- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
933-934

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monoklin - Monoklin 1. Monoklinisk), bot. Se Monokliner - Monoklin 2. Miner. Se Kristallografi - Monokliner, bot. - Monoklini, bot. Se Könsfördelning B. - Monokloramin, kem. - Monoklorfenol, kem. - Monokocker, bot. Se Bakteriologi - Monokord l. Sonometer. Jfr Psalmodikon - Monokotyledoner. Se Monocotyledoneae - Monokratern. Se Monosjön - Monokrati, envälde - Monokrom, enfärgad - Monokrot. Se Pulslära - Monokulär, fys., fysiol. - Monolatri, Se Henoteism - Monolit - Monolog - Monom, mat. Se Polynom - Monoman - Monomani - Monomani 1. Vurm - Monomani 2. Psykiatr.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Monokliner. – 2. Miner. Se Kristallografi,
sp. 1333, 1338–39 och 1341.

Monokliner (af grek. monos, en, och kline, bädd),
bot., benämnas alla de fanerogama växter, som ha
samkönade blommor, d. v. s. ha både ståndare och
pistiller fullt utvecklade och befruktningsdugliga
inom samma blomma. Monoklinerna äro till arternas
antal öfvervägande inom den fanerogama växtvärlden,
– Adj. Monoklin, Monoklinisk. Jfr
Dikliner, sp. 415, och Monoclinia.
O. T. S.*

Monoklini, bot. Se Könsfördelning B.

Monokloramin, kem., en af Raschig upptäckt förening,
NH2 Cl, som uppstår enligt följande formel:
N H3 + Na O Cl = NH2 Cl + Na OH
ammoniak natriumhypoklorit monokloramin natriumhydrat


NH2 Cl sönderdelas lätt, hvarvid ammoniak, kväfve och
saltsyra uppstå. Med ammoniak bildar monokloramin
en annan kväfveförening, hydrazin.
H E.

Monoklorfenol (Para-), kem., färglösa kristaller
af sammansättningen C6 H4 (OH) Cl, med smältpunkt
37°. Användes som starkt antiseptiskt medel.
H. E.

Monokocker, bot., en form af bakterier. Se Bakteriologi, sp. 708.

Monokord (af grek. monos, ensam, och chorde,
sträng) l. Sonometer (af lat. sonus,
ton, och grek. metron, mått), ett urgammalt
akustiskt instrument, bestående af en öfver en
resonanslåda spänd sträng (oftast af metall), som
medelst ett flyttbart stall kan afdelas i hvilka
bråkdelar som helst och därigenom möjliggör ett
matematiskt noggrant bestämmande af alla slags
intervaller. Vanligen är numera detta instrument
försedt med två parallella metallsträngar,
hvilkas toner och svängningsförhållanden kunna på
mångfaldigt sätt jämföras. Jfr Psalmodikon.
A. L.*

Monokotyledoner. Se Monocotyledoneæ.

Monokratern [mäu^äu-]. Se Monosjön.

Monokrati (af grek. monos, en, och kratos, välde),
envälde.

Monokrom [-kråm; af grek. monos, en, och chroma,
färg), enfärgad; målning, teckning e. d. i olika
nyanser af samma färg, med hvitt (undantagsvis äfven
gult eller guld) för de högsta dagrarna (jfr Camaïeu
och Ljusdunkel). Monokroma målningar förekommo inom
dekorationskonsten både under renässansen och senare,
särskildt som imitation af reliefer i marmor och
brons. De grafiska konsternas alster äro i regel
alltid monokroma, men särskildt har man plägat
ge detta namn åt de s k. klärobskyrsnitten (jfr
Färggravyr). – Monokromatisk, enfärgad; som utsänder
(reflekterar, genomsläpper) endast en enkel (homogen)
färg. Om monokromatiskt filter se Ljusfilter.

Monokrot [-kråt ; af grek. monos, en, och krotos,
slag], som slår ett slag (om pulsen). Se Pulslära.

