- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
801-802

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mogk, Eugen - Mognad, landtbr. o. trädg. - Mogningsprocess. Se Fotografi - Moguer, stad i spanska Huelva - Mogul. Se Stora Mogul - Moguntiacum (Mag-), Moguntia (Mag-), latinska namnet på Mainz - Mogård samt Mo och Åsunda (byar - gårdar ?) i Östergötland - Mohács, kommun i Baranya, Ungern - Mohair - Mohair 1. Engelsk benämning på angoraull

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fornnorsk-isländsk litteraturhistoria och mytologi,
har skrifvit en massa smärre uppsatser och recensioner
i en mängd tidskrifter, litteraturtidningar,
festskrifter o. a. sammelverk. Hans mest betydande
arbeten äro de i den af H. Paul utgifna "Grundriss
der germanischen philologie" införda Mythologie
(1891; 2:a uppl. 1898) och Norwegisch-isländische
literatur
(1889; 2:a uppl. 1903). 1886–90 utgaf han
Altnordische textbibliothek (3 hftn) och är sedan
1891 jämte G. Cederschiöld och H. Gering utgifvare
af "Altnordische sagabibliothek". Dessutom utger
han sedan 1897 "Mitteilungen des Vereins für
sächsische volkskunde", till hvars bildande han
kraftigt bidragit, och redigerar sedan 1905 de
i Leipzig utkommande "Beiträge zur volkskunde".
Ad. N-n.

Mognad, landtbr. o. trädg., den grad af utveckling,
vid hvilken en växt eller växtdel är lämplig
till användning, får olika betydelse i afseende
på olika växter. I afseende på sädesväxter afses
vanligen "kärnans" (fruktens) mognad, i hvilken
tre stadier pläga urskiljas: mjölk- l. grönmognad,
då växtämnet nått den utveckling, att
det kan bilda en ny planta, men sädeskornet ännu
ej slutat sin näringsansättning och är fylldt af
hvit, stärkelseblandad växtsaft, och öfre delen af
strået ännu är grön; gulmognad, då halm och kärna
gulnat, men den senare ännu är vaxartadt mjuk;
samt fullmognad, då kärnan nått full fasthet. Det
talas äfven om dödmognad, då moderplantan är död
och den organiska förbindelsen med fröet upphört,
så att detta lätt faller ur ("dröser"). Potatis och
rotfrukter sägas vara mogna, då näringsupptagandet
för året afslutats, hvarmed följer rötternas eller
knölarnas största näringshalt och hållbarhet vid
förvaring. – Under ordet mognad kunna sammanfattas
flera olikartade fysiologiska företeelser
hos trädgårdsväxterna. Exempelvis försiggå vid
mognaden af frön helt andra lifsprocesser än vid den
s. k. mognaden af de odlade frukter, som användas
på grund af sitt saftiga fruktkött, och ännu andra
processer åstadkomma mognad af vedartade skott
och andra öfvervintrande växtdelar. Vid mognaden
af ett frö, slutprocessen af fröets utveckling,
hopas massor af upplagsnäring (vanligen stärkelse,
olja, proteinämnen) i fröet, samtidigt med att
fröskalet hårdnar och fröets vattenhalt aftager. För
mognadsprocessernas fullbordande fordras, att växten
genom gynnsamma yttre förhållanden är i stånd att
rikligt förse fröet med näring. Hög temperatur
påskyndar mognaden, för låg temperatur försenar
eller hindrar densamma. För fröets groningsförmåga
är afslutandet af dessa företeelser af allra största
betydelse, liksom äfven mognadsgraden starkt inverkar
på lifskraften hos den groddplanta, hvartill fröet ger
upphof. För hög temperatur och vattenbrist kunna hvar
för sig eller i förening föranleda brådmognad. Vid
mognaden af saftiga frukter tillföras till fruktköttet
och upplagras i detta vissa ämnen, framför allt
socker. Stärkelse, som ofta finnes i omogna frukter,
förvandlas efter hand till socker, och halten af syror
(äppelsyra, vinsyra o. s. v.) aftager. Fruktköttets
volym ökas därigenom, att cellerna upptaga vatten,
som förstorar dem. I vissa fall kunna cellväggarna
delvis sprängas, hvarvid cellsaften fyller cellmellanrummen
och ger frukten det utseende,
som är bekant hos "klara" astrakaner. Cellerna
lossna mer eller mindre från hvarandra, hvarigenom
fruktköttet blir löst. Under mognaden utbildas i de
flesta saftiga frukter vissa smakämnen, och färgen
förändras från den mörkare gröna, som utmärker omogna
frukter, till ljusare grön, gul, hvit, röd eller blå
färg. Mognaden försiggår i en del fall först en tid
sedan frukten (resp. fröet) skilts från moderväxten
(eftermognad). Hos åtskilliga frukter sammanfaller
full mognad därmed, att sockerhalten når sitt
maximum. Senare förbrukas sockret för andningen,
samtidigt med det att syrehalten ytterligare nedgår,
smakämnena förändras, och vatten bortgår genom
afdunstning, så att frukten skrumpnar, blir seg
eller mjölig (öfvermognad). I andra fall blir
fruktköttet skenbart vatten-(saft-)rikare genom
upplösning af cellerna. – Mognaden af ett skott
består förnämligast däri, att cellväggarna i veden
förtjockas och hårdna (förvedas), att stärkelse eller
annan upplagsnäring samlas i märg, märgstrålar och
bark samt att vattenhalten i skottet minskas. Ofta
bildas kork- eller bastskikt i barken. Ett tecken
till inträdande mognad är, att bladen i god tid på
hösten gulna och affalla. Skottens mognadsgrad är
för vedartade växter af utomordentlig betydelse,
då deras förmåga att motstå vinterkylan på det allra
närmaste sammanhänger med densamma. Då äfven skottens
mognad är beroende af temperaturen, är orsaken lätt
funnen till det förhållandet, att mera ömtåliga
trädgårdsväxter efter kalla somrar lätt frysa bort
äfven vid lindrig vinterköld. Fullkomlig mognad är
ett af hufvudvillkoren för, att vedartade växter
skola kunna drifvas (se Drifning 4). – Vid
mognaden af lökar, knölstammar (t. ex. potatis)
o. s. v. ega ungefär samma företeelser rum som
vid mognad af frön. Äfven hos sådana växtdelar
inverkar mognadsgraden starkt på följande
vegetationsperiods växtlighet och blomning.
H. J. Dft. C. G. D.

