Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Momentfotografi l. Ögonblicksfotografi - Momentslutare. Se Momentfotografi - Momiers, fr., eg. "hycklare" e. d. - Momigny, Jérome Joseph de. - Momma, industriidkarsläkt - Momma 1. Willem M. - Momma 2. Peter M. - Momme, japansk vikt. Se Japan - Mommers, Hendrik - Mommsen, Theodor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
högkänslig plåt. Exponeringstiden måste – på samma gång
hänsyn tages till ljusförhållandena, objektivets
ljusstyrka och plåtens känslighet – anpassas efter
föremålets rörelsehastighet och rörelseriktning. En
person, som går långsamt, blir tillräckligt skarpt
afbildad vid en exponeringstid af 1/15–1/30 sek., en
springande man på 1/150–1/300 sek., en galopperande
häst på 1/300–1/600 sek. Under mycket gynnsamma
ljusförhållanden kan man taga momentfotografier på
mindre än 1/1000 sek. För att åstadkomma en kort,
bestämd exponeringstid använder man speciellt
konstruerade momentslutare (ögonblicksslutare),
som – vanligen pneumatiskt genom tryckning på en
gummiboll – sättas i verksamhet därigenom, att en
spänd fjäder därvid utlöses. Momentslutaren placeras
antingen omedelbart framför eller bakom objektivet
eller ock vid bländarens plats i objektivet
(centralslutare). Den kan äfven, enligt O. Anschütz’
princip, placeras tätt framför den känsliga plåten
(fokalplanslutare, anschützslutare) och består
i detta fall af en jalusi med en smal öppen springa,
som i exponeringsögonblicket glider förbi plåten. –
Momentfotografien har, utom sin stora användning
för återgifvandet af gatuscener, sportbilder etc.,
fått tillämpning äfven för vetenskapliga och tekniska
ändamål, t. ex. för att studera människors, djurs
och andra föremåls rörelser. (Jfr Kinematograf
och Kronofotografi.) – Genom att använda
den utomordentligt kortvariga elektriska gnistan
som ljuskälla kan man taga skarpa fotografier af en
gevärskula i det ögonblick den lämnar gevärsmynningen,
ja, man kan taga en bildserie, 12–15 bilder, af de
olika faserna af det moment, hvarunder en såpbubbla
brister.
J. Htzg.
Momentslutare. Se Momentfotografi.
Mômiers [måmie], fr., eg. "hycklare" e. d., var i
Schweiz vedernamnet på en från 1817 i Genève och
kantonen Vaud framträdande pietistisk sekt, som
under inflytande af friherrinnan B. J. von Krüdener
(se d. o.) och engelska metodister trädde i skarp
opposition mot den vid denna tid rationalistiskt
färgade statskyrkan och, i början under hårda
förföljelser från myndigheters och befolkningens
sida, samlades till egna konventiklar e. d. Bland
rörelsens teologiska ledare eller främjare
märkas män sådana som Gaussen (se d. o.) och Merle
d’Aubigné m. fl. Ur dessa kretsar framgick 1831 i
Genève det s. k. Evangeliska sällskapet, och 1848
förenade sig de olika dissidentförsamlingarna
till en fri evangelisk kyrka (Église libre), som
sedermera bestått vid sidan af statskyrkan (Église
nationale), men som 1883 söndrade sig i en friare
och en strängare riktning. Jfr von der Goltz, "Die
reformierte kirche Genfs im 19. jahrhundert" (1862).
(E. Bg.)
Momigny [måminji’], Jérôme Joseph de, fransk
musikteoretiker, f. 1762 i Philippeville,
d. 1838 i Paris, har först i nyaste tid blifvit
vederbörligen uppskattad som grundläggare af den
moderna fraseringsläran (se Fras 2), hvars grundsatser
han med klarhet utvecklade i flera skrifter, främst
i Cours complet d’harmonie et de composition
(3 bd, 1806) och 2:a bandet af den musikaliska
afdelningen i "Encyclopédie méthodique" (1818).
