- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1067-1068

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moratorium, jur. - Morava - Morava 1. Mährens hufvudflod. Se March - Morava 2. Det tjechiska namnet på Mähren - Morava 3. Biflod till Donau - Moravia, den latinska namnformen för Mähren - Morawski, Teodor - Mora-Vänerns järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anståndstiden vanligen bestämdes till 5 år,
indutiæ quinquennales. I modern rätt äro, i
enlighet med stadganden i vare sig grundlag eller
processlagstiftningen, moratorier i allmänhet icke
vidare tillåtna. – Man har brukat skilja mellan
special-moratorium, utfärdadt med afseende på en
viss skuld, och general-moratorium, afseende en viss
landsdels eller ett visst kreditinstituts skulder
i allmänhet. Det sistnämnda slaget af moratorier
har under förflutna tider icke varit sällsynt, då
allmänna olyckor, såsom krig, pest o. d., träffat
landet i dess helhet eller vissa landsdelar. Under
senaste fransk-tyska kriget (1870–71) utfärdades i
Frankrike särskilda förordningar, genom hvilka i
fråga om växlar och andra affärspapper stadgades
ett moratorium under kriget, hvilket moratorium
utsträcktes under kommunen, intill dess ordningen
blifvit återställd. Beträffande verkningarna af ett
dylikt moratorium äfven i fråga om växelförbindelser
i utlandet ha meningarna inom den internationella
växelrätten varit mycket delade. Angående de svenska
domstolarnas uppfattning häraf se Naumanns "Tidskrift
för lagstiftning", 10:e årg. (1873, s. 478). I
vår nuvarande växellag (7 maj 1880) § 92 erkännas
uttryckligen moratoriets rättsliga verkningar.
L.A.*

Morava. 1. Mährens hufvudflod. Se March. – 2. Det
tjechiska namnet på Mähren. – 3. Biflod till Donau i
Serbien, bildad genom förening af västra l. serbiska
M. och södra l. bulgariska M. Den förra upprinner
på Golija-Planina vid Serbiens södra gräns, har en
stor biflod, Ibar, samt förenar sig vid Stalac med den
bulgariska M., som upprinner på Kara dag, n. om Üsküb
i f. d. turkiska vilajetet Kosovo, flyter förbi staden
Vranje och upptager bifloden Nišava. Den förenade
floden flyter mot n. n. v. och faller ut i Donau
ö. om Smederevo (Semendria), 71 m. ö. h. M. är farbar
med mindre farkoster upp till Cuprija i mellersta
Serbien. Längd från södra M:s källor omkr. 470 km. –
4. Förvaltningsområde (okrug) i Serbien, omfattande
floden M:s öfre dalgång samt berglandskapen på
ömse sidor därom. 2,900 kvkm. 206,547 inv. (1911).
Hufvudstad: Cuprija.
3. (J. F. N.)

Moravia, den latinska namnformen för Mähren.

Morawski, Teodor, polsk historiker, f. 1797,
d. 1879 i Paris, var under polska resningsåret
1831 minister för utrikes ärenden, flyttade
sedan till Paris, där han 1832 bildade ett polskt
litteratursällskap, Towarzystwo literackie, och
egnade sig åt historiska studier. Den förnämsta
frukten däraf är hans polska historia, Dzieje narodu
polskiego
(6 dlr, 1870), hvars båda sista delar
ha stort värde på grund af det rika materialet om
Stanislaus Augusts regering och delningsperioden
(en förkortad uppl. däraf utkom s. å.). Bland
hans smärre skrifter märkas Quelques mots sur les
paysans, Sur les intentions de la dernière révolution
polonaise à l’égard des paysans
och Sur la Pologne
(1843). 1873 utgåfvos hans memoarer, Moje Przygody.
A-d J.

