- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1017-1018

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montgomery (Montgomerie), svenska ätter - Montgomery 3. Robert Nils Germund M.-Cederhielm - Montgomery 4. Gustaf Adolf M. - Montgomery 5. Robert August M.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

3. Robert Nils Germund M. Cederhielm, den
föregåendes son i hennes gifte med öfversten Josias
M.-C. (f. 1785, d. 1825), godsegare, riksdags-
och kommunalman, f. 4 dec. 1820 i Stockholm, d. där
20 april 1888. M. blef student i Uppsala 1837,
aflade 1839 kansliexamen och
utnämndes 1841 till underlöjtnant vid Lifgardet
till häst, men tog 1844 afsked för att egna sig
åt vården af sina egendomar, bland dem det stora
fideikommisset Segersjö i Närke. Alltsedan 1847
deltog M. i ridderskapets och adelns förhandlingar
vid samtliga ståndsriksdagar, där han som medlem af
statsutskottet fr. o. m. 1853 spelade en ingalunda
obetydande roll. Efter den trots hans motstånd
genomdrifna representationsförändringen var han
fr. o. m. 1868 års riksdag till sin död led. af Första
kammaren för Örebro län. Han blef äfven där 1868–70,
1872 samt 1885–87 anlitad för statsutskottet, men
satt 1871 i konstitutionsutskottet samt vid urtima
riksdagen s. å. och 1873 i de särskilda utskotten
för försvarsfrågans ordnande, var statsrevisor 1858
och 1867 samt i många år led. af det förtroenderåd,
som af Första kammaren utsågs på enskild väg för
att uppgöra förslagslistor för utskottsvalen. Af
sin starka sparsamhetsvänlighet förmåddes M. att i
viss mån gå landtmannapartiet till mötes i dess kraf
på grundskatternas afskrifning och förenklingar i
förvaltningen. Rent politiskt afgjordt konservativ,
var dock M. utpräglad frihandlare och lät 1887 sjuk
bära sig upp i kammaren för att afge sin röst mot
spannmålstullarnas återinförande. I hemorten var
M. från 1864 ständig led. af landstinget, där han 1868
var vice ordf. samt 1869–70 och 1872–87 ordf. Förutom
i styrelser för åtskilliga allmännyttiga företag
verkade M. i flera af K. M:t tillsatta kommittéer:
kommittéerna för lindring af rust- och rotehållares
besvär (1867–68) och för stuteriväsendets ordnande
(1868–69), skjutskommittén (1876–78), den stora
skatteregleringskommittén (1879–83) samt kommittén
för landtbruksundervisningens ordnande (1882–84), i
hvilken kommitté M. var ordf. Som ordf. (sedan 1863)
i nämnden för reglerandet af prästerskapets löner inom
Örebro län såg han 1881 detta dryga arbete bringas
till slut. M. blef 1868 led. och 1884 hedersled. af
Landtbruksakademien samt 1882 hedersled. af Finska
hushållningssällskapet. – M:s äldste son, Hugo M.-C.,
f. 1 juli 1847 å Segersjö, anställd 1871 som attaché
vid svensk-norska beskickningen i Rom, omkom 25 april
1872 under en lustfärd genom ett fall från Tiberius’
klippa på Capri. Han hade 1871 utgett lofvande
Dikter. - Dennes broder Robert M.-C. (f. 1851,
vice häradshöfding 1880, kammarherre 1888) är efter
faderns död innehafvare af fideikommisset. Han har
utgett Dikter (1881 och 1895).

illustration placeholder

4. Gustaf Adolf M., krigare, ämbetsman,
skriftställare, f. 7 maj 1790 i Kemi socken i Finland,
d. 26 maj 1861 i Stockholm, tillhörde den 1774 i
Sverige naturaliserade ättgrenen. Som underofficer
(sedan 1809 som "tjänstgörande officer") deltog han
med utmärkelse i 1808–09 års finska krig, bevistade
den sandelsska fördelningens träffningar och blef
i sept. 1809, för sitt välförhållande i striden vid
Hörnefors (5 juli 1809), befordrad till löjtnant i
armén. Under fälttåget i Norge 1814 tjänstgjorde han
för det mesta vid generalmajor K. P. Gahns detachement
och anmäldes till erhållande af guldmedalj. Som major
vid Jämtlands fältjägarregemente lämnade M. 1821 den
ord. krigstjänsten. 1835, vid sitt afskedstagande
ur armén, erhöll han öfverstes n. h. o. v. Med
stor energi och varmt intresse för den underlydande
arbetarbefolkningens bästa förvaltade M. 1834–41
Gustafs och Karlbergs vid foten af Åreskutan belägna
kopparverk. I nov. 1841 blef han vice och i mars
1842 ord. landshöfding i Jämtlands län, men var juni
1842–56 landshöfding i Västerbottens län. M. var en
mycket originell personlighet, liflig till lynnet,
rik på idéer och särskildt intresserad för humanitära
frågor. Som skriftställare gjorde han sig bekant
hufvudsakligen genom biografier öfver krigarna Eek,
Edelstam och v. Vegesack, genom sina i "Journalen"
för 1831 och 1832 publicerade anmärkningar till
G. Adlersparres "Handlingar rör. Sveriges historia"
samt genom sin Historia öfver kriget emellan Sverige
och Ryssland åren 1808 och 1809
(2 dlr, med 7 kartor,
1842), den utförligaste redogörelse, som dittills
från svensk sida utgetts rörande detta krig. Han
utgaf äfven "Framledne riksrådet m. m. grefve Carl
Gustaf Tessins dagbok 1757" (1824) samt uppsatte och
var juli 1827–april 1828 redaktör af "Medborgerlig
militaire tidning". 1823 blef han korresp. led. af
Landtbruksakad. och 1829 led. af Krigsvet. akad.

5. Robert August M., den föregåendes brorson, finsk
rättslärd, statsman, f. 29 juni 1834 i Kajana,
d. 3 aug. 1898, blef student i Helsingfors 1852,
filos. magister 1860 och juris utriusque kandidat
1863. Under den närmast följande tiden egnade han
sig hufvudsakligen åt bankväsendet. 1864–67 var
han led. af Föreningsbankens centralstyrelse och
fungerade därunder tidtals som bankens verkställande
direktör. 1869 blef M. juris utriusque licentiat
och doktor samt 1870 professor i civil lagfarenhet
och romersk rätt vid Helsingfors’ universitet. Han
var 1882–86 prokurator i senaten för Finland,
därefter president i Vasa hofrätt. 1887 kallades
M. till led. af senatens justitiedepartement, och
1888 valdes han af senaten till medlem af kommittén
för finska ärenden i Petersburg. När Finlands nya
strafflag olagligen suspenderades, afgick M. från
senaten 13 dec. 1890 och lefde sedan som privatman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0535.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free