Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Motala mekaniska verkstad - Motalasmycket. Se Guldsmedskonsten - Motala ström - Motanabbi. Se Mutanabbi - Motanfall, krigsv. - Motbevis, jur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aktiekapital 1,6 mill. kr.), med ingenjör K. Ångström
som verkställande direktör och verkstadschef. Under
de följande 11 åren gick verkstaden betydligt framåt
och delvis nydanades. Aktiekapitalet höjdes 1912 till
2 mill. kronor. Verkställande direktör är numera
(1913) ingenjör O. Hallström och verkstadschef
öfveringenjör P. Perno. Fastigheterna voro 1912
taxerade till jordbruksfastighet 5/8 mtl 62,000
kr., annan fastighet 2,071,800 kr. En på kanalens
norra strand belägen skeppsdocka arrenderar bolaget
af Göta kanalbolag. Maskinverkstäderna drifvas
sedan 1893 medelst elektrisk kraftöfverföring,
och elektrisk belysning är införd. De gamla
verkstäderna moderniserades och utrustades med
nya tidsenliga arbetsmaskiner, nya verkstäder för
lokomotivtillverkningen uppfördes för en kapacitet
af 40 lokomotiv per år, likaså ny grofsmedja med
1,200 tons ånghydraulisk smidespress jämte ugnar,
elektriska traverser och grofsvarf. Af Motalabolaget
ha tillverkats 5 monitorer, pansarbåtarna "Svea" och
"Göta", maskin och pannor m. m. till pansarbåtarna
"Äran", "Niord", "Dristigheten" och "Oscar II" samt
torpedkryssarna "Psilander" och "Clas Uggla", vidare
(1892–1902) 185 järnvägs- och landsvägsbroar, 202
lokomotiv, 35 ångbåtar, 44 ångmaskiner m. m. 1903
öfvergick aktiemajoriteten i andra händer och
har sedan dess ett par gånger bytt egare, men
verksamheten fortgår under samma firmanamn. 1894
återförvärfvades Lindholmens verkstäder och varf,
dock som ett fristående bolag, hvari Motalabolaget
har aktiemajoriteten.
Motalasmycket. Se Guldsmedskonsten, sp. 605 (med fig. 6).
Motala ström, en bland södra Sveriges större floder,
utgör afloppet för sjön Vättern till Östersjön. Älfven
flyter vid Motala ur Vättern och har under större
delen af sitt lopp genom Östergötlands vackraste
bygder östlig hufvudriktning, därunder bildande de
ansenliga sjöarna Boren (73 m. ö. h.), Norrbysjön
(65 m.) och Roxen (33 m.), hvarefter den vänder mot
n., genomflyter Glan (21 m.) och återtar sin förra
riktning samt utmynnar efter fallen i Norrköping i
fjärden Pampus af Bråviken. Strömmens hela fall utgör
omkr. 88,5 m. Längden är 100 km. Bredden är vanligen
50–60 m. Hela nederbördsområdet beräknas till 15,390
kvkm., hvaraf 2,720 kvkm. (17,7 proc.) sjöar. Den
vid Motala afrinnande vattenmängden beräknas till
i medeltal c:a 40 kbm. i sek., oberäknadt hvad
Göta kanal förbrukar för slussning och genom
läckage samt Motala verkstads vattenförbrukning,
hvilken senare uppskattas till 5 kbm. i sek. I
Norrköping beräknas medelvattenmängden till c:a
100 kbm., högvattenmängden till 360 kbm. Dess
betydligaste tillflöden äro Svartån och Stångån,
som, kommande från nordöstra Småland, utfalla i
Roxen v. resp. n. om Linköping, samt Finspångsån,
som utfaller i Glan. Strömmen, som omges af tämligen
höga stränder, hvilka i allmänhet äro högre på norra
sidan än på den södra, har vanligen grundt vatten
med steniga forsar, hvadan den icke kan användas till
trafikled. Däremot har dess vattenkraft erhållit stor
användning i industriens tjänst. På sträckorna från
Vättern till Boren samt från Boren till Roxen
åtföljes strömmen i nästan omedelbart grannskap af
Göta kanal. På tre ställen, vid Motala, Norsholm
och Fiskeby (nära Norrköping), korsas strömmen af
järnvägar.
