- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
635-636

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miquel - Miquel 1. Friedrich Anton Wilhelm M. - Miquel 2. Johannes von M. - Miquelon, ö syd on Newfoundland - Mir, Se Astronomiska instrument - Mir, arab., förkortning af emir - Mir, ry., kallas vanligen den storryska byn - Mira Bai, en indisk dam på Akbars tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

okt. 1811 i Neuenhaus, Hannover, d. 23 jan. 1871 i
Utrecht, vardt professor i botanik vid universitetet i
Utrecht 1859 och föreståndare för ’s Rijksherbarium
i Leiden 1862. M. var företrädesvis florist
och systematiker. Hans viktigaste arbeten, som
företrädesvis afse nederländska Indien och Guyana,
äro Commentarii phytographici (3 bd, 1838–40),
Genera Cactearum (1839), Monographia Cycadearum
(1842), Systema Piperacearum (2 bd, 1843–44), Flora
Indiæ batavæ
(3 bd med suppl. 1855–61), Annales musei
botanici Lugduno-Batavi
(4 bd, 1863–69) och Flora
japonica
(1870).

illustration placeholder

2. Johannes von M., den föregåendes broder, tysk
statsman, f. 1829 i Neuenhaus, Hannover, d. 1901
i Frankfurt am Main, skaffade sig ett namn som
advokat i Göttingen och deltagare i det politiska
lifvet. Han var bl. a. en af stiftarna af Tyska
nationalföreningen, blef 1864 led. af Hannovers andra
kammare, 1865 borgmästare och 1869 öfverborgmästare
i Osnabrück, var 1870–73 direktor i
Diskontbolaget i Berlin, blef 1876 ånyo
öfverborgmästare i Osnabrück och 1879 i
Frankfurt a. M. Som led. af preussiska landtdagen
och af riksdagen 1867–76 var han en af de mest
framstående ledarna af det nationalliberala partiet
och mycket verksam både vid utarbetandet af den
nya rikslagstiftningen och i politiskt sociala
frågor. 1884 inkallades M. i Preussens statsråd, men
lät först 1887 åter invälja sig i riksdagen, där han
jämte Bennigsen blef ledare af det nationalliberala
partiet. 1890 utnämndes M. till preussisk
finansminister och nedlade i sammanhang därmed
sitt riksdagsmandat. 1897 blef han därjämte vice
president i statsministeriet. M. genomdref reformen
af de direkta skatterna och var för öfrigt en af de
mest inflytelserike ministrarna. Han adlades 1897.
1. C. Lmn. 2. J. F. N.

Miquelon [mlk8lå’n], ö strax s. om Newfoundland,
bestod förr af två öar, skilda genom en segelbar
kanal, men denna är numera så igensandad, att båda
öarna bilda ett sammanhängande helt. M. har en ytvidd
af 202 kvkm. och 505 inv. (1907), som sysselsätta
sig med beredning af stockfisk. Ön, som föga lämpar
sig för odling, tillhör Frankrike och bildar med
Saint Pierre en koloni (241 kvkm. 4,768 inv. 1907).
(J. F. N.)

Mir (af fr. mire, siktpunkt, afvägningsstång). Se
Astronomiska instrument, sp. 293.

Mir, arab., förkortn. af emir (se d. o.).

Mir (eg. mirskoje obstjestvo), ry., kallas vanligen
den storryska byn. Byn har utvecklat sig ur den
slaviska familjekommunionen (se Kommunion 2)
och kan spåras tillbaka till början af 1600-talet,
då lifegenskapen fullt genomfördes. Ett visst antal
lifegna bildade då en kommun med bestämdt jordområde
och med solidarisk ansvarighet för alla utlagor till
godsegaren eller staten.
Jorden var anslagen till miren, ej till dess enskilda
medlemmar, men den odlades ej gemensamt, utan var
delad på de olika husfäderna, och denna jorddelning
gjordes om vid hvarje skatterevision, d. v. s. hvart
femtonde år och när det eljest blef nödvändigt
till följd af, att familjefädernas antal vuxit. När
liiegensKapen upphäfdes, 19 febr. 1861, bibehölls
bykommunen, och dess betydelse blef ytterligare skärpt
på ett för det ryska bondeståndets utveckling mycket
menligt sätt. Byn blef egare till bondejorden, som
förr egts af godsherrarna, men dessa skulle erhålla
betalning för densamma. Det stadgades, att denna i
första hand skulle erläggas af regeringen, men sedan
efter hand betalas af bönderna. Dessutom hade dessa
att erlägga grundskatt, kopfskatt o. a. pålagor. För
alla dessa umgälder svarar hela byn. Det beräknades
1872, att skatterna och amorteringen å jorden stego
till mellan 93 och 198 proc. af nettoinkomsten
af böndernas jordbruk samt att de ökade skatterna
vida öfverstego värdet af den fördel, som bönderna
vunnit genom befrielsen från dagsverkstjänsten på
deras förra egares gods. För att kunna fullgöra alla
de förpliktelser, som efter emancipationen åligga
byn, blef bystämman utrustad med mycket stor makt
öfver byns medlemmar. Sålunda fördelar den jorden
mellan bönderna, och liksom i äldre tider måste
denna fördelning göras om, när nya familjefäder
uppstått. Härigenom förlorar bonden naturligtvis
allt intresse för jordförbättringar, då han vid
nästa delning kan förlora den jordbit han förr
nyttjat. Vidare kan miren fråntaga den bonde, som
ej betalar sina umgälder, den jord, som han fått att
bruka; den kan uppställa villkor för rätt att utflytta
ur kommunen, och dessa kunna göras så tunga, att
hvarje sådan flyttning är omöjlig; den kan utesluta
ur kommunen "skadliga och lastfulla" medlemmar och
öfverlämna dem till regeringen för administrativ
deportation. Miren skall också ge sitt tillstånd till
hvarje sysselsättning utom byn, däribland äfven till
inträde i läroanstalter samt i statstjänst. Bystämman
är f. ö. byns administrativa ledare; den utser
förmyndare, beslutar i gemensamma angelägenheter
(ordningsregler, inrättande af skolor etc.) samt
kan genom delegerade framställa klagomål och inlämna
petitioner till högre myndigheter. Beslutande rätt
i miren har hvarje själfständig odlare af dess
jord. Bland de af miren valde kommunale ämbetsmännen
är starosten den viktigaste. Honom åligger att
sammankalla stämman och leda dess förhandlingar,
att vara mirens exekutiva organ och utöfva tillsyn
öfver dess kommunala institutioner. Han är äfven
polisämbetsman samt har en viss rätt att bestraffa
byns invånare med böter intill en rubel och med
arrest eller med allmänt arbete intill två dagar. –
Flera byar äro förenade till volost. Indelningen i
mir förekommer endast i Stor-Ryssland samt i östra
och södra Ryssland, hvarest jorden är byns gemensamma
egendom. I Östersjöprovinserna samt i Lill-Ryssland
och västra Ryssland, där jorden är privategendom,
finnes icke miren, utan blott indelningen i volost.
J. F. N.

Mira Bai, en indisk dam på Akbars (se
d. o.) tid, säges ha stiftat en sekt, som i synnerhet
dyrkade den unge Krishna. M. var konungadotter
från Meitô

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free