- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
709-710

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mitra, ind. myt. - Mitra, grek. . lat. - Mitra 1. långt skärp - Mitra 2. Hufvudbindel eller mössa - Mitra 3. biskopsmössa l. infulan. (se Biskopsskrud och Grekisk-katolska kyrkan) - Mitra, Rajendra Lala - Mit-Rahine, arabby. Se Memfis - Mitralisvalfveln, dets. som biskopsmössevalfven. - Mitralisvalfveln. Se Hjärtat och Hjärtsjukdomar - Mitraljös. Se Kulspruta - Mitraria Cav., bot. Se Gesneraceae - Mitras, myt. Se Mithra - Mitré, Bartolomea - Mitrovica, stad i turkiska Kosovo - Mitrowitz, stad kroatiska Syrmien - Mitscherlich - Mitscherlich 1. Christoph Wilhelm M. - Mitscherlich 2. Eilhart M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

morgonen, Varuna till aftonen, och i Brahmana-texter
M. och Varuna stå i samma respektive förhållande till
dag och natt eller när det i ritualen (Sutra-texter)
föreskrifves, att M. skall ha ett hvitt, Varuna ett
svart offerdjur, så har man däruti velat finna
antydning eller bevis för att M. ursprungligen
var en ljus- eller sol-gud, Varuna en natt-
eller mån-gud; eller, med en modifikation,
att M. representerar dagen och daghimmeln, Varuna
natten och natthimmeln (med dess stjärnehär). På
en dylik ursprungsuppfattning kunde också tyda det
förhållandet, som då vore att anse som en relikt från
äldre uppfattningsskeden, att M. i senare indisk
litteratur med öfriga Aditya’er turar om att hvar
sin månad (M. i maj–juni) beledsaga solens vagn;
äfven identifieras M. helt enkelt med solen. Omöjligt
synes icke vara, att den ursprungliga grundvalen för
gudaparet Mitra-Varuna verkligen var naturåskådningen
af dag och natt (resp. sol och måne) särskildt i deras
regelbundna växling. Härur kunde samma gudomligheter
lätteligen få sin karaktär af den orubbliga såväl
kosmologiska som, speciellt vid en mera utvecklad
fas af det indiska religiösa tänkandet, etiska
världsordningens
representanter och väktare. Häraf
kunde också förklaras det förhållande, att en
uppdelning af denna världsordnings sidor i en mera
sträng och dyster och en mera mild och ljus skett och
anpassats till två strängt parvis uppträdande gudar,
som följas åt lika orubbligt som dag och natt. Att
emellertid den etiska konceptionen var färdig redan
i arisk (indoiransk) tid och religionsutveckling,
framgår af M:s identitet med den avestiska Mithra
(se d. o.). I öfverensstämmelse därmed torde namnet
(identiskt med mitra, "’vän") vara en indoiransk
skapelse, alltså höra till en ordgrupp med betydelse
"utbyta, stå i ömsesidigt förhållande till" o. d. Å
andra sidan framgår af denna identitet mellan
ind. Mitra och avest. Mithra (se d. o.), att redan
i arisk tid gestalten – primärt eller sekundärt –
stod i förbindelse med solen, alltså var en solar gud.

Litt.: utom de mytologiska handböckerna af Oldenberg,
Hillebrandt, Macdonell, Hardy, Hop–kins m. fl.,
Hillebrandt, "Varuna und M." (1877), Eggers,
"Der arische gott M." (1894), Meillet, "Le dieu
indo-iranien M." (i "Journal asiatique", serien X,
bd 10, s. 143 ff.).
K. F. J.