E. F-t.
Momma [mårm-], en vidt förgrenad
industriidkarsläkt, bosatt på 1500-talet
i Aachen och dess närhet, där medlemmar af
densamma idkade bergsbruk och tidigt slöto
sig till protestantismen. Därifrån utbredde
den sig till Holland, England, Tyskland, Sverige
m. fl. länder. Åtminstone i Holland och Sverige lefver
den ännu kvar, i det senare landet dock icke under
sitt ursprungliga namn. Tre bröder, Willem, Abraham
och Jakob M., inflyttade på 1640-talet till Sverige
och egnade sig åt handel och en bruksdrift, som blef
en af de mest betydelsefulla i vårt land. Abraham
och Jakob M. adlades med namnet Reenstierna (se d. o.)
1. Willem M., d. 1679, inrättade mässingsbruk i
Nyköping 1646, hvarjämte han egde flera bruk (Harg,
Skeppsta) i Södermanland. Genom ogynnsamma
omständigheter förlorade han sin förmögenhet.
2. Peter M., den föregåendes sonsons
son, boktryckare, f. 1711 på Harg vid Nyköping,
d. 17 mars 1772 i Stockholm, egnade sig först åt
tjänstemannabanan, men beslöt 1733 under resor i
Holland att öfvergå till boktryckarkonsten och
köpte efter sin återkomst till Stockholm 1738
det k. boktryckeriet af J. H. Werners änka.
Detta upparbetade han högst betydligt, särskildt
därigenom att han 1739 anlade ett stilgjuteri, som
till 1750 förestods af M. Holmerus, hvilken på
hans bekostnad studerat denna konstgren i Holland.
1741 utgick från M:s officin den första skrift, som
tryckts med i Sverige gjutna typer. 1742 anlade
M. vid Harg ett pappersbruk, som försåg hans
tryckeri med ej obetydliga kvantiteter af denna
vara, hvilken förut mestadels måst införskrifvas.
Från hans officin utgingo flera typografiskt
särdeles framstående arbeten: "Museum Adolphi
Friderici" (1754), 2:a uppl. af Serenius’ engelska
lexikon (1756, tryckt i M:s filialtryckeri å Harg),
logaritmtabeller (1756) samt en rysk grammatik
(1750), till hvilken äfven de ryska typerna voro
gjutna i Sverige. M. hugnades på grund af dessa
förtjänster med direktörs namn. Han var äfven
bankokommissarie (för bankens pappersbruk).
1768 öfverlämnade han k. tryckeriet åt sin
son, ombudsmannen vid bankens pappersbruk Vilhelm
Momma; men denne rymde 1771, och borgenärerna
öfvertogo hans egendom. Fadern hade emellertid
1769 ärft det grefingska boktryckeriet,
af hvilket han var innehafvare till sin död.
Genom hans måg H. Fougt, som 1771 blef k.
boktryckare, dennes änka, Elsa Fougt (född
M.) och son H. Fougt d. y. fortfor nyssnämnda
tryckeris verksamhet till 1834, hvarefter det 1835
inköptes af firman P. A. Norstedt & Söner.
P. S. 2. -rn.*
Momme, japansk vikt. Se Japan, sp. 1279.
Mommers [må’m-], Hendrik, holländsk
landskapsmålare, f. omkr. 1623 i Haarlem, d. 1693
i Amsterdam, gjorde i sin ungdom en studieresa till
Italien och fortfor, återkommen till hemlandet, att
i Haarlem och Amsterdam, påverkad af N. Berchem och
K. du Jardin, måla italienska landskap med herdar och
kreatur. Hans arbeten äro icke sällsynta. I Sverige
träffas de bl. a. i Nationalmuseum och i Hamiltonska
samlingen på Hedensberg.
O. G-g.
Mommsen [må’m-], Theodor, tysk filolog, rättslärd
och historiker, föddes som dansk undersåte i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
