- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1209-1210

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mosul (Mossul), hufvudstad i Mosul i Asiatiska Turkiet - Moswidius, M. Se Litauiska språket - Mosviken, härad och socken i Norge - Mosynoiker, ett folkslag - Mosyr, kretsstad i ryska Minsk - Moszkowski, Moritz - Mosås. Se Mosjö - Mot. Se Öland - Mota boll. Se Bollspel - Motacilla, zool. Se Ärlesläktet - Motaker. Se Heloter - Motala

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Namnet M. härledes af arab. el-mausil
("föreningsplats"). Sitt största välstånd
hade staden i början af kalifatets förfall.
(J. F. N.)

Moswidius, M. Se Litauiska språket och litteraturen, sp. 780.

Mosviken (fordom Masarvik), härad och socken
n. v. om Levanger, på norra sidan af inre
Trondhjemsfjorden i Nordre Trondhjems amt,
Norge. 137,33 kvkm. 833 inv. (1910). M. är ett
skogsdistrikt. Största älfven är Mossa. I M. ligger
det stora "M. gods" med hufvudgården Vinnan.
K. V. H.

Mosynoiker, ett af Xenofon i "Anabasis" omtaladt
folk med högst egendomliga, råa och från andra
människors afvikande seder; bl. a. gödde de sina barn
med kastanjer, till dess de blefvo nästan fyrkantiga,
och tatuerade sig. De bodde i trätorn på kusten s. om
Svarta hafvet, mellan Cerasus (se d. o.) och det
nuv. Ordu, på en sträcka af omkr. 120 km. Man anser,
att mosynoikerna varit besläktade med de kaukasiska
bergfolken.

Mosyr, kretsstad i ryska guv. Minsk, vid
Pripet. 10,762 inv. (1897).

Moszkowski [måjkå’v], Moritz, tysk pianist och
tonsättare af polsk härkomst, f. 1854 i Breslau,
utbildades vid Sterns och Kullaks konservatorier
i Berlin och började 1873 konsertera (i Berlin,
Paris, Warschau o. s. v.). 1897 bosatte han sig i
Paris. Mest känd är hans graciösa och raffinerade
pianomusik (Spanische tänze, en konsert m. m.);
hans symfoniska dikt Jeanne d’Arc har väckt
uppseende. M. har äfven skrifvit orkesterstycken,
en violinkonsert, operan Boabdil (1892), visor m. m.
A. L.*

Mosås. Se Mosjö.

Mot (fsv., möte, sammankomst). Se Öland.

Mota boll. Se Bollspel, sp. 1018.

Motacilla, zool. Se Ärlesläktet.

Motaker (grek. mothakes). Se Heloter.

illustration placeholder
Fig. 1. Motalas vapen.

illustration placeholder
Fig. 2. Situationsplan af Motala. 1. Kyrkan och gamla kyrkogården. – 2. Rådhus. – 3. Stadshus. – 4. Brandstation. – 5. Teater. – 6. Samskola. – 7. Tingshus för Aska-Dals och Bobergs härader. – 8. Järnvägsstation. – 9. Varmbadhus. – 10. Göta kanalbolags kontor och arkiv. – 11. Vattenledningsverk. – 12. Kallbadhus. – 13. Stadens ålderdomshem. – 14. Folkskola. – 15. Epidemisjukhus. – 16. Sparbank. 17. Stadspark. – 18. Telegrafstation (i privathus). – 19. Postkontor (i privathus). – 20. Hamnfyr.

Motala, uppstad i Östergötlands län, belägen å
norra stranden af en vik af Vättern, Varviken,
hvarifrån Motala ström och Göta kanal utgå (se
fig. 2). Stadsområdet utgör 56 har, hvaraf det
planlagda utgör 50 har; frågan om en större
inkorporering från landsförsamlingen ligger
under behandling. Vid 1911 års slut hade staden
omkr. 200 bebyggda tomter, med ett taxeringsvärde af
4,878,100 kr. Staden eger kloak- och vattenledning,
elektrisk belysning samt 18 m. breda, trädplanterade
gator. Folkmängden var vid 1911 års slut
2,827 pers. och hade på de sista 20 åren ökats
med endast 112 pers. Den beskattningsbara
inkomsten uppgick 1911 till 1,486,430 kr., och
utdebiterades i kommunalutskylder kr. 5,50 pr
bevillningskrona. Stadens bokförda tillgångar
upptogos vid 1910 års slut till 601,492 kr. och
skulderna till 395,582 kr. I tillgångarna ingår det
nya vackra rådhuset (invigdt 1910; fig. 4), som
skänkts till staden af kaptenen C. A. Ahlbom. Staden
hade 1910 12 fabriker med 137 arbetare och ett
tillverkningsvärde af 1,160,300 kr., hvaraf 834,000
kr. på ett destilleringsverk och 113,000 kr. på en
mössfabrik, 71 handtverkare med 120 arb. och en för
bevillning uppskattad inkomst af handtverksdriften
af omkr. 68,700 kr. samt 81 handlande med 99
biträden och en till 152,400 kr. uppskattad inkomst
af handelsrörelse. 1 km. utanför staden ligger
M. mekaniska verkstad. Genom sitt läge nära Göta kanal
har staden under seglationstiden liflig förbindelse
med Stockholm och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0633.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free