- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
927-928

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monocotyledoneae, bot. (Enhjärtbladiga växter) - Monocykel. Se Velociped - Monocyklisk, bot., enårig. Se Hapaxant - Monocykliskt system, elektrot. - Monod, Adolphe - Monod, Gabriel - Monodelfier, zool. - Monodï - Monodï 1. Enstämmig sång. Jfr Aria, Florentinska musikreformen och Madrigal - Monodï 2. Monodisk, enstämmig. se Grekiska litteraturen - Monodimetrisk. Se Projektion - Monodon. Se Hvaldjuren - Monodontomerus, zool. Se Pteromalidae - Monodora Dun, bot. - Monodram, drama, hvari endast en person uppträder

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

alltid spiralställda och slidomfattande. Stipler
saknas. Bladskaft saknas ofta, bladskifvan
är vanligen långsträckt, parallellnervig och
helbräddad. Andra bladformer, t. ex hjärtlika eller
i allmänhet fjädernerviga blad, äro sällsynta,
utom hos palmerna och kryddliljorna samt aroidéer
och flera vattenväxter. Hos monokotyledonerna
är tretalet rådande ("tretalsväxter"), då
däremot hos dikotyledonerna femtalet är oftast
förekommande. Blomdelarnas talförhållanden motsvara
vanligtvis 3 + 3 kalkblad, 3 + 3 ståndare och
3 fruktblad. Talen 2 och 4 förekomma äfven, men
sällan några andra. Dessa afvikelser från tretalet
kunna vanligen föras tillbaka till felslagning
af vissa blad i blomman. Monokotyledonerna ha
framträdt sist bland fanerogamerna och kunna
härledas från Polycarpicæ. De indelas i 11 serier,
som kunna sammanfattas i 2 grupper: Exalbuminosæ
l. Macroblastæ utan fröhvita (ser. Helobiæ)
och Albuminosæ l. Microblastæ med fröhvita
(de öfriga ser.). Af E. Fries indelades de i
klasserna Fructifloræ, Liliifloræ, Spadicifloræ
och Glumifloræ. Att monokotyledonerna härstamma från
dikotyledoner bekräftas af deras geologiska historia,
i det att fossila monokotyledoner förekomma först
sedan dikotyledonerna redan uppträdt.
O. T. S. (G.-L-m. A. G. N.)

Monocykel (af grek. monos, en, och kyklos, krets,
hjul). Se Velociped.

Monocyklisk, bot., enårig. Se Hapaxant.

Monocykliskt system, elektrot., ett af
Steinmetz angifvet förfarande att anordna ett
artificiellt trefassystem genom att kombinera två
enfassystem (se "Elektrotechnische zeitschrift" 1895,
h. 23). Det har numera ingen praktisk betydelse.
A. E-m.

illustration placeholder

Monod [månå], Adolphe, Frankrikes
mest berömde evangeliske predikant i förra
århundradet, f. 1802 i Köpenhamn, vid hvars
franska evangeliska församling fadern då var
pastor, d. 1856 i Paris, studerade i Genève och
grundlade i Neapel en evangelisk församling, som
han förestod 1825–27. Därefter blef han evangelisk
pastor i Lyon. Ett mot honom afvogt parti lyckades
hos regeringen utverka hans afsättning efter en
alltför skarp predikan ("Qui doit communier?"),
som han hållit. Han kvarstannade dock i staden och
utöfade fortfarande en för hans förra församling
ytterst betydelsefull verksamhet. Af regeringen
kallades M. 1836 till en teologisk lärostol vid
högskolan i Montauban. Hans stigande rykte som
predikant medförde 1847 hans kallelse som pastor
till Paris. M. utöfvade stort inflytande såväl genom
sin helgjutna kristliga personlighet som genom sina
predikningar, hvilka förenade gediget innehåll med
en sällsynt formskönhet. Hans samlade predikningar,
Sermons, utgåfvos 1843 (3:e uppl. 1860, i 4 bd). Ett
stort antal af M:s skrifter (spridda predikningar
m. m.) äro öfv. till svenska. 1885 utgåfvos i
2 bd "Souvenirs" och urval ur M:s brefväxling (3:e uppl. 1898).
G. R-l.*

illustration placeholder

Monod [månå], Gabriel, fransk historiker, f. 1844 i
Havre, d. 10 april 1912, studerade först i Paris och
inhämtade sedan under vistelse i Berlin och Göttingen
den nya historiska metod, för hvars införande i
fransk häfdaforskning han sedan gjorde mer än någon
annan. Som direktör för École des hautes études,
föreläsare vid École normale supérieure samt
professor vid Paris’ universitet och Collège de
France utöfvade han ett genomgripande inflytande på
den historiska bildningen i Frankrike. Bland hans
vetenskapliga arbeten märkas Études critiques sur
les sources de l’histoire mérovingienne
(1872–85),
Bibliographie de l’histoire de France (1888),
Maîtres de l’histoire: Renan, Taine, Michelet
(1894), Études critiques sur les sources de l’histoire
carolingienne
(1898) och Jules Michelet. Études sur
sa vie et ses oeuvres
(1905). 1876 uppsatte han
och redigerade till sin död "Revue historique",
en af samtidens förnämsta historiska tidskrifter.
T. H-r.

Monodelfier, zool., underklass af däggdjur; namnet
är liktydigt med Placentalia l. Eutheria (se d. o.).

Monodi (af grek. monos, ensam, och ode, sång), mus.,
"enkelsång". 1. Enstämmig sång utan själfständig
instrumental beledsagning, sådan som den var
bruklig under den klassiska forntiden, i medeltidens
gregorianska sång och i folkvisan. – 2. Den omkr. 1600
uti Italien (Florens) uppkomna musikart, hvilken, i
st. f. den dittills länge som enda slags konstmusik
ansedda flerstämmiga sången, satte solosången med
instrumental beledsagning, en form, som visserligen
funnits långt förut, men endast i mera populär
och mindre konstmässig fattning. Monodien är af
ofantlig musikhistorisk vikt som utgångspunkt för
både operan, oratoriet och kantaten samt t. o. m. i
viss mån för den rena instrumentalmusiken. Jfr
Aria, Florentinska musikreformen och Madrigal
2.
Monodisk, enstämmig. Om forngrekernas
monodiska lyrik se Grekiska litteraturen, sp. 205.
A. L.*

Monodimetrisk (af grek. monos, en, dis, två gånger,
och metron, mått). Se Projektion.

Monodon (af grek. monos, ensam, och odus, tand). Se
Hvaldjuren, sp. 1386.

Monodontomerus, zool. Se Pteromalidæ.

Monodora Dun., bot., växtsläkte af fam. Anonaceæ
med 6 träd eller slingrande buskar med stora ensamma
blommor, som äro skenbart motsatta bladen. Frukten
är bär med slutligen vedartadt exokarp. Fröna
af M. Myristica, inhemsk i Väst-Afrika, odlad i
Västindien, kalebassmuskot, användas som muskot.
G. L-m.

Monodram (jfr Mono-), drama, hvari endast en person
uppträder. – Adj. Monodramatisk.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free