- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1085-1086

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morelli, Domenico - Morello, Federico - Morelly, fransk författare - Morelos - Morelos 1. stat i Mexico - Morelos 2. stad i M. 1. - Morelos, José Maria - Morelsjiki, religionssekt. Se Raskolniker - More majorum, lat., efter fädernas sed - Morén, Karl Gustaf - Morena, Sierra. Se Marianska bergsystemet - Morendo, mus. - Moreno, Garcia - Morer (mörka raser) - Mores, goda seder - Moresby-öarna, ögrupp vid Nya Guinea - Moresca. Se Morisca - Moresk. Se Arabesk - Moresnet, område på belgisk-preussiska gränsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

luft- och solstudium och praktfull kolorit. Där spåras
dessutom något af österländsk mystik, af fatalistiskt
lugn. M. målade äfven förträffliga porträtt i bred
och vacker behandling utan effektsökeri. Hans
själfporträtt finns i Uffizierna. M:s inflytande på
ett helt släkte af yngre målare var mycket stort;
ej utan skäl har han blifvit kallad det moderna
italienska måleriets fader. Han utnämndes 1886 till
senator och var president för akademien och för
konstindustrimuseet i Neapel. Efter hans död inköpte
staten ett antal af hans efterlämnade målningar,
som nu upptaga en särskild sal i museet för modern
konst i Rom. Jfr monografi af P. Levi (1906).
G-g N.

Morello [måre^lå], Federico, italiensk operasångare
(tenor), f. i Palermo omkr. 1865, utbildade sig
i sång för Tamberlick, debuterade på operascenen
i Florens, uppträdde i flera italienska städer,
fyra år vid Covent-garden-teatern i London,
därefter i Budapest och var 1895–96 anställd
som gäst vid k. operan i Stockholm, där han med
framgång uppbar i synnerhet sådana roller som
Pajazzo, José i "Carmen" och Otello, i kraft af
sin lidelsefulla naturalism i framställningen, som
företedde en god sammansmältning af sång och aktion.
E. F-t.

Morelly [måroll], fransk författare från omkr. midten
af 1700-talet, om hvars personliga öden man känner
så godt som ingenting. Han var en förelöpare
till kommunismen och utvecklade sina idéer i
en större lärodikt på prosa: Naufrage des îles
flottantes, ou la basiliade de Pilpaï
(1753) och
i synnerhet i Le code de la nature (1755), boken
om hur en kollektivistisk stat skall naturenligt
inrättas. Saint-Just, Babeuf och sannolikt äfven andra
af franska revolutionens män påverkades däraf. Äfven
senare, hos Fourier m. fl., finner man reminiscenser
däraf. Jfr Lichtenberger, "Le socialisme au 18:e
siècle" (1893).

Morelos [måre^ås]. 1. En af de centrala
staterna i Mexico, s. ö. om staten Mexico, på
sluttningen af Anahuacs platå. 7,082 kvkm. 179,594
inv. (1910). Landet tillhör tierra caliente,
består af vulkaniska bergarter och når i vulkanen
Popocatepetl 5,420 m. höjd. I de bördiga dalarna
med tropiskt klimat odlas majs, sockerrör, ris
och kaffe. Silfvergrufvor, marmor, alabaster och
jaspis förekomma. Järnvägen Mexico–M. går till
Jajutlan och utsänder en bibana till hufvudstaden,
Cuernavaca. – 2. Stad i nämnda stat, 130 km. s. ö. om
Cuernavaca. 6,269 inv. (1900). Sockerrörsodling,
1 o. 2. (J. F. N.)