Mitra, grek. o. lat. 1. I allmänhet ett långt skärp
med vidhängande band för dess fastbindande.
– 2. Hufvudbindel eller mössa (vanligen af ylle),
som hos grekerna bars endast af kvinnorna (fig. 1),
men hos flera asiatiska folk äfven af männen
(se fig. i art. Dareios III), särskildt hos
frygerna, hvilkas mitra med band sammanknöts under
hakan (fig. 2). – 3. I den kristna kyrkan benämning
på biskopsmössan l. infulan (se Biskopsskrud med
fig. samt fig. i art. Grekisk-katolska kyrkan).
illustration placeholder
Fig. 1. Forngrekisk mitra (å en kvinnlig marmorbyst, Dresden).

illustration placeholder
Fig. 2. Frygisk mitra (Paris’ hufvud å en pompejansk målning).


Mitra, Rajendra Lala, indisk sanskritist, f. 1824
i en förstad till Calcutta, d. 1891, tillhörde en
ansedd familj af skrifvarkasten i Bengalen. Efter
själfstudier blef han 1846 anställd som bibliotekarie
i Asiatic society of Bengal, för hvilket han sedan
verkade under hela sitt lif som efter hvartannat
sekreterare, vice-president och slutligen som den
förste infödde presidenten 1885. M. utgaf en mängd
sanskrittexter (på grund af bristande noggrannhet
knappast vidare användbara) förnämligast i
"Bibliotheca indica" och större arbeten The
antiquities of Orissa
(2 bd, 1875–80), Bodh Gaya
(1878), Indo-Aryans (2 bd, 1881) m. m.
K. F. J.

Mit-Rahine, arabby. Se Memfis.

Mitralisvalveln (lat. valvula mitralis), dets. som
biskopsmössevalveln. Se Hjärtat och Hjärtsjukdomar,
sp. 868.

Mitraljös, fr. mitrailleuse (af mitraille, skrot). Se
Kulspruta.

Mitraria Cav., bot. Se Gesneraceæ, sp, 1073.

Mitras, myt. Se Mithra.

Mitré, Bartolomeo, argentinsk general och president,
f. 26 juni 1821 i Buenos Aires, d. där 19 jan. 1906,
vardt 1859, mot slutet af staten Buenos Aires’
misshällighet med den argentinska konfederationen,
befälhafvare för dess trupper, men besegrades af
konfederationsgeneralen Urquiza 23 okt. vid Cepeda. I
maj 1860 valdes han till nämnda stats guvernör,
besegrade i sept. 1861 de konfedererades armé vid
Pavon och trädde 1862 som president på 6 år i spetsen
för den åter förenade argentinska republiken. Om
hans regeringstid se Argentina, sp. 1442. M:s försök
att störta den 1874 till president valde Avellaneda
slutade med nederlaget vid La Verde (nov. s. å.). Han
måste därpå för en tid gå i landsflykt till Europa,
lefde sedan som skriftställare i Buenos Aires
och gjorde 1892 ett fruktlöst försök att än en
gång bli vald till president. M. har utgifvit en
Danteöfversättning och flera historiska arbeten.

Mitrovica [-vi’tsa], stad i turkiska vilajetet Kosovo,
vid Sitnicas förening med Ibar, i norra ändan af
Kosovo polje. Omkr. 4,000 inv.

Mitrowitz (slav. Mitrovicza), stad
i kroatisk-slavoniska komitatet Syrmien, vid
vänstra stranden af Save. 11,518 inv. (1900). Lägre
gymnasium. Vin- och silkesodling, liflig trävaru-,
frukt- och boskapshandel. M. var den romerska staden
Sirmium (se d. o.), af hvilken ruiner ännu synas.
J. F. N.

Mitscherlich. 1. Christoph Wilhelm M., tysk
språkforskare, f. 1760, d. 1854, var 1794–1833
professor i Göttingen. Han utgaf en förträfflig
upplaga af Horatius’ "Oder" och "Epoder" (2 bd,
1800–01), Scriptores erotici græci (4 bd, 1792–94)
m. m.

2. Eilhard M., brorson till M. 1, tysk kemist,
f. 1794 i Ost-Friesland, d. 1863 i Berlin, egnade
sig först åt historien och sedermera åt orientaliska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0377.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free