- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
853-854

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Molinari, Gustave de - Molinazzo-Arbedo, ort i schweiziska kantonen Ticino - Moline, stad i staten Illinois - Molina Schrank, bot. - Moliner, Auguste - Molinister, anhängare af L. Molins lära - Molinos, Miguel de - Molins, Mariano Roca Togores - Mol-ion, fys. - Molioniderna (Molionerna); grek. myt.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frågans lösning. Mäktig af en genomskinlig
framställning, kämpade han ännu efter nittioårsålderns
inträde med en rent af religiös nitälskan för sin
individualistiska åskådning samt mot socialism och
statsingripande. Bland M:s böcker må nämnas Les
soirées de la rue Saint-Lazare
(1849), L’évolution
économique du XIX:e siècle, théorie du progrès
(1880),
Les lois naturelles de l’économie politique (1890),
Les bourses de travail (1893), Comment se résoudra
la question sociale
(1896), Esquisse de l’organisation
politique et économique de la société future
(1901),
Économie de l’histoire, théorie de l’évolution (1908),
Ultima verba (1910), flera reseskildringar från
europeiska och transatlantiska länder m. m.
(E. H. T.)

Molinazzo-Arbedo [målinaMdså -då], en liten ort i
närheten af Arbedo i schweiziska kantonen Ticino. Man
har där påträffat ett graffält från slutet af den
s. k. Hallstatt-tiden, ung. midten af 1:a årtusendet
f. Kr. Jfr Latènetiden, sp. 1303. Litt.:
J. Heierli, "Urgeschichte der Schweiz" (1901).
Br Sr.

Moline [mol^n], stad i nordamerikanska staten
Illinois, på vänstra stranden af Mississippi, ofvan
Rock Island, midt emot Davenport. M. blef stad
1872, hade 1880 7,800 inv. och 1910 20,478 inv.,
hvaraf flera tusen af svensk börd. Staden har ett
stort antal fabriker, drifna medelst vattenkraft,
som fås därigenom, att en konstgjord damm på statens
bekostnad anlagts ut i floden. I närheten kolgrufvor.
(J- F- N.)

Molinia Schrank, bot., grässläkte med endast 1
art, M. coerulea (L.) Moench, som växer allmänt på
fuktiga gräsmarker och stränder samt lätt faller i
ögonen genom sin smala, glesa, ofta svartvioletta
vippa, hvaraf detta gräs fått namnen blåtåtel
och blåsene. Strået förefaller oledadt,
men har en ledknut nära basen. Det är af föga värde
som fodergräs.
O. T. S. (G. L-m.)

Molinier [målinjé], Auguste, fransk
historiker, f. 1851 i Toulouse, d. 1904 i Paris,
bibliotekstjänsteman, sedermera professor vid École
des chartes, var en framstående paleograf och
utmärkt kännare af fransk medeltidshistoria och
har i Les sources de l’histoire de France (6 bd,
1901–04; registerband 1906 af Polain) lämnat en
värdefull öfversikt öfver källorna till Frankrikes
historia fram till medeltidens slut. Dessutom skref
han Les obituaires français au moyen âge (1890) samt
utgaf flera manuskriptkataloger, kritiska editioner
af bl. a. benediktinernas "Histoire de Languedoc",
Sugers krönika om Ludvig VI, Pascals "Pensées" och
"Lettres provinciales" samt "Obituaires de la province
de Sens" (2 bd, 1901–06).
V. S-g.

Molinister, anhängare af L. Molinas lära (molinismen).

illustration placeholder

Molinos [mål^nås], Miguel de, spansk mystiker
och bärare af den s. k. kvietismen (se d. o.),
f. 1640, d. 1697, blef präst och teol. doktor samt
vistades sedan 1670 i Rom som biktfader åt en mängd
förnäma familjer. Hufvudsakligen till sina biktbarns
tjänst utgaf M. 1675 sin berömda Guida spirituale,
till hvilken sedermera fogades ett bihang, Della
cottidiana communione.
Närmast med anslutning till
sina föregångare i Spanien (främst Theresia af Jesus)
och möjligen äfven med intryck från alombrados (se
d. o.), framställde M. i
"Guida", hur människan skulle komma till sann frid med
Gud. Dit ledde 4 vägar: bön, lydnad med fullständig
resignation under Guds vilja, daglig kommunion samt
dödande af alla begär, t. o. m. af den kärlek, som
ännu hade något att önska eller bedja af Gud, ty
målet vore ren, oegennyttig kärlek till samt inre,
omedelbar åskådning af Gud. Skriften fann många
beundrare, främst påfven Innocentius XI själf,
men ock motståndare, i synnerhet bland jesuiterna,
men en af inkvisitionen nedsatt kommission hade intet
att anmärka. Då förmåddes Ludvig XIV i Frankrike af
sin biktfader, jesuiten Lachaise, att 1685 hos
påven göra allvarliga
föreställningar, hvilket hade M:s fängslande
till följd. Hans process ådrog sig hela Europas
uppmärksamhet och bidrog att sprida den romanska
mystiska litteraturen ända upp till norden. En
undersökningskommission sammandrog ur M:s skrift och
ur 20,000 i hans ego befintliga bref 68 villfarelser,
som fördömdes 1687. Sedan påfven efter lång tvekan
bekräftat domen, afsvor M. hvad som lagts honom till
last och hölls i lifstids fängelse, där han dog (af
gift?). Se Köhler, "Das persönliche schicksal des
M." (i "Zeitschrift für kirchengeschichte", 1898).
K. H. (Hj. H-t.)

Molins [må-], Mariano Roca de Togores, markis af,
spausk skald och statsman, f. 1812 i Albacete, d. 1889
i Lequeitio, gjorde en lysande karriär som marin-,
inrikes- och statsminister, ambassadör i Paris, London
och Rom, var medlem af Spanska akademien, som i honom
erkänner en af sina förnämsta direktörer. Efter 1868
egnade sig M. öfvervägande åt litteraturen. M. slöt
sig till den romantiska skola, som i hertigen af
Rivas hade sin förnämste representant. Utom lyriska
samlingar (Fantasias, Romances m. fl.) författade
M. historiska versdramer (Doña María de Molina och
El duque de Alba samt La espada de un caballero),
som alla utmärka sig för formens elegans och vittna
om författarens djupa bildning. Dessutom äro att
nämna romanen La manchega och La sepultura de Miguel
Cervantes.
På uppdrag af Spanska akad. skref M. La
vida de Brétón de los Herreros
(1883). Se biogr.
af Rivas (1902).
Ad. H-n.

Mol-ion, fys., en af de hufvudtyper af ioner,
som förekommer i en ioniserad gas. Mol-ionen
antas bestå af ett aggregat af många (omkr. 30)
gasmolekyler tillsammans med ett elektriskt
elementarkvantum. Vid tryck af samma storleksordning
som atmosfärtrycket spela mol-ionerna hufvudrollen.
D. S-t.

Molioniderna (Molionerna), grek. myt., Eurytos
och Kteatos, sammanvuxna tvillingar, söner till
Molione och Poseidon (enligt andra till Aktor),
uppträda i Herakles-sagan. Då deras frände Augeias
(se d. o.) nekade att betala Herakles lönen för hans
rensning af Augeiasstallet, drog denne med en stor
här mot löftesbrytaren. Men under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free