Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1173-1174 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Moser - Moser 2. Karl Friedrich, friherre von M. - Moser, L. F. Se Mosers figurer - Moser, Gustav von - Moser, Koloman - Mosers figurer l. Mosers bilder, fys. Ludwig Ferdinand Moser. Se Elektriska figurer - Moses, israeliternas lagstiftare. Se Mose - Moses af Chorene, Se Armeniska litteraturen - Moses brinnande buske, bot. Se Pilea - Moses källor, karantänanstalt. Se Internationella karantänskommisioner - Mosfell, namn på två berg på Island och släkter - Mosfell 2. Mosfell i Kjós - Mosfell 2. Mosfell i Grímsnesi - Mosfellingarna, isländsk släkt. Se Gizurr, Isleifr, Mosfell - Moshaisk, kretsstad i ryska Moskva - Mosheim, Johann Lorenz von

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– 2. Karl Friedrich, friherre von M., den
föregåendes son, politisk skriftställare,
f. 1723 i Stuttgart, d. 1798 i Ludwigsburg, var
anställd i Hessen-Homburgs, Hessen-Darmstadts och
Hessen-Kassels tjänst, blef 1766 rikshofråd och
friherre i Wien samt beklädde 1772–80 platsen som
dirigerande minister i Hessen-Darmstadt. Han skref
bl. a. Kleine schriften zur erläuterung des staats- und
völkerrechts (12 bd, 1751–65) och Herr und diener
(1759; 3:e uppl. 1763). Anonymt utgaf han Rettung der
ehre und unschuld des weiland königl. Schwedischen
staats-ministers... Georg Heinrichs, Freyherrn von
Schlitz, genannt von Goerz (1776, med 30 bil.). I bd
5 och 6 af "Patriotisches archiv für Deutschland"
(12 bd, 1784–90) meddelade han dittills otryckta
bref och statsskrifter af Gustaf II Adolf och
A. Oxenstierna.
1. (Rld.)

Moser [mås-], L. F. Se Mosers figurer.


Moser [mas-], Gustav von,
tysk lustspels-författare, f. 1825 i Spandau,
d. 1903 i Görlitz, tjänade som officer 1843–56
och var sedan jordbrukare på sitt gods Holzkirch,
skref mer än hundra lustspel och farser, hvilkas
förtjänst är en rik situationskomik och som genom sin
godmodiga ton slagit an ofantligt i Tyskland. Här
må nämnas en-aktsstyckena Ein moderner barbar
(1861), Aus liebe zur kunst ("Drilléns operett",
uppf. 1867), Kaudels gardinenpredigten (1871;
"Sparlakanslexor", uppf. 1872), Das stiftungsfest
(1873; "Föreningsfesten", uppf. s. å.), Der
hypochonder (1877; "En kinkblåsa", uppf. s. å.),
Der bibliothekar (1878; "Den nye bibliotekarien",
uppf. 1880), Krieg im frieden (1880; "Krig i fred",
uppf. s. å.), Unsere frauen (1881; "Våra fruar"
uppf. s. å.), de två sistnämnda skrifna i bolag med
F. von Schönthan, Reif von Reiflingen (1882; "Reif
v. Reiflingen", uppf. s. å.), Glück bei frauen (1883;
"Tur hos damerna", uppf. s. å.) och Die sternschnuppe
("Ett stjärnskott", uppf. 1887). Lustspiele utgåfvos
1873–97 i 22 bd.

Moser [mås-], Koloman, tysk konstindustrialist,
f. 1868 i Wien, studerade vid konstindustriskolan,
där han sedan blef professor. Han har varit
föregångsman på den tillämpade konstens områden, där
hans sträfvan går ut på lugn, helhet och enkelhet
med undvikande af öfverflödiga prydnader. Äfven
på rumsinredning har han med framgång tillämpat
sina grundsatser. Han är mångsidig, idérik och
inflytelserik.
G-g N.

