- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1141-1142

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morris, William - Morris, Max - Morris-dance, eng. Se Morisca - Morriskanalen i staten New Jersey

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder

Morris [må’ris], William, engelsk konstnär och skald,
f. 1834 i Essex, d. 1896 i London, kom 1853 som
student till Oxford. Där studerade han teologi,
men också diktning och konst, medeltidslyrik och
gotiska kyrkor, Tennyson och Ruskin. En kort tid
1856 målade han på Rossettis ateljé i London och
deltog sommaren s. å., jämte Burne-Jones och 6 andra
målare, i det af Rossetti igångsatta dekorerandet
af Union debating hall i Oxford (målningarna gingo
snart till spillo). M. var ock en tid anställd på
ett arkitektkontor, kände dock starkare dragning till
diktning och utgaf 1858 diktsamlingen The defence of
Guenevere and other poems.
Kort därefter fördes han
in på konsthandtverkets område. Som nygift ville
han reda sitt eget hem på landet; hans kamrat,
den unge arkitekten Philipp Webb, byggde 1860 åt
honom i trakten af Canterbury en landtlig bostad
af tegel, som blef ryktbar under namnet "The red
house", och M. inredde och dekorerade den efter eget
hufvud. Från denna tidpunkt egnade sig M. med ifver
åt sina medmänniskors konstnärliga uppfostran, åt att
väcka skönhetsbehof och skönhetskänsla och att odla
handtverket till konst. Han upprättade 1863 en fabrik
i London för tillverkning af glasmålningar, tapeter
m. m. och 1868 ett boktryckeri. Praktiskt anlagd,
en handlingens man, en betydande organisatör blef
han den, som omsatte Ruskins teorier i praktiken,
och i högre grad än någon annan kan han kallas det
moderna konsthandtverkets skapare. På hans verkstäder
utfördes möbler, glasmålningar, tapeter, gobelänger,
mattor och keramiska arbeten. Boktrycket och den
konstnärliga utstyrseln af böcker pånyttföddes
af M. Själf en händig arbetare, lärde han sig
det ena handtverket efter det andra. Han utförde
mönsterteckningar på olika områden och lyckades
vinna konstnärer som Madox Brown, Rossetti och
Burne-Jones som medarbetare. Hans egen stil stödde
sig på ett inträngande historiskt formstudium och kan
ej kallas själfständigt nyskapande – själf ville han
"ej imitation, utan inspiration". Hans betydelse är i
själfva verket mindre att söka i de stilformer, som
han framförde, än i hans kraftfulla personlighets
makt, hans energiska, omfattande och storslagna
fälttåg mot fulheten i lifvet. Han var en rastlös
agitator, utlade och försvarade sina åsikter i
otaliga föredrag och tidningsuppsatser. "Men högre
än forntiden älskade han framtiden. Han drömde
om den socialistiska staten, under sina senare år
t. o. m. om den kommunistiska. Det var hans orubbliga
öfvertygelse, att i den stat, där det offentliga
samvetet vore den högsta och enda lagen, där skulle
skönheten blomstra och konsten bli den samhällsmakt,
som den en gång varit, men icke längre är. Ty han var
– trots sin kärlek till det rationella – en romantiker
af renaste vatten" – tills han slutade i missräkning och ensamhet och
dog ’med händerna för ansiktet för att icke se något
mera’" (E. Hannover). Den rörelse, som han väckt till
lif inom konsthandtverket, fick en föreningspunkt i
den 1888 stiftade Art and crafts exhibition society,
där, förutom M., medverkade W. Crane, Burne-Jones,
Holiday, de Morgan, Cobden-Sanderson m. fl. Som skald
var M. en högst intressant företeelse i det samtida
England. Hans form är påverkad af Chaucer, som han
äfven hyllade genom en praktfull upplaga af dennes
verk. M:s diktning är harmonisk och skönhetsdyrkande,
rik på välljud och vackra taflor, mera inspirerad af
litteraturen än af lifvet. Karaktärer fängsla honom
mindre än ting och scener, lidelse och humor fattas
honom, medan han däremot med tjusande romantiska
tongångar kan frambesvärja medeltidens värld och med
flammande personlig hänförelse talar för brännande
samtidskraf. Efter den redan nämnda debutsamlingen
utgaf M. The life and death of Jason (1867), The
earthly paradise
(1868–70), Love is enough (1872),
öfversättningar af Eneiden (1875), Odyssén (1887)
och af isländska sagor samt skref, påverkad af dessa,
dikten Sigurd the Volsung (1875). The decorative
arts, their relation to modern life
utkom 1878,
Hopes and fears for art 1882. Chants for socialists
utkom 1883. The roots of the mountains (1890)
betecknar fulländningen af M:s prosastil. Till denna
tidpunkt höra äfven den utopiska romanen News from
Nowhere
(i bokform 1891). Dikter från samma skede
äro The House of the Wolfings (1889) och Poems
by the way
(1891). En öfv. af "Beowulf" utkom
1895. Jfr Vallance, "W. M., his art, his writings"
etc. (1897), Forman, "The books of W. M. described"
(s. å.), Mackail, "Life of W. M." (1899), och
U. Birkedal, "V. M. og hans betydning" (1908).
G-g N.

Morris, Max, tysk litteraturforskare, f. 1859
i Berlin, till yrket läkare, har efter aflagd
med. doktorsexamen egnat sig åt litteraturhistoriska
arbeten, framför allt på Goethefilologiens område,
och med stor framgång verkat som vetenskaplig
textutgifvare. Nämnas må Goethe-studien (1897; 2:a
uppl. 1902), Kleists reise nach Würzburg (1899)
och den starkt omstridda Goethes und Herders anteil
an den Frankfurter gelehrten anzeigen
(1909) samt
upplagor af Brentanos och Arnims verk, ett stort
antal af Goethes verk och den nya uppl. af Hirzels
"Der junge Goethe" (1909–11).
R-n B.

Morris-dance [må’ris-da’ns], eng. Se Morisca.

Morriskanalen [må’ris-], i nordamerikanska staten New
Jersey, öppnades 1836. Om dess konstruktion se Kanal,
sp. 748. Den börjar i Jersey city vid Hudson och går
genom Newark, Bloomfield, Paterson, Little Falls,
Boonton, Rockaway, Dover, Port Oram, sjön Hopatcong,
Hackettstown och Washington till Phillipsburg
vid Delaware och är 15 m. bred i ytan, 9 m. i
bottnen, 1,5 m. djup och 164,7 km. lång, oberäknadt
vattenreservoaren, sjön Hopatcong. Floderna Passaic
och Pompton passerar den medelst akvedukter. Företaget
var en misslyckad spekulation, kanalen fick ringa
användning och utarrenderades 1871 till Lehigh valley
railroad comp. Staten eger rätt att till skäligt
pris lösa den 1923 vid koncessionens utgång; 1973
blir den statens egendom utan lösen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:28 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0597.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free