Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 905-906 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monge, Gaspard - Monges metod. Se Linearritning - Monghyr, Mungir. - Monghyr 1. Distrikt i indiska Bengalen - Monghyr 2. Hufvudstad i M. 1. - Mongibello, benämning på Etna - Mong-ku. Se Mongoliet - Mongkut-Siam, siamesisk orden. Se Kronorden och Ordnar - Mongolerna, folkslag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

månader denna post för att mottaga öfverinseendet
öfver gevärsfabriker, krutkvarnar och
projektilgjuterier. Han biträdde sedermera verksamt
vid upprättandet af polytekniska skolan, där han
öfvertog professuren i matematik. Sedan han 1796–97
i en politisk mission vistats i Italien, följde han
1798 den franska hären till Egypten, där han blef
president för det nybildade egyptiska institutet och
ledde de arkeologiska utgräfningarna. Återkommen till
Frankrike 1799, blef han utnämnd till senator, grefve
och direktör för polytekniska skolan. Efter den andra
restaurationen förlorade han alla sina ämbeten samt
uteslöts t. o. m. (1816) från Institutet. – Bland
M:s matematiska arbeten bör i främsta rummet nämnas
hans Géométrie descriptive (1800; 7:e uppl. 1847),
hvarigenom han skapade en alldeles ny gren af
matematiken, den deskriptiva geometrien. Uppgiften
för denna bestämmes af M. vara dels att ange metoder
för afbildandet på ett plan af solida figurer, dels
att ur afbildningen återfinna grundegenskaperna hos
den ifrågavarande solida figuren. Genom utbildandet
af den deskriptiva geometrien har M. icke blott åt
matematiken vunnit viktiga resultat, utan äfven
skapat metoder, genom hvilka geometrien gjorts
oberoende af analysen och sålunda kommit att intaga
en själfständigare plats inom vetenskapen än den,
som varit möjlig att ernå med Descartes’ analytiska
betraktelsesätt som utgångspunkt. – Application de
l’analyse à la géométrie (1:a uppl. 1795, med titel:
"Feuilles d’analyse appliquée à la géométrie"; 5:e
uppl. utg. af Liouville 1850) innehåller särskildt
i afseende på teorien för buktiga ytor värdefulla
resultat. Han bearbetade äfven teorien för differens-
och differentialekvationers integration. En af
honom uppfunnen metod för integration af partiella
differentialekvationer af 2:a ordningen vann insteg
äfven i de elementära läroböckerna i detta ämne. –
För öfrigt utgaf M. ett stort antal afhandlingar
och arbeten icke blott i matematik, utan äfven i
närbesläktade vetenskaper, t. ex. fysik, mekanik
och metallurgi.
(I. F.)

Monges metod [måjs-]. Se Linearritning, sp. 663.

Monghyr [mångi’e], Mungir. 1. Distrikt i
divisionen Bhagalpur (Behar) i brittisk-indiska
prov. Bengalen, på ömse sidor om Ganges. 10,158
kvkm. 2,068,804 inv. (1901). – 2. Hufvudstad i nämnda
distrikt, på Ganges’ södra strand och förenad med
järnvägen Calcutta–Patna genom en bibana. 35,880
inv. (1901). Tillverkning af handeldvapen, svärd och
smiden af alla slag.
1 o. 2. J. F. N.

Mongibello [måndjibe’llå], sicilianernas från
sarasenerna härstammande benämning på Etna (se
d. o.).

Mong-ku. Se Mongoliet.

Mongkut-Siam, siamesisk orden. Se Kronorden och
Ordnar.

Fig. 1. Mongol.

Fig. 2. Mongoliskt bostadstält.

Mongolerna utgöra en gren af de ural-altaiska
folkslagen (se Mongoliska rasen). De delas i tre
stora grupper: 1) de östra l. egentliga mongolerna,
omkr. 2 1/2–3 mill., under kinesiskt välde; 2)
de västra l. kalmuckerna (se d. o.); 3)
de sibiriske, som kallas bureter (se d. o.) och till
större delen lyda under Ryssland. Som en fjärde grupp
kunde man räkna de föga talrika, i Afganistan emellan
Kabul och Herat nomadiserande aimak ("stammarna"), och hazara ("de
tusende"). De egentlige mongolerna fördelas i tre
grupper: kalka-mongoler, de förnämste och talrikaste,
n. om öknen Gobi, schara-mongolerna, s. om öknen
och vidare åt n. ö. längs kinesiska muren upp till
Mandschuriet, samt schiraigol-mongolerna i
Tangut (kin. Sifan), landet s. om sjön Kuku-nor och
kring Hwang-hos öfversta lopp. I fysiskt afseende
ega nog mongolerna i allmänhet den mongoliska typen,
men egendomligt nog skilja sig stammarna enligt Reclus
däri, att de äro bruna, icke gula, och ej ha sneda ögon (jfr
fig. 1). Till karaktären skildras de som ärliga och
godmodiga, gästfria och måttliga, dock med undantag
af de familjer, som stå i beröring med kineser eller
ryssar; ty hos dem härskar vanligen ett omåttligt bruk
af opium eller brännvin. Å andra sidan äro de lata,
skrytsamma och i hög grad orenliga (liksom kineserna
bada de aldrig). Deras näringsfång är boskapsskötsel
(omfattande förnämligast fettsvansade
får) och, i ringa grad, jakt. Bostaden är öfverallt
det asiatiska filttältet (mong. gyr; se fig. 2
och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>