Mosers figurer [mås-] l. Mosers bilder, fys. Om man
på en polerad glas- eller metallskifva tecknar linjer
med ett spetsigt föremål och sedan andas på skifvan,
framträda de tecknade linjerna tydligen för ögat. Ännu
tydligare bli de, om man låter kvicksilverånga stryka
öfver skifvan. Lägger man ett föremål, på hvilket
en bild är graverad (t. ex. ett mynt, en medalj), på
en polerad skifva och, efter att ha aflyft detsamma,
utsätter skifvan
för vatten- eller kvicksilverångor, så framträder
bilden på skifvan. För detta ändamål behöfver
föremålet ej ens vara i verklig kontakt med skifvan,
utan kan hållas på ett ringa afstånd från denna. Dessa
och på analogt sätt alstrade bilder benämnas
efter sin upptäckare "moserska bilder". Fysikern
Ludwig Ferdinand Moser (f. 1805, professor i fysik i
Königsberg 1832, d. 1880) antog för deras förklaring,
att ljuset kunde existera i ett slags "latent"
tillstånd. Men Waidele har visat, att företeelsen
beror därpå, att alla fasta kroppar kondensera
omkring sig de gaser och ångor, med hvilka de äro
i beröring. Liknande bilder kunna ock framkallas
medelst elektriska gnistor (se Elektriska figurer).
R. R.*

Moses, israeliternas lagstiftare. Se Mose.

Moses af Chorene. Se Armeniska litteraturen, sp. 21.

Moses brinnande buske, bot. Se Pilea.

Moses källor (arab. ’Ojun Musa), karantänsanstalt. Se
Internationella karantänskommissioner.

Mosfell (af isl. mosi, mosse, och fell, mindre berg),
namn på två berg i södra delen af Island, det ena i
Kjós-syssla, det andra i Árnes-syssla. Vid foten
af hvart och ett af dem ligger en gård af samma
namn. 1. Mosfell i Kjós omtalas första gången i
slutet af 900-talet, då Grímr Svertingsson, den
bekante lagsagomannen 1002–03, bodde där. Han var
gift med Egil Skallagrímssons brors- och styfdotter,
Thordis, och hos honom lefde Egil själf de sista tio
åren af sitt lif (omkr. 980–990). Det är troligt,
att Grímr (eller hans fader) anlagt gården. Då Grímr
blifvit döpt (troligen 1000), lät han uppföra en kyrka
på gården, som ännu är kyrkostad, med boställe för
prästen. I närheten finnas varma källor. – 2. Mosfell
i Grímsnesi. Grímsnes är en del af Árnes-syssla,
begränsad af floderna Brúará och Hvitá samt Sog
och Thingvallasjön. Österut, ej långt från Brúará,
ligger M. Gården är mycket gammal. I Landnámabók
berättas, att Ketilbjörn den gamle, en dotterson till
Haakon jarl Grjótgarðsson, utvandrade till Island,
tog Grímsnes med flera områden i besittning och
bodde på M. Han har således själf anlagt gården,
omkr. 900. M. är nu prästgård, och där finnes en
kyrka. Efter denna gård har Mosfellingarnas, från
Ketilbjörn den gamle härstammande ätt sitt namn.
(R. N-g.)

Mosfellingarna, isländsk släkt. Se Gizurr,
Ísleifr och Mosfell.

Moshaisk, kretsstad i ryska guv. Moskva,
vid Moshaikas utlopp i Moskva, 110 km. v. om
Moskva. 4,839 inv. (1897). Handel med spannmål och
trävaror. Ruiner af en af Ivan den förskräcklige
byggd fästning. Något v. om M. ligger byn Borodino
(se d. o.).
J. F. N.

Mosheim [måshajm], Johann Lorenz von, tysk luthersk
teolog, f. 1694 eller 1695 i Lybeck, d. 1755
i Göttingen, studerade i Kiel, blef 1723 teol.
professor i Helmstädt samt 1747 förste teol. professor
och kansler vid Göttingens universitet, till hvars
stiftande (1733) och ordnande han medverkat. M. har
arbetat inom alla teol. discipliner med undantag af
gammaltestamentlig exegetik, men är betydelsefull
företrädesvis som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>