Mora-Vänerns järnväg (sign. M. V. J.) är normalspårig
(1,435 m.), har en längd af 287,9 km., hvaraf 164,2
km. inom Kopparbergs, 4,2 km. inom Örebro och 119,5
km. inom Värmlands län, samt eges och trafikeras af
Mora–Vänerns järnvägsaktiebolag. Järnvägens hufvudlinje, 220,8
km., sträcker sig från Morastrand åt s. v. till
Brintbodarne och därifrån söderut öfver Vansbro,
i närheten hvaraf den öfvergår Väster-Dalälfven,
samt vidare öfver Värmlands–Rämen, Lesjöfors,
Långbanshyttan, Persberg, Nyhyttan, Herrhult och
Storfors till Kristinehamn. Från Brintbodarne utgår
en bilinje åt v. till Malung vid Väster-Dalälfven,
27,7 km., och vidare åt n. v. utmed älfvens
vänstra strand till Limedsforsen, 31,2 km. Från
Nyhyttan utgår åt v. en bilinje öfver Filipstad
till Finshyttan, 7,1 km. Från Persberg utgår
slutligen åt s. ö. en 1,2 km. lång bilinje till
Persbergs grufvor. Vid Morastrand står järnvägen
i förbindelse med linjen Falun–Moranoret–Mora
af Gäfle–Dala järnvägar och med Mora–Älfdalens
järnväg, vid Vansbro med linjen Ängelsberg–Vansbro
af Stockholm–Västerås–Bergslagens järnväg, vid
Finshyttan med Filipstads norra bergslags järnväg,
vid Herrhult med Bergslagernas järnvägar och vid
Kristinehamn med Nordvästra stambanan. Mora–Vänerns
station i Filipstad står icke i spårförbindelse
med Bergslagernas järnvägars och Filipstads norra
bergslags järnvägs gemensamma station där. Urspr.
utgjordes Mora–Vänerns järnväg endast af linjen
Mora–Persberg med bilinjen till Limedsforsen, men 1
jan. 1897 inköptes för 4,5 mill. kr. Östra Värmlands
järnväg (se d. o.) eller linjen Kristinehamn–Persberg
med bilinjer, sedan redan 1888, eller innan någon
del af Mora–Vänerns järnväg öppnats för trafik,
definitivt aftal om inköp afslutats. Sträckan
Kristinehamn–Storfors öppnades för trafik 3 juni 1873,
Storfors–Gammalkroppa 11 dec. 1875, Gammalkroppa–
Persberg och Nyhyttan–Finshyttan 1 dec. 1876,
Persberg–Oforsen 1 nov. 1889, Oforsen–Vansbro
1 nov. 1890, Vansbro–Mora 1 nov. 1891,
Brintbodarne–Malung 15 sept. 1892 och Malung–
Limedsforsen i nov. 1903. Hufvudsakliga ändamålet
med Mora–Vänerns järnvägs tillkomst var att bereda
en ny utfartsväg för Öfre Dalarnas rika tillgång
på skogsprodukter, hvars försäljningspris förut
dikterats af två samarbetande bolag, och därigenom
göra dessa tillgängliga för fri konkurrens. För
ernående häraf hade förut flera olika förslag
framkommit, men måst öfverges på grund af bristande
medel eller nekad koncession. Sådana förslag voro: en
mellanhafsbana Söderhamn–Mora–Fryksände–Kristiania,
en bana Mora–Kongsvinger och en bana Mora–Malung–Deje
med fortsättning till Karlstad eller annan hamn vid
Vänern. Mora–Vänerns järnvägsaktiebolag trafikerade
och administrerade jämväl Mora–Älfdalens järnväg
(se d. o.) från dess öppnande för trafik 1 nov. 1900
t. o. m. 1908. Järnvägsbolaget drifver jämväl
sjötrafik på Vänern och på Göta kanal till Göteborg
och hade för detta ändamål (1911) 2 bogserångare och
3 lastångare med tills. 456,4 ton dräktighet samt 22
lastpråmar med inalles 3,036,3 ton dräktighet. Med
inköpet af Östra Värmlands järnväg följde äfven
Filipstads bergslags kanalled, som trafikeras i
ringa omfattning. Vid 1911 års slut utgjorde bokförda
byggnadskostnaden för linjen Kristinehamn–Persberg
med bilinjer 4,465,752 kr. och för linjerna Persberg–
Mora och Brintbodarne–Limedsforsen 7,731,641 kr. eller
tills. 12,197,393 kr., hvaraf för rullande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0560.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free