- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
955-956

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monsieur, fr., herre - Monsignore, it. ("nådig herre") - Monsigny, Pierre Alexandre - Monsing, språkv. Se Månsing - Monson, stad i staten Massachusetts - Monster, vidunder - Monstera Adans., bot - Monstrans, relikgömma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äldste broder (då man talade om honom, hvaremot han vid
tilltal benämndes monseigneur, se d. o.). Monsieur
förkortas till M., plur. MM. (fordom äfven till Mr,
Mrs). Jfr Madame och Mister.
Monsieur de Paris [de pari], benämning på bödeln
i Paris. – Monsieur le duc [le dy’k]. Se Condé 5.

Monsignore [månsinjåre], it. ("nådig herre"), uti
Italien titel för katolska biskopar (som icke äro
kardinaler) samt vissa abboter m. fl. och de högre
tjänstemännen i Vatikanen. Dräkten är violett. Titeln
förkortas till Mgr. Jfr Monseigneur.

illustration placeholder

Monsigny [måsinji], Pierre Alexandre, fransk operakompositör,
f. 1729 nära Saint-Omer, d. 1817 i Paris, fick 1749
en finansiell syssla och spelade violin blott för sitt
nöje, men började 1754 egna sig åt komposition. Redan
efter fem månaders studier för Gianotti skref han en
opera, Les aveux indiscrets, som 1759 gjorde stor
lycka på Théâtre de la Foire S:t Laurent. Dels för
nämnda scen, dels för Comédie italienne skref han
sedan en mängd operor, bland hvilka här må nämnas
endast de, som hittat vägen till Stockholm: Le cadi
dupé
(1760; "Den bedragne cadi", 1781), On ne s’avise
jamais de tout
(1761; "Den förlorade pupillen", 1790),
Le roi et le fermier (1762, "Kungen och skogsvaktaren",
1784), Rose et Colas (1764; "Clas och Lotta", 1790),
Le déserteur (1769; "Alexis eller Deserteuren",
1777; hans bästa verk) och La belle Arsène (1773;
"Arsene", 1780). M. befordrades till domänförvaltare
hos hertigen af Orléans och generalinspektör för
kanalarbetena. Då han i revolutionen förlorade dessa
ämbeten, fick han af Opéra-comique en pension. En
plats som konservatoriets studieinspektor,
hvilken han erhöll 1800 efter Piccinni, lämnade
han 1802, i känslan af sina bristfälliga teoretiska
musikstudier. Trots nämnda brist blef M. likväl en
af den franska komiska operans skapare genom sin
dramatiska träffsäkerhet och sin naturliga melodiska
begåfning. Till hans operors framgång bidrogo Sedaines
utmärkta libretter. M. blef 1813 led. af Franska
institutet. Biogr. af Quatremère de Quincy (1817),
Alexandre (1819), Hédouin (1821) och de Ménil (1893).
A. L.*

Monsing, språkv. Se Månsing.

Monson [må’nsen], stad i nordamerikanska staten
Massachusetts. 3,404 inv. (1900). Textilindustri.
J. F. N.

Monster (fr. monstre, af lat. monstrum,
eg. järtecken), vidunder; odjur; missfoster;
omänniska. I sammansättningar betecknar ordet
någonting, som är tilltaget i oerhördt stor
skala eller räknar ett väldigt antal deltagare,
t. ex. monsterkonsert, monsterpetition ("jätte-"). –
Monstrositet, vidunderlighet, vanskaplighet,
missbildning (se d. o.). – Monströs l. monstruös, oformlig, vanskaplig,
vidunderlig, missbildad; afskyvärd.

Monstera Adans., bot., växtsläkte af fam.
Araceæ med omkr. 15 arter i tropiska Amerika, som
äro med luftrötter klättrande buskar med ofta af
stora hål genomborrade blad. Blommorna äro tvåkönade,
utan hylle. Hölstret affaller före fruktkolfvens
mognad. En välbekant art är M. deliciosa (ofta
oriktigt kallad Philodendron pertusum), inhemsk i
Väst-Mexicos bergstrakter, som är en i växthus och
boningsrum allmänt odlad, härdig prydnadsväxt med
stora läderartade, genomborrade och flikiga blad
(se fig. 2 o. 3 å pl. till art. Araceæ). Dess
ända till 2 dm. långa fruktkolfvar smaka som ananas.
G. L-m.

illustration placeholder
Monstrans från 1500-talet. (Eges af svenska

grefliga familjen Douglas.)

Monstrans (af lat. monstrare, visa; eg. kärl eller
ställ, hvari något förevisas), relikgömma; det kärl,
hvari det invigda, till Kristi lekamen förvandlade
brödet (hostian) förevisas för menigheten vid den
romersk-katolska gudstjänsten. Monstranser i den
sistnämnda betydelsen kommo i bruk efter 1264, då
påfven Urban IV påbjöd, att till åminnelse af brödets
förvandling en särskild Kristi lekamens fest
(se d. o.) skulle årligen firas öfver hela
den väst-romerska kristenheten torsdagen efter
trefaldighetssöndag. – Medeltidens monstranser
ha vanligen en rikt utvecklad arkitektonisk form
af gotisk stilkaraktär. Hufvuddelen utgöres af en
cylinder af glas eller bergkristall, inuti hvilken
det runda brödet ställes på kant i en uppåtvänd
halfmånformig metallhylsa. Den genomskinliga
cylindern

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0504.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free