Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mose (Bibeln) - Mosebacke, förlustelseställe i Stockholm - Mose ben Maimun, Rabbi. Se Maimonides - Moseböcker. Se Pentateuken - Mosede, fort. Se Köpenhamn - Mosel, biflod till Rhen - Moselle - Moselle 1. Flod. Se Mosel - Moselle 2. Fordom franskt departement - Mosellinjen, Fransk försvarslinje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komposition är omöjligt att afgöra, hvilka dessa bud
voro. Troligen har ock M. härvid i stor utsträckning
låtit bestämma sig af den rådande seden och gett sin
nyskapande verksamhet form af en viss reglering i
förhållande till denna. Fester, som utan svårighet
kunna ha förekommit redan under ökentiden, äro påsk-
och nymånadsfester, de öfriga förutsatte jordbruk och
fasta bostäder. På liknande sätt torde det förhålla
sig med regleringen af den sociala sammanlefnaden. M:s
gärning har äfven härvid i första hand sannolikt
inskränkt sig till att reglera seden efter sin
högre gudskunskap. Men därvid har han under sin (af
Elohisten i 2 Mos. 18 betygade) långa verksamhet som
domare öfver folket sannolikt också lagt grunden till
en mängd civila och kriminalrättsliga bestämmelser,
som nu ingå i Israels äldsta lagsamling, den
s. k. Förbundsboken, 2 Mos. 20: 22–23: 33. –
Det bästa beviset på storheten i M:s person och
lifsgärning ligger däri, att icke blott alla senare
lagar i Israel ansågos vinna den bästa auktoritet,
om de lades i hans mun, utan att ock den inemot
slutet af konungatiden framträdande Deuteronomion
förklarar, att icke heller någon profet uppstått i
Israel, som kunde jämföras med Mose (5 Mos. 34: 10).
E. S-e.
Den bildande konsten återspeglar M:s väldiga
personlighet och betydelse i många märkliga
framställningar, till en början snarast typologiska,
Kristus-symboliserande (t. ex. på väggmålningar i Roms
katakomber). Bland de senare, där det rent mänskliga
och historiska i de olika hufvudepisoderna af M:s
lif främst fängslat konstnärernas intresse, kunna här
nämnas blott de ryktbaraste och yppersta: mosaiken
i S. Maria maggiore i Rom (af år 432), fresker
af B. Gozzoli (i Pisas Camposanto), Signorelli,
Botticelli och Pinturicchio (i Sixtinska kapellet),
de rafaeliska bibelbilderna i Vatikanens loggier,
målningar af Poussin, Rubens, Rembrandt och Murillo
samt i nyare tid teckningar af G. Doré. Plastiskt
har Mose-motivet ofta behandlats bl. a. i
flera fontänfigurer (en bland de mest berömda är
Cl. Sluters på "Mosesbrunnen" i Dijon, se pl. V till
art. Bildhuggarkonst,) af Ghiberti (på östportalen
till Florens’ Baptisterium) och framför allt af
Michelangelo (se Buonarroti, sp. 601 med fig.).
Mosebacke, ett gammalt förlustelseställe på Södermalm
i Stockholm (Katarina församling). Ursprunget till
namnet är ej med visshet kändt. I midten af 1600-talet
omtalas en "Mosis kvarn", som finnes ännu på Tillæus’
karta 1733. Professor D S. von Schulzenheim köpte
egendomen 1775 och var egentligen den, som började
bebygga platsen, samt förskönade den med vackra
trädgårdsanläggningar. Stället innehades sedermera af
flera egare och började alltmer besökas för den sköna
och vidsträckta utsikten, som blifvit vidtberömd
(nuv. öfre terrassen ligger omkr. 45 m. öfver
saltsjön). Åtminstone från senare delen af 1700-talet
har där idkats värdshusrörelse. 1842 såldes en del af
tomten till Stockholms borgerskap, som där uppförde
ett navigationsskolhus (icke det nuv., som är byggdt
på annan plats), och 1850 resten till handlanden K.
