- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
813-814

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moira, grek. myt., "del", "lott". Se Parcer - Moira, earl af. Se Hastings - Moiré, fr. Se Moare - Moiré-métellique, fr. Se Förtenning - Moirer. Se Moira - Moiris, attikisten, grekisk grammatiker - Moiris, sjö. Se Fajum - Moissac, arr.hufvudstad i franska Tarn-et-Garonne - Moissan, Henri - Moissi, Alexander - Moitie, äkta hälft

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Hesiodos sägas de vara nattens döttrar, och
deras antal är bestämdt till tre, med individuella
personnamn: Klotho, "den spinnande", Lachesis,
"den lifslotten tilldelande eller afmätande", och
Atropos, "den oafvändbara", hvilken den oundvikliga
dödsstundens bestämmande tillkom. Platon låter
dem sitta på höga troner och, medan de spinna, vid
sfärernas musik sjunga ödets sång: Lachesis om det
förflutna, Klotho om det närvarande och Atropos om
det tillkommande, en skildring, som nära sammanfaller
med den nordiska gudalärans föreställning om de tre
nornorna. Som rådande öfver det mänskliga lifvets
början och slut sattes moirerna i förbindelse dels
med barnsbördens gudinnor (eileithyiai), dels med
dödsgudinnorna (keres), dels äfven med den straffande
vedergällningens dunkla gudamakter (erinyes). Af
grekernas bildande konst framställas moirerna som
allvarsamma mör, vanligen med vissa kännetecknande
attribut (slända, timglas, jordglob, våg, bokrulle
o. s. v.; se fig.). – I den romerska mytologien heta
ödets gudinnor parcæ. Se Parcer.
A. M. A.
illustration placeholder
De tre moirerna på en antik relief: Klotho med

sländan, Lachesis dragande lifslotten, Atropos med

ödesrullen och globen.


Moira, earl af. Se Hastings 3, sp. 75.

Moiré [må’], fr. Se Moaré.

Moiré-métallique, fr. Se Förtenning.

Moirer [må’j-]. Se Moira.

Moiris (grek. MOCQIS, lat. Moeris), med tillnamnet
attikisten (grek. attikistes, lat. atticista),
grekisk grammatiker, troligen under förra delen af
2:a årh. f. Kr., författade en alfabetiskt ordnad
grekisk ordförteckning (Lexeis attikai), afsedd
att belysa det klassiskt attiska språkbruket samt för
hvarje ord angifvande skiljaktigheterna med afseende
på form och betydelse mellan detta språkbruk och de på
författarens egen tid gängse allmängrekiska. Arbetet
är utgifvet i flera upplagor, senast af Bekker (1833).
A. M. A.

Moiris, sjö. Se Fajum.

Moissac, arrondissemangshufvudstad i
franska dep. Tarn-et-Garonne (Gascogne), vid
Tarn och Garonnekanalen. 4,523 inv. (1906; som
kommun 8,218). Collège. Vin- och fruktodling.
J. F. N.

illustration placeholder

Moissan, Henri, fransk kemist, f. 28
sept. 1852 i Paris, d. där 20 febr. 1907, tjänstgjorde
sedan 1870 på apotek, men sträfvade efter att få egna
sig helt åt kemien och fick studera under Frémy och
Dehérain samt författade under
den senares ledning en växtfysiologisk afh. De
l’absorption d’oxygène et de l’émission
d’acide carbonique par les feuilles maintenues
à l’obscurité.
M. aflade 1879 apotekarexamen,
men fick efter sitt giftermål 1882 åter tillfälle
till rent vetenskapligt arbete. Han upptäckte 1886
fluor, blef s. å. professor i toxikologi vid École
de pharmacie och 1899 professor i mineralkemi vid
samma skola. 1900 kallades han som professor i kemi
till universitetet i Paris. M:s första oorganiska
arbete behandlade pyroforiskt järn.
Hans fluorarbeten började 1884 med undersökningar öfver arsenikfluorid
och fosforfluoriderna PF3, POF3 och PF5. Emellertid
kunde han ej framställa fri fluor ur dessa föreningar
på rent kemisk väg; han undersökte därför den
elektrolytiska sönderdelningen af fluorvätesyra,
som redan hade studerats af Frémy. Efter åtskilliga
svårigheter lyckades han 1886 framställa denna gas i
en af honom konstruerad apparat (se Fluor). Till 1891
var M. sysselsatt med undersökningar af fluor och
fluorider och leddes sedan genom ett arbete öfver
framställandet af kristalliseradt kol (diamant)
till konstruktionen af den elektriska ugnen (se
Elektrisk ugn, sp. 348). Genom denna uppnåddes
temperaturer till omkr. 3,500°, och således blef ett
ökadt temperaturområde af omkr. 1,400° tillgängligt
för forskningen. I sin ugn lyckades han smälta
äfven de mest svårsmälta metallerna. De viktigaste
resultaten af hans arbeten med den elektriska
ugnen vunnos emellertid genom framställningen af
karbiderna, bland hvilka i synnerhet kalciumkarbid
och karborundum (siliciumkarbid) må nämnas. M:s sista
forskningsperiod egnades åt syntesen och studiet
af nitrider, hydrurer (föreningar mellan metaller
och väte) och silicider, t. ex. kalciumsilicid,
Ca Si2. M. erhöll 1906 Nobelpriset i kemi för
"isolering och undersökning af elementet fluor
samt för införandet af den efter honom uppkallade
elektriska ugnen och studiet af karbiderna".
H. E.

Moissi, [må’j-], Alexander, tysk skådespelare,
f. 2 apr. 1880 i Trieste af italienska föräldrar,
lärde sig tyska först som yngling, började 1901
utbilda sig till operasångare, men förmåddes af
Schlenther vid Wiens Burgteater att egna sig åt
talscenen. 1903–05 anställd i Prag, har M. sedan
tillhört Reinhardts teater. Han erhöll snart stora
roller och har spelat bl. a. Hamlet, Romeo, Faust,
Franz Moor
i Schillers "Röfvarna", Posa i "Don
Carlos", Fiesco, Golo i Hebbels "Genoveva", Osvald
i "Gengangere", Dubedad i Shaws "Doktorns dilemma"
och titelrollen i Sofokles’ "Konung Oidipus" (som
gafs i Stockholm 1911 af Reinhardt). M:s lidelsefulla
temperament och underbart härliga och välbehandlade
stämma göra hans framställning mycket verkningsfull.
R-n B.

Moitié [måatie]., fr. (af lat. ack medietatem,


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free