Mogningsprocess. Se Fotografi, sp. 992.

Moguer [måger], stad i spanska provinsen Huelva
(Andalusien), nära mynningen af Rio Tinto. 8,455
inv. (1900). Vinodling, stor vinexport.
J. F. N.

Mogul. Se Stora Mogul.

Moguntiacum (Mag-), Moguntia (Mag-), latinska namnet
på Mainz (se d. o.).

Mogård samt Mo och Åsunda, tills. 2 mtl, tax. till
45,000 kr. (1911), belägna i Risinge socken,
Östergötlands län, mellan Dofvern och Glan, ha länge
hört tillsammans med Finspång och egas nu af ledamoten
af riksdagens Andra kammare Axel Ekman.

Mohács [må;hätj], kommun i komitatet Baranya,
Ungern, på högra Donaustranden, n. om Esseg, midtemot
Margaretaön. 15,832 inv. (1900). Viktig ångbåts- och
järnvägsstation, betydlig trä- och spannmålshandel,
silkesspinneri, tegelbruk etc. Vid M. förlorade 29
aug. 1526 konung Ludvig II af Ungern slag och lif
i kamp mot osmanerna under sultan Soliman II. 12
aug. 1687 besegrade där hertig Karl af Lothringen
och markgrefve Ludvig af Baden (vid Villány)
med 60,000 man den vida manstarkare turkiska
armén under storvesiren Soliman.
(J. F. N.)

Mohair [måT^häe]. 1. Engelsk benämning på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free