- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1087-1088

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moresnet, område på belgisk-preussiska gränsen - Moretonviken, bukt på östra Australien - Moreto y Cavaña l. M. y Cabaña, Augustin - Moretto da Brescia. Se Bonvicino - Moret y Prendergast, Segismundo - Morez, stad i franska Jura - Morfem l. Språkform

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

M. har ett stort zinkbergverk, Altenberg, som eges
af bolaget Vieille Montagne. Området förvaltades
först gemensamt af Belgien och Preussen, men fick
1841 egen styrelse, bestående af borgmästaren
(sedan 1858 densamme som i Preussiska M.) och
ett råd af 10 pers., under gemensam uppsikt af en
preussisk och belgisk immediatkommissarie. Vid
vad i rättsmål kan man gå antingen till preussisk
eller till belgisk domstol; lagbok är Code
Napoleon. Afkomlingarna af de i neutrala M. 1816
bosatte äro fria från krigstjänst, öfriga äro
krigstjänstpliktiga i Preussen eller Belgien. 1903–05
fördes underhandlingar mellan Belgien och Preussen
att förändra det neutrala områdets ställning.
J. F. N.

Moretonviken [må’ton-], bukt på östra kusten
af Australien (Queensland) under 27° s. br.,
begränsad mot oceanen af öarna Moreton och
Stradbroke. Den är full med sand- och slambankar. I
densamma utmynna floderna Brisbane, Logan m. fl.
(J. F. N.)

illustration placeholder

Moreto y Cavaña [måre’tå i kava’nja] l. M. y Cabaña, Agustin,
spansk dramatiker, f. 1618 i Madrid,
d. 1669 i Toledo, blef licentiat 1639 i Alcalá de
Henares, begaf sig därefter till Madrid, där han i
Calderón fick en beskyddare och vän. Ehuru han ej var
någon utprägladt originell intelligens och ehuru han
utan skrupler plagierade äldre skalders arbeten, är
M. i dramatiskt lif och i kännedom om scenens resurser
öfverlägsen sina samtida. Till hans bästa arbeten
räknas komedien El desdén con el desdén (1676);
han lånade idén därtill från Lope de Vegas "Los
milagros del desprecio", men öfverträffade honom i
sinnrikhet och kvickt genomförd intrig. En svag kopia
af denna pjäs är Molières "La princesse d’Élide",
en bearbetning däraf är tysken Wests "Doña Diana",
som i sin ordning öfversattes af J. H. Thomander med
titel "Amanda" (uppf. 1831–34) och af F. A. Dahlgren
omarbetades till "Stolthet mot stolthet" (uppf. 1858,
tr. 1873). I El lindo Don Diego har M. skapat ett af
de yppersta mästerverken inom den stora komedien; och
ytterst populärt var hans kvicka lustspel No puede ser
(öfv. af K. Stenborg efter Dumaniants bearbetning
"Guerre ouverte, ou ruse contre ruse" och uppförd
på Kungl. teatern 117 gånger 1787–1832). Inom det
historiska dramat är El valiente justiciero 1. El rico
hombre de Alcalá
(Pedro den grymme är hufvudfiguren)
särskildt berömdt. Af M:s öfriga dramatiska arbeten
må nämnas De fuera vendrá quien de casa nos echará
(1654), Trampa adelante, El parecido de la corte,
El defensor de su agravio, Los jueces de Castilla, La
fuerza natural, Santa Rosa del Perú
och San Franco de
Sena,
en "comedia devota", hvilken genre föga passar
M:s diktarlynne. M:s samlade arbeten utkommo i 3 bd,
1654–81; ett urval finnes i Rivadeneiras "Biblioteca
de autores españoles", bd 39, med litterär-biografisk inledning
af L. Fernández Guerra.
Ad. H-n.

Moretto da Brescia [måre’ttå da bra’j a], italiensk
målare. Se Bonvicino.

Moret y Prendergast [måre’t i-], Segismundo,
spansk politiker, f. 1838 i Cádiz, d. 1913 i Madrid,
blef professor i Madrid och gjorde sig känd som
nationalekonomisk och finanspolitisk författare och
högt uppburen föreläsare i Ateneo. (Föreläsningarna
publicerades under titel Estudios financieros.) Efter
revolutionen 1868 slöt han sig till det demokratiska
partiet, blef under Prim understatssekreterare
i inrikesdepartementet och 1869 kolonialminister
samt vidtog som sådan flera viktiga åtgärder,
t. ex. upphäfvandet af slafveriet. Under konung
Amadeus blef han finansminister (1872), sedan
ambassadör i London. Han stiftade det parti,
som kallades "de dynastiskt sinnade", och lyckades
t. o. m. under Alfons XII bilda en ministär, hvari han
var finansminister. Efter Alfons XII:s död slöt han
sig till Sagasta, i hvars ministärer han successivt
innehade flera portföljer. Han var sålunda 1886
och 1893 utrikes-, 1888, 1891 och 1902 inrikes- och
1897 kolonialminister samt 1901 deputeradekammarens
president. Under det kubanska upproret tillrådde han
att bevilja Antillerna själfstyrelse, hvilket ock
skedde, men för sent. Kriget mot Amerika afrådde
han. Efter Mauras störtande (1909) var M. en kort
tid s. å. åter konseljpresident, och efter mordet på
Canalejas (nov. 1912) blef han deputeradekammarens
talman.
(Ad. H-n.)

Morez [mara], stad i franska dep. Jura
(Franche-Comté), vid Ains biflod
Bienne. 5,254 inv. (1901). Tillverkning af
ur samt optiska glas, stål- och emaljarbeten.
(J. F. N.)

Morfem l. Språkform i vidsträckt mening
kallas hvarje fonem (se d. o.), som eger något
betydelseinnehåll. Ett morfem kan vara antingen 1)
osjälfständigt eller s. k. affix (se d. o.),
d. v. s. ett, som endast i förening med ett eller
flera andra morfem eger sin betydelse, t. ex. -ar i
hästar, miss- i misstycka; eller 2) själfständigt
eller s. k. språkform i inskränkt mening eller,
som det också får heta, ett "språkligt uttryck",
då det äfven isoleradt (t. ex. som svar på en
fråga) eger en viss betydelse, t. ex. häst, tycke,
solen lyser.
Dessa senare äro af två slag: a) ord
(se d. o.) l. vokabler, d. v. s. former, som
af språksinnet uppfattas såsom en enhet, vare sig
emedan de öfver hufvud icke kunna upplösas i smärre
morfem, t. ex. häst, skog, eller emedan, om de kunna
det, man icke reflekterar eller åtminstone icke
vill reflektera på dessa smärre morfems speciella
betydelse, t. ex. prästerskapet (jfr ordfogningen
alla präster), förgätmigej (jfr ordfogningen förgät
mig ej
); b) ordfogningar l. konstruktioner,
d. v. s. former, som bestå af flera ord, hvartdera för
reflexionen presenterande sig som ett särskildt moment
med sin speciella betydelse, men alla sammanhållna
af en gemensam betydelseuppgift, t. ex. tresidig
rätlinig figur
(jfr ordet triangel), han och hon
(jfr ordet de), solen lyser. Om morfemen handlar en
(och den viktigaste) af grammatikens tre hufvuddelar,
nämligen morfologien (de öfriga äro fonologien och
semologien) l. formläran, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0570.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free