- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
953-954

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Monrose - Monrose 1. Claude Louis Séraphin M. - Monrose 2. Antoine Martial Louis M. - Monrovia, hufvudstad i Liberia - Mons, lat., berg. - Mons, M. albanus. Se Albanobergen - Mons, M. Argaeus. Se Kaisarie - Mons, M. Argentarios. Se Cazorla - Mons, M. Caelius. Se Caeliusmonr - Mons, M. Calpe. Se Calpe - Mons, M. Calvarie. Se Kalvarieberg - Mons, M. Cemmius. Se Cevennerna - Mons, M. Ciminus. Se Cimino - Mons, M. Herminius. Se Estella, Serra da. - Mons, M. Idubeda. Se Demanda - Mons, M. latialis. Se Albanobergen - Mons, M. sacer. Se Heliga berget - Mons, M. Setius. Se Cette - Mons, flam. Bergen, hufvudstad i belgiska Hainaut - Monsefu, stad i Peru - Monseigneur, fr., nådig herre - Monselet, Charles - Monselice, Christian Martin - Monserrat, berg och kloster. Se Montserrat - Mons Gratiae, birgittinkloster. Se Gnadenberg - Monsheim, köping i Worms - Monsieur, fr., herre

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

af den franska skådebanans yppersta komiker. –
2. Antoine Martial Louis M., den föregåendes son,
fransk skådespelare, f. 1811 i Turin, d. 1883 i Paris,
var societär vid Théâtre français 1852–69 och utmärkte
sig i burleska roller. Han försökte sig jämväl som
lustspelsförfattare.

Monrovia [månrå’-], hufvudstad och hamnstad
i negerrepubliken Liberia, vid S:t Paul
river. Omkr. 8,000 inv. (1908) jämte det närbelägna
Krutown. Katolsk och protestantisk (både episkopal,
presbyteriansk, baptistisk och metodistisk)
mission. Metodisterna ha ett college i M., dessutom
finnes ett statscollege. Republikens utrikeshandel
är koncentrerad till M. Jfr Monroe, sp. 950.
J.F. N.

Mons, lat., berg. – M. albanus. Se Albanobergen.
M. Argæus. Se Kaisarije.M. Argentarius. Se
Cazorla.M. Cælius. Se Cæliusmons.
M. Calpe. Se Calpe. – M. Calvariæ. Se Kalvarieberg.
M. Cemmenus. Se Cevennerna.
M. Ciminius. Se Cimino.M. Herminius. Se
Estrella, Serra da.M. Idubeda. Se Demanda.
M. latialis. Se Albanobergen.M. sacer. Se Heliga
berget.
M. Setius. Se Cette.

Mons [mås], flam. Bergen, hufvudstad i
belgiska prov. Hainaut, vid ån Trouille och
Paris–Bruxelles m. fl. järnvägar samt vid en kanal till
Schelde. 27,252 inv. (1910). Fästningsverken,
en gång bland de starkaste i Europa, raserades
på 1860-talet. De märkligaste byggnaderna
äro Waltrudis-kyrkan (byggd 1460–1589), ett
mästerverk i gotisk byggnadskonst, och rådhuset
(från midten af 1400-talet). Bland läroanstalter
märkas en ingenjörskola för belgiska armén, ett
ateneum, provinsens bergs- och polytekniska skola,
lärar- och lärarinneseminarium, handels- och
industriinstitut. Där finnas äfven statsarkiv,
stadsbibliotek, museum, ett arkeologiskt
sällskap och ett sällskap för vetenskap, konst
och litteratur. Järngjuterier, bryggerier och
garfverier samt tillverkning af ylleväfnader,
såpa, tobakspipor m. m. Källan till M:s välstånd äro
de många (omkr. 30) stenkolsgrufvorna i trakten,
hvilkas kol till större delen går till Frankrike. I
grannskapet af M. ligga de stora byarna Jemappes,
Quaregnon, Frameries, Paturages, Wasmes och Dour,
hvar och en med 10–12 tusen inv. Tillsammans med
flera mindre bilda de landskapet Borinage,
som är rikt på kolgrufvor, järngjuterier och
stenbrott samt en af de idogaste trakter på jorden. –
På M:s nuv. plats anlade Cæsar under sitt krig med
belgerna ett befäst läger. På 700-talet stiftade en
grefvinna af Hainaut, Waudru l. Waltrud, ett kloster,
som blef stadens medelpunkt. I midten af 1100-talet
befästes staden och nådde sitt största välstånd under
Karl V:s regering. 1691–97, 1701–09 och 1746–48 var
staden i fransmännens händer. 1792 eröfrades den
ånyo af dessa, under Dumouriez, och blef hufvudstad
i franska dep. Jemappes. Fästningsverken slopades
då, återställdes efter 1818, men raserades 1866. I
M. föddes kompositören Orlando di Lasso.
J. F. N.