Morelos [måre^ås], José Maria, mexikansk
frihetshjälte, f. 30 sept. 1765 i Valladolid (nu
hufvudstad i staten Michoacan och efter M. kallad Morelia;
se d. o.), var ursprungligen präst och
slöt sig vid frihetskrigets första utbrott 1810 till
resningens ledare, prästen M. Hidalgo, som varit M:s
lärare. M. blef resningens ledare i södra Mexico, vann
på 9 månader 22 segrar öfver regeringstrupperna,
besegrades 1812 af general Calleja, men
återupptog striden 1813, samlade en kongress, som
6 nov. s. å. utfärdade en oafhängighetsförklaring,
och ryckte sedan med inemot 20,000 man mot Valladolid,
där han emellertid (dec.) slogs tillbaka af general
Iturbide. Efter nya strider blef M. under flykten
tillfångatagen, dömdes till döden,
beröfvades sin prästerliga värdighet och afrättades i
en by utanför hufvudstaden Mexico 22 dec. 1815. Hans
kvarlefvor flyttades 1826 högtidligt till katedralen
i Mexico. M:s minne är i Mexico synnerligen vördadt,
och hans namn bäres där af en stat samt af flera
distrikt i andra stater.
V. S-g.

Morelsjiki, religionssekt. Se Raskolniker.

More majorum, lat., efter fädernas sed.

Morén, Karl Gustaf, språkman, lexikograf, f. 1846,
d. 1907, blef utan att aflägga ens studentexamen en
framstående språkkännare och lärare. M. tjänstgjorde
vid Tekniska skolan i Örebro 1872–1905. Bland hans
arbeten må nämnas Engelskt konstruktionslexikon
(1872), Läsebok i engelska språket (1873), Tysk
läsebok
(1875), Engelsk elementarkurs (1891), Engelsk
läsebok
(1892, 1893), Engelsk teknisk litteratur
(1892), "Nycklar" och ordböcker till tyska, franska
och engelska mästerskapssystemen, Svenskt-engelskt
parlörlexikon
(1891), Tyskt konstruktionslexikon med
bihang
(1889; 2:a uppl. 1905), skolupplagor af moderna
tyska och engelska författare m. m. M. har gjort en
betydande insats i den moderna språkundervisningen
i de svenska skolorna.
J. C.

Morena, Sierra [må- -ä’rra], "Svarta berget" (på
grund af sin mörkgröna vegetation), centrala delen
af det s. k. Marianska bergsystemet (se d. o.).

Morendo [måre’ndå; it., "döende"], mus., likbetydande
med det yttersta diminuendo jämte lindrigt ritardando.
A. L.*

Moreno [mårénå], Garcia, president i Ecuador,
mördad 1875; se Ecuador, sp. 1823.

Morer, eg. invånarna i Mauretanien, sedan i
allmänhet personer tillhörande mörka raser. Särskildt
betecknas med detta namn de muhammedanske invånarna i
Nord-Afrika, hvaremot med negrer förstås de hedniske
infödingarna i Central- och Syd-Afrika.

Mores (genit. morum, lat. plur. af mos, sed), goda
seder (sedlighet). Lära någon mores, tvinga någon
att iakttaga ordning och skick, tillrättavisa,
läxa upp. – Castigat ridendo mores, lat., "den
tuktar sederna genom löje", ett uttryck, som ofta
fälles om skådebanan och komedien samt härstammar
från fransmannan J. de Santeul (d. 1697). – Custos
morum,
eg. sedeväktare. Se Custos.O tempora! O
mores!
lat., o tider, o seder!, ett af Cicero ofta
i första talet mot Catilina nyttjadt uttryck.

Moresby-öarna [må;sbi-], brittisk ögrupp vid sydöstra
spetsen af Nya Guinea, 504 kvkm., består af öarna
Moresby, 190 kvkm., Basilisk l. Murilyan, 90 kvkm.,
Hayter, 55 kvkm., samt den lilla, men viktiga Dinner
Island l. Samarai, med god hamn, samt 61 holmar.
(J. F. N.)

Moresca. Se Morisca.

Moresk. Se Arabesk.

Moresnet [må7-], ett litet område på
belgisk-preussiska gränsen, 7 km. s. v. om Aachen,
hörde förr till österrikiska Belgien, 1793–1814 till
Frankrike och är sedan 1814 delvis neutralt och genom
fördrag 16 juni 1816 deladt i tre delar: belgiska
M. (1,079 inv. 1901), preussiska M. (559 inv. 1900)
och det neutrala M. (337 har, 3,433 inv. 1901, hvaraf
1,470 preussiska statsborgare), äfven kalladt Kelmis
l. Kalmis. Det neutrala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0569.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free