Mellan Vättern och Boren faller strömmen sammanlagdt
omkr. 15 m.; vattenkraften utnyttjas, ehuru mycket
ofullständigt, af åtskilliga verk, såsom Motala
verkstad, som uttar vatten genom Göta kanal, Holms
fabriker och elektricitetsverk, Asps klädesfabrik
m. fl.; delar af vattenrätten tillhöra kronan. Förslag
till enhetligt utnyttjande af hela fallsträckan
genom elektrisk kraftstation i förening med reglering
af Vättern föreligger. Mellan Boren och Norrbysjön
(fallhöjd omkr. 8 m.) utnyttjas f. n. omkr. 4 m. af
en modern elektrisk kraftstation om 1,800 hkr vid
Nääs, tillhörig Motala ströms kraftaktiebolag och
afsedd för kraftöfverföring till Motala, Vadstena,
Askersund, Åmmeberg och Zinkgrufvan m. fl. orter. Vid
Kungs-Norrby har kronan ett mindre fall. Mellan
Norrbysjön och Roxen (fallhöjd omkr. 32 m.) utnyttjas
vattenkraften dels af några mindre verk vid Ljung och
Malfors, dels (omkr. 4 m.) af Nykvarns elektriska
kraftstation om 1,300 hkr, tillhörig Linköpings
elektriska kraft- och belysningsaktiebolag. Hela
fallsträckan mellan Norrbysjön och Nykvarn
(Råby–Ljung–Jakobslund–Malfors) inköptes 1906 af
kronan för elektrisk järnvägsdrift. Kronan eger äfven
delar af Nykvarnsfallet. Mellan Roxen och Glan
(fallhöjd omkr. 12 m.) utnyttjas först omkr. 1,5
m. fallhöjd vid Kimstad af en kvarn, tillhörig
Skärblacka a.-b., därefter omkr. 6 m. fallhöjd vid
Skärblacka af nämnda bolag medelst två elektriska
kraftstationer om tillsammans omkr. 4,000 hkr för
träsliperi, pappersbruk och kraftöfverföring till
Norrköping och Djurö kvarn m. m. Närmast Glan
utnyttjas ett 3 m. fall (omkr. 1,800 hkr) vid
Ljusfors af bolaget med samma namn, för träsliperi
och pappersbruk. Mellan Glan och hafvet slutligen
faller strömmen 21 m., hvaraf omkr. 3 m. öfverst
utnyttjas af Fiskeby pappersbruk, återstoden inom
Norrköping vid en serie dammar (Drags och Gryts
fabriker, Bergsbrogruppen med Bergsbro, Bergs
och Ströms m. fl. verk, vidare Smedjeholmsverken,
Holmens bruk, Långåsen och Swartz’ m. fl.). Moderna
kraftstationer om sammanlagdt omkr. 5,000 hkr ha
under senare år inrättats vid Bergsbro, Bergs,
Holmens och Swartz’ verk; f. ö. utnyttjas kraften
direkt för fabriksdrift (se vidare Norrköping).
A. G.*
S. L-k.
Motanabbi. Se Mutanabbi.
Motanfall, krigsv., kallas den rörelse, genom hvilken
den försvarande från sin afvärjande ställning öfvergår
till anfall. Se Försvar.
Motbevis, jur., bevis, som har till uppgift att
förringa verkan af ett redan fördt bevis. Den
part, hvars yrkande beror af ett visst faktiskt
förhållandes tillvaro, måste, om han skall få dom till
sin fördel, öfvertyga domaren om nämnda förhållandes
verklighet. Det bevis, som för sådant ändamål föres,
måste därför vara så starkt, att det hos domaren
åstadkommer full visshet. Ett sådant bevis kallas
hufvudbevis. Föres nu mot detta bevisning från andra
sidan, blir dennas uppgift allenast att förringa
verkan af det förra beviset, att rubba den visshet
detta i och för sig kunnat framkalla, men ej att
öfvertyga domaren om ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