A. Wallman, en bekant förlustelsearrangör, som på
M. gjorde ganska dyrbara anläggningar, uppförde en
stor öppen danspaviljong, en täckt
sommarteater, en karusell, hjulgunga,
schweizeribyggnad m. m. samt, 1852–53, en större
teaterbyggnad (Södra teatern). Denna förstördes genom
eldsvåda 26–27 aug. 1857, men redan efter ett par
år kunde en ny teater, den ännu befintliga, invigas
(1 dec. 1859; se Stockholms teatrar). Lägenheten
eges numera af Mosebacke fastighetsaktiebolag,
som låtit planera terrasserna och förskönat
platsen. Sommarteatern är numera varietélokal
(omdöpt till "Höga nöjet"). Tillträdet till M. är
sedan 1883 underlättadt genom den af K. S. Lindmark
(se d. o.) byggda, fristående Katarina-hissen
(i Stadsgården) jämte den tillhörande Mosebacke
gångbro (h. o. h. af smidt järn; 35 m. öfver
Stadsgårdsplanen), där man f. ö. särskildt från
paviljongen ytterst på bron njuter en friare utsikt
än den från M., sedan denna delvis beskurits af
väldiga nybyggnader nedanför i Stadsgården. Nämnda
hiss och gångbro komma dock snart att nedrifvas,
sedan Katarinavägen blifvit färdig.
Mose ben Maimun, Rabbi. Se Maimonides.
Moseböcker. Se Pentateuken.
Mosede [mö-], fort. Se Köpenhamn, sp. 664.
Mosel [måsel], fr. Moselle, lat. Mosella, biflod
fr. v. till Rhen, upprinner 735 m. ö. h. i franska
dep. Vosges i sydligaste delen af Vogeserna, n. om
Ballon d’Alsace, vänder sig i en sydlig båge mot
n. v. till Remiremont, där den fr. h. upptar Moselotte
(Lilla M.), går in i dep. Meurthe-et-Moselle förbi
staden Toul, där den kommer Meuse 15 km. nära
och hastigt gör en vändning mot n. ö. till
Frouard, där den förenar sig med Meurthe och blir
segelbar. Vid Novéant kommer floden in på tyskt
område (Elsass-Lothringen), rinner genom Metz och
förbi Thionville (Diedenhofen), hvarefter den får en
nord-nordöstlig hufvudriktning genom Rhenprovinsen,
mellan Hunsrück på högra och Eifel på vänstra
sidan, samt förenar sig med Rhen vid Koblenz (59
m. ö. h.). Större bifloder utom de nämnda äro Seille
och Saar fr. h. samt Orne fr. v. Flodområdet utgör
28,033 kvkm., flodens längd 514 km., hvaraf 344
km. äro segelbara och 316 km. inom Tyskland. Flodens
bredd är vid Toul omkr. 40 m., vid Metz öfver 60,
nedanför Trier 150–200 m. Flodfarten är visserligen
ganska tidsödande till följd af de många krökningar
floden gör, i synnerhet emellan Trier och Koblenz,
men säker och af stor vikt för Rhenhandeln. Ångbåtar
gå till Trier. Moselkanalen följer floden från tyska
gränsen till Metz, och vid Toul är floden förenad med
Marne och Rhen genom Marne–Rhenkanalen. I naturskönhet
täfla M:s stränder med Rhens. Detta gäller i
synnerhet om trakten emellan Trier och Koblenz,
hvarifrån de värderade Moselvinerna (se d. o.) komma.
(J. F. N.)
Moselle [måsä’ll]. 1. Flod. Se föreg. art. –
2. Fordom franskt departement, med en areal af
5,383 kvkm. och Metz till hufvudstad. Vid freden i
Versailles 1871 afträddes största (östra) delen däraf,
4,247 kvkm., till Tyska riket, och den återstående
delen förenades med resten af depart. Meurthe till ett
nytt departement, som erhöll namnet Meurthe-et-Moselle
(se d. o.).
2. (J. F. N.)
Mosellinjen [måsel-], den mellan Épinal och Belfort
eller, närmare bestämdt, mellan Bois d’Arches och
Ballon de Servance sig sträckande franska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