Monokulär (af grek. monos, en, och lat. oculus,
Öga), fys., fysiol. I fysiken kallas sådana optiska
instrument monokulära, hvilka äro afsedda för seende
med ett öga, såsom tuben, mikroskopet m. fl. I
fysiologien betecknar man som monokulärt seende
seendet med ett öga, som monokulärt synfält den del
af det oss omgifvande rummet, som vid stillastående
öga afbildar sig på dess näthinna, och som monokulärt
blickfält
de delar af rummet omkring
oss, hvilka vi med ett öga kunna
fixera, då vi röra detta från den ena
punkten till den andra. Jfr Binokulär.
R. T-dt.*

Monolatri (af grek. monos, en enda, och latreia,
dyrkan), detsamma som henoteism (se d. o.).

Monolit (af grek. monos, en, och lithos, sten),
bildverk eller byggnadsdel, som är utförd af ett enda
stenblock, speciellt sådana kolonner, hvilkas skaft
utgöres af ett enda stycke. ´– Adj. Monolitisk.

Monolog [-låg; af grek. monos, ensam, och logos,
ord, tal], "samtal med sig själf", en persons i
ensamheten högt uttalade tankar och känslostämningar,
i motsats till dialog (se d. o.). I såväl äldre som
nyare tiders drama har monologen ingått som en viktig
uttrycksform. Ehuru det strider emot den sceniska
illusionen, att en spelande på detta sätt "tänker
högt" för åskådarnas räkning, har skådespelsmonologen
ofta visat sig oumbärlig för uttryckandet af det, för
hvilket dialogen icke räcker till. I det att dramats
karaktärer, likasom af en inre nödvändighet, gå in
i sig själfva och söka bringa klarhet i sin upprörda
själs lidelser och stridiga bevekelsegrunder, afslöjar
monologen för åskådarna denna inre konflikt,
de afgörande beslutens grodd och uppväxt. Monologen
på vers står synnerligen nära den lyriska dikten. Af
berömda monologer kunna nämnas "Ajax’" hos Sofokles,
"Figaros" hos Beaumarchais, "Jeanne d’Arcs" hos
Schiller, "Karl V:s" hos Victor Hugo och "Hamlets"
hos Shakspere. Medan såväl den lyriska som den
reflekterande monologen kan bidraga till dramats
skönhet, är den berättande monologen städse ett
nödankare för den tekniskt oskicklige dramaturgen.

Monom [månåm], mat. Se Polynom.

Monoman, som lider af eller är kännetecknande för
monomani (se d. o.).

Monomani (af grek. monos, enstaka, och mania, se
Mani) 1. Vurm, fristående egenhet m. m. hos en i
öfrigt själsligt frisk människa. – 2. Psykiatr. Denna
term och motsvarande begrepp infördes i psykiatrien
af Esquirol (se d. o.). Med begreppet monomani
l. partiell sinnessjukdom förband man efter denne
den uppfattning om själslifvet, att detta kunde
bibehålla hälsa och i öfriga afseenden fungera
normalt, äfven om det i vissa delar eller inom vissa
områden af föreställningar, känslor m. m. vore
rubbadt. Monomanibegreppet egde såtillvida ett
visst berättigande, som själslifvets normala
förlopp på ett rätt afsevärdt sätt kan störas af
vissa sjukliga rubbningar, utan att därigenom de
högre andliga funktionerna sättas ur verksamhet
och utan att medvetande och tankeförmåga därigenom
fördunklas. Så t. ex. bibehåller en person, som lider
af tvångsföreställningar (se d. o.), ett ogrumladt
omdöme och eger följaktligen också den bästa insikt om
den sjukliga arten af de tvångsfenomen, som afspelas
inom hans medvetande, dessa må göra sig gällande
som ofrivilliga tankar (tvångsföreställningar
i egentlig mening) eller ofrivilliga känslor
af ångest eller fruktan (fobier). Ja, äfven när
tvångsföreställningarna så binda en persons viljelif,
att han icke längre är herre Öfver sina handlingar,
kan han dock bibehålla en klar uppfattning om sina
af ett sjukligt och oemotståndligt tvång betingade
handlingar. Emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:55:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbr/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free