- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1139-1140

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Morphy, Paul Charles - Morr., vid växtnamn förkortning för Ch. F. A. Morren - Morra, Mora, italienskt fingerspel - Morren, belgiska botanister - Morren 1. Charles François Antoine M. - Morren 2. Charles Jacques Edouard M. - Morren, Teophil, pseud. Se Hofmannsthal, H. v. - Morris, stad i staten Illinois - Morris, Robert - Morris, Gouverneur - Morris, George Pope - Morris, sir Lewis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Europa, där han öfvervann Anderssen, Harrwitz,
Löwenthal, Lange m. fl. Han var äfven stark
blindspelare, men öfveransträngde sig som
schackspelare och vardt slutligen sinnesrubbad. Se
arbeten om M. af F. M. Edge (1859) och Max Lange
(1859; 3:e uppl. 1894).

Morr., vid växtnamn förkortning för Ch. F. A. Morren
(se d. o. 1); Morr. & Desne = densamme
samt Joseph Decaisne (se d. o. 2).

Morra, Mora [må7rra], italienskt fingerspel, som
förekom redan i forntiden, då det kallades digitis
micare
(lat., "glimma med fingrarna"). Det begagnas
mycket bland de bredare samhällslagren och tillgår
så, att två spelande stå midt emot hvarandra och
blixtsnabbt sträcka fram ett antal fingrar, samtidigt
med att de högt utropa, hur många fingrar de anse,
att motspelaren sträckt fram. Den, som gissat rätt,
har vunnit; gissa båda eller ingen rätt, är spelet
oafgjordt. Något dylikt lär äfven förekomma i Kina
och på vissa Söderhafsöar.
J. C.

Morren [mårä^], belgiska botanister och
hortikultörer. 1. Charles François Antoine M.,
f. 3 mars 1807 i Gent, d. 17 dec. 1858 i Liège,
1835 t. f. professor i botanik vid universitetet i
Liège och t. f. professor i zoologi, ord. professor
i botanik 1837 och i agrikultur 1842. Redan vid
mycket unga år var M. en flitig och framgångsrik
författare inom flera vetenskaper, botanik, zoologi,
paleontologi m. m., och har efterlämnat ett stort
antal skrifter inom botanikens skilda grenar. Han
var framstående trädgårdsföreståndare och lyckades
bl. a. anlägga en vaniljodling (från 1836), som
gaf årlig skörd. Han uppsatte tidskr. "La Belgique
horticole" 1850 och ett par liknande för agrikultur
och agronomi. – 2. Charles Jacques Édouard M.,
den föregåendes son, f. 2 dec. 1833 i Gent,
d. 28 febr. 1886 i Liège, blef 1861 e. o. och 1868
ord. professor i botanik i Liège. M. var mycket
verksam som hortikultör och deskriptiv botanist. Den
af fadern uppsatta tidskr. "La Belgique horticole"
redigerade han från 1854. Han egnade sig särskildt
åt den stora tropiska växtfamiljen bromeliacéernas
odling och vetenskapliga utredande. Då dessa växter
på grund af storlek, saftighet och lysande färger äro
svåra att preparera, lät han framställa ett stort
antal målningar i jättefolio af de flesta odlade
arterna, en samling, som nu eges af herbariet i Kew.
1–2. C. Lmn.

Morren, Teophil, pseud. Se Hofmannsthal, H. v.

Morris [må’ris], stad i nordamerikanska
staten Illinois, vid floden Illinois
och Illinois–Michigankanalen. 4,273
inv. (1900). Stora stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Morris [må’ris], Robert, nordamerikansk finansman,
f. 1734 i Liverpool, d. 1806 i Philadelphia,
emigrerade 1747 till Nord-Amerika, var vid
oafhängighetskrigets utbrott en förmögen och ansedd
köpman i Philadelphia, satt 1775–78 i kontinentala
kongressen, därefter till 1781 i Pennsylvanias
legislatur och var 1781–84 superintendent öfver
finansväsendet, därvid verksamt biträdd af sin namne
Gouverneur Morris (se d. o.). I stor utsträckning
anlitade han sin egen kredit, som var större än de
stridande koloniernas, för att det kritiska året 1781
uppbringa penningar till Washingtons
fälttåg. S. å. grundade han "The bank
of North-America". M. var medlem af 1787
års författningskonvent och understödde
1789–95 som senator kraftigt Alex. Hamiltons
finanspolitik. Omfattande jordspekulationer
(han egde vid ett tillfälle 5 mill. acres) bragte
honom 1798 till ekonomisk ruin och för de närmaste
tre åren i bysättningshäkte. Jfr W. G. Sumner,
"The financier and the finances of the american
revolution" (1891), och E. P. Oberholtzer,
"Robert M., patriot and financier" (1903).
V. S-g.

illustration placeholder

Morris [må’ris], Gouverneur, nordamerikansk
politiker och finansman, f. 1752 på familjegodset
Morrisania utanför New York, d. där 1816, slöt sig,
ehuru strängt aristokratiskt sinnad, till de mot
England upproriske kolonisterna, var 1778–80 medlem
af kontinentala kongressen och 1781–85 assistent åt
superintendenten öfver finansväsendet Robert Morris
(se d. o.) samt utarbetade som sådan 1782 ett förslag
till myntväsendets ordnande, som i hufvudsak antogs
och ännu bildar grundvalen för Förenta staternas
myntsystem. M. var äfven en af de mest bemärkte
medlemmarna i det konvent, som 1787 utarbetade
Förenta staternas författning. Honom tillkommer till
stor del förtjänsten af författningens monumentala
språkliga form, och några af de bestämmelser, som
mest stärkte presidentens maktställning, tillkommo
på hans initiativ. M. vistades 1789–98 i Europa
och var därunder 1792–94 nordamerikansk minister i
Paris. 1800–03 var han medlem af förbundssenaten,
motarbetade energiskt 1812 års krig mot England och
var 1810–16 som ordförande i kanalkommissionen den
främste upphofsmannen till Erie-kanalen. Hans Diary
and letters
utgåfvos 1888 i 2 bd af A. C. Morris. Jfr
Th. Roosevelt, "Gouverneur M." (s å.).
V. S-g.

Morris [mårris], George Pope, nordamerikansk skald
och journalist, f. 1802, d. 1864 i New York, utgaf
1823–42 "New York mirror" och från 1846 till sin död
"Home journal", Amerikas mest spridda tidskrift. Hans
dikter ha för sitt välljud och sin romantik varit
eftersökta af tonsättarna (t. ex. den kända Woodman,
spare that tree
).

Morris [mårris] sir Lewis, engelsk skald, f. 1833
i södra Wales, d. 1907, blef 1858 master of arts
i Oxford, 1861 advokat, 1879 hederssekreterare vid
University college for south Wales och 1880 medlem
af läroverkskommittén för Wales. 1895 blef han
adlad (knight). Han deltog lifligt i föreningarna
för kymriska språkets vård. M. utgaf Songs of two
worlds
(3 bd, 1871–75), The epic of Hades (3 böcker,
1876–77), Gwen (1880), Songs unsung (1883), Gycia
(1886), A vision of saints (1890), Idylls and lyrics
(1896) och The new rambler (1906). M:s diktning var
en Tennysons närstående, reflekterande religiös lyrik.
(R-n B.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free