrikesminister, skulle vara
det ena – alltid när förbundsfrågor behandlades (då
också utrikesministern måste närvara) och annars,
när han var oförhindrad (§§ 11 och 12). Sedan Sverige
och Norge genom unionen 1814 blifvit en enhet i
förhållande till främmande makter och då Norges
grundlov (§ 28) ej innehöll något annat om de "norske
diplomatiske sager" än att de voro undantagna från
behandling i samladt statsråd och Riksakten af 1815 (§
7) tydligen för dem förutsatte svensk föredragande,
kommo de svenska ministeriella målen att äfven
omfatta norska sådana ("diplomatiske sager"). Som
emellertid Norges intressen äfven ansågos kunna
kräfva bevakning vid deras afgörande, medgafs genom en
k. resolution i ministeriell konselj 1835 åt norska
statsministern eller annan norsk statsrådsledamot
rätt att närvara i den ministeriella konseljen. Med
unionsupplösningen 1905 upphörde naturligtvis detta
förhållande. 1909 afskaffades genom förändringar i
R. F:s §§ 7, 11, 12 och 32 de ministeriella målen
som ett särskildt slags regeringsärenden och därmed
äfven den ministeriella konseljen; de afgöras nu
i vanligt statsråd och erhålla samma beredning som
andra där förekommande ärenden. Föredraganden är
såsom förut utrikesministern, och genom nuv. lydelsen
af § 11 är honom förbehållet att utan afseende
på ärendets beskaffenhet göra alla meddelanden
ang. rikets förhållande till främmande makter till
dessa eller till konungens sändebud i utlandet. Så
länge de ministeriella målen behandlades i den
ministeriella konseljen, fingo protokoll rörande
dem för den i § 105 föreskrifna granskningen i
konstitutionsutskottet infordras endast i det,
som rörde allmänt kända och af utskottet uppgifna
händelser. Då de öfverflyttades till det samlade
statsrådet, hvars protokoll voro fullständigt
underkastade konstitutionsutskottets granskning,
föreskrefs 1909 i § 9, att "där rikets säkerhet eller
eljest synnerligen viktiga skäl kräfva hemlighållandet
af mål, som angår rikets förhållande till främmande
makt, skall öfver målet föras särskildt protokoll"
och stadgades i § 105 samma inskränkning med afseende
på sådana protokolls infordrande, som förut gällt
om alla protokoll rörande ministeriella mål.
S. B.

Ministeriella protokoll. Se Ministeriella handlingar
och Ministeriella mål.

Ministeriell konselj, statsr. Se Ministeriella mål.

Ministerium (sv. plur. -rier), lat. (af minister,
se d. o.). 1. En styrelsegren, i spetsen för hvilken
en minister är ställd, motsvarande hvad i Sverige
och Norge benämnes statsdepartement l. departement
(se d. o.), t. ex. finansministerium; ministeriets
ämbetslokal. – 2. Predikoämbete (sacrum ministerium).

Ministerkommittén, ryska. Se Ryssland (Författning).

Ministerkonferens. Se Minister, sp. 596.

Ministerkris, en förändring i en ministär, bestående
däri, att denna i sin helhet eller delvis afgår på
grund af meningsskiljaktighet mellan
ministrar och statschefen eller mellan ministrar
och folkrepresentationen (se Kris och Minister).
S. B.

Ministerportfölj, eg. en ministers dokumentportfölj; statsrådsämbete.

Ministerpresident, den förnämste af en statschefs
rådgifvare, ministärens främste ledamot. Jfr
Konseljpresident och Minister.

Ministerresident (fr. ministre résident), diplomatisk
ämbetsman, som är ackrediterad hos ett främmande
lands suverän (statschef). Han räknas till 2:a
rangklassen bland sändebud, innehar en lägre aflönad
ministerpost än envoyén och tar plats efter den yngste
envoyé extraordinaire på stället. Som utmärkelse för
tjänstemeriter eller af artighet mot det hof, där de
äro ackrediterade, tilläggas ministerresidenter ofta
namn och rang af ministre plénipotentiaire. Den
svenska ministerstaten räknar f. n. endast en
ministerresident (i Argentinska republiken).

Ministerråd (Kabinett l. Konselj, se d. o.),
församling af ministrarna till gemensamma
öfverläggningar inför statschefen eller under
premiärministerns (konseljpresidentens, se
d. o.) ordförandeskap. I England förekomma aldrig
konseljer af det förra slaget, i Danmark användes
namnet ministerråd i motsats till "statsråd"
för att beteckna ett ministärens sammanträde, som
hålles under konseljpresidentens i st. f. under
konungens ordförandeskap och hvars beslut därefter
underställas konungen (danska grundloven §§
15, 16), men denna form för regeringsärendenas
behandling är där föga bruklig. I Frankrike däremot
betecknar ministerråd (conseil des ministres)
ett sammanträde under statschefens (presidentens)
ordförandeskap i motsats till ett ministersammanträde
under konseljpresidentens (conseil de cabinet). I
åtskilliga länder behöfva mindre viktiga ärenden ej
föredragas i ministerråd af ena eller andra slaget,
utan kunna afgöras af statschefen i samråd med blott
vederbörande departementschef eller t. o. m. af
denne ensam (se Ministerstyrelse). I Sverige
måste alla regeringsärenden, utom kommandomål
(se d. o.), afgöras af konungen i flera statsråds
närvaro. Ett sådant ministerråd kallas här statsråd
(se d. o.). Ministerråd i dansk betydelse finnes
dock äfven i Sverige, men icke som officiell
institution och kallas statsrådsberedning.
S. B.

Ministerstatssekreterare för storfurstendömet Finland
är titel på den i Petersburg stationerade ämbetsman,
som inför kejsaren föredrager finska ärenden. Innan
ännu Finlands förhållande till ryska riket blifvit vid
landtdagen i Borgå (1809) fastställdt, tillsattes en
statssekreterare, som inför kejsaren skulle föredraga
ärenden rörande Finlands förvaltning. Denne, som
var en rysk ämbetsman, erhöll såsom "adjoint" en
infödd finne. Genom instr. 6 nov. 1811 inrättades
därpå i Petersburg den s. k. Kommittén i afseende å
finska ärenden, som hade till ändamål att granska
och bereda de ärenden, som berodde på kejsarens
omedelbara afgörande. För föredragning af ärendena
hos regenten tillsattes en statssekreterare, som i
likhet med ledamöterna i kommittén skulle vara infödd
finne. Kommittén upphäfdes emellertid genom manifestet
af 17 mars 1826

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free