Monsefú [månsefo’], stad i norra Peru, nära staden
Eten, har jämte denna omkr. 11,000 inv., hvaribland
många kineser.
J. F. N.

Monseigneur [måsenjör], fr. (af mon, min, och
seigneur, hög herre), nådig herre, hederstitel,
som i Frankrike under medeltiden gafs åt riddare
och presidenterna i högsta domstolarna, sedermera
åt kungliga prinsar samt innehafvarna af statens
och kyrkans högsta värdigheter, men numera brukas,
endast då man talar (skrifver) till eller om en
biskop. Monseigneur skrifves ofta förkort. Mgr. Jfr
Monsignore.

Monselet [måsläj, Charles, fransk skriftställare,
f. 1825 i Nantes, d. 1888, gjorde sina publicistiska
lärospån vid Bordeauxtidningen "Courrier de la
Gironde" och kom 1846 till Paris, där han var anställd
som kritiker och krönikör vid flera tidningar,
senast vid "Événement". Till hans mera framstående
skrifter höra de litterärkritiska skildringarna Rétif
de la Bretonne
(1853; 2:e uppl. 1858), La lorgnette
littéraire
(1857; 2:a uppl. 1871) och Les oubliés et
les dedaignés
(1857; 3:e uppl. 1876 under titeln Les
ressuscités
). Bland mängden af hans öfriga skrifter
må anföras La franc-maçonnerie des femmes (1856, 3:e
uppl. 1870; "Qvinnornas frimureri", 1859), Almanach
du gourmand
(1865–70), Le petit Paris (1879) och Mes
souvenirs littéraires
(1888). Se biogr. af hans son
André M., 1892.

Monselice [månselitje], stad i italienska
prov. Padova, vid sydöstra sidan af Monti Euganei
och vid järnvägen Padova–Bologna. 3,357 inv. (1901;
som kommun 11,509). Ruiner af fästningsmurar och af
en borg, som förr tillhörde patriarken af Venezia.
Wbg.

Monsen, Christian Martin, norsk skald, f. 18
juni 1815, d. 25 maj 1852, studerade först
farmakologi, men egnade sig i stället åt diktning
och journalistik. M. var lyriker med sinne för
rytmik och välljud, men utan säker stilkänsla. Hans
diktsamling Alpeblomster (1846) röjer stark påverkan
af H. Wergeland, som han biograferade i Portrætter
af mærkelige nordmænd
(I, 1845). M:s Samlede digte
utkommo 1854 (2:a uppl. 1872). Han har utgett en
mycket läst öfv. af Tegnérs "Fritjofs saga" (1843;
5:e uppl. 1884). M:s postuma patriotiska skådespel
Gudbrandsdölerne (1857), byggdt på traditionerna
om öfverste Sinclair och "skottertåget" 1612, är
ett af försöken att skapa ett nationellt drama.
K. V. H.

Monserrat, berg och kloster. Se Montserrat.

Mons Gratiæ [-tsie], birgittinkloster. Se Gnadenberg.

Monsheim [må^shajm], köping belägen strax
v. om Worms i Rhen-Hessen. I närheten däraf,
vid Hinkelstein, anträffades på 1860-talet ett
graffält från den yngre stenåldern. Den därstädes
funna keramiken, hörande till bandkeramikens grupp,
kallas "Hinkelsteinkeramik". Flera likartade
graffält ha sedermera anträffats i trakten af
M. och Worms. Litt.: Lindenschmit, "Das gräberfeld
am Hinkelstein bei Monsheim" (1868), och Köhl,
"Die bandkeramik der steinzeitlichen gräberfelder
und wohnplätze in der umgebung von Worms" (1903).
Br Sr.

Monsieur [måsiö], plur. messieurs [mäsiö],
fr. (af mon, min, och sieur, sammandragning af
seigneur, herre), herr, herrn, herre, min herre,
höflighetstitel, som nyttjas vid tilltal till
eller omtalande af vuxna män; förr titel på franske
konungens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free