Print (PDF) - On this page / på denna sida - Munka Tvärå kloster, en gård på Island - Munkbibeln. Se Biblia pauperum - Munkbron, ett torg i Stockholm - Munkbroteatern. Se Stockholmsteatrar - Munkebjerj, ett backparti i Danmark - Munkeboda. Se Norsholm - Munkedal, fabriksegendom i Foss socken - Munkedals järnväg - Munkeholm, invid Falsterbo - Munkeliderne. Se Kungsholmen - Munkeliv, ett Norskt kloster - Munkelägret. - Munken, bergstopp i Alperna - Munken, en klippa på Färöarna - Munkfnat, bot. - Munkfors, ort i Ransäters socken i Värmlands län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
svensk-iriske "landnamsmannen" Helge den magres son Ingjald och innehades af bl. a. dennes sonson,den bekante Viga-Glúmr, samt af Einarr Eyjólfssonoch hans ättlingar. 1155 inrättade där biskopen på Hólar, Björn Gilsson, ett benediktinkloster, hvars litterära skatter torde ha gått förlorade vid branden 1429. Vid reformationens införande upphäfdes klostret 1551. Gården var därefter länge sysslomanssäte. F. J-n.* Munkbibeln. Se Biblia pauperum. Munkbron, ett matvarutorg i Staden inom broarna i Stockholm, så kalladt, emedan platsen tidigare utgjorde en lastkaj ("bro") åt Mälarsidan vid det sund (sedermera Riddarholmskanalen), på hvars andra sida Gråmunkeholmen (nu Riddarholmen) med sitt franciskankloster låg. Man skiljer mellan Öfre M., hvarifrån fordom en bro i Gråbrödragatans (Stora Gråmunkegrändens) förlängning ledde öfver till holmen, och Nedre M., vid nämnda vattendrags södra ända. Månglerskorna å M. ("Munkbromadamer")gjorde sig förr i tiden kända för sitt osminkade språk, hvarpå ofta antydes i litteraturen. G. V. G. Munkbroteatern. Se Stockholms teatrar. Munkebjerg, ett 93 m. högt, skogbevuxet backparti vid Vejle fjords sydkust, utmärkes för djupa hålvägar och präktiga utsiktspunkter, hvarjämte skogarna ha en sällsynt rik vegetation af ormbunkar, kristtorn och idegran (enda stället i Danmark). Under sista mansåldern har det varit mycket omtyckt af turister och målare. Badhotell på M:s krön, järnvägsstation och ångbåtskaj vid dess fot. E. Ebg. Munkeboda. Se Norsholm. Munkedal, fabriksegendom i Foss socken, Göteborgs och Bohus län, vid Munkedalsälfven 1. Kvistrumsån. M. var förr en bondgård, men förändrades på 1830-talet till järnbruk med stångjärns-, knipp- och spikhammare, kvarnar, sågar och färgeri. I början af 1870-talet inköptes egendomen af M:s a.-b., och storartade fabriker anlades för tillverkning af pappersmassa, papp och papper. Där finnas nu trämassefabrik och sulfitmassefabrik för 5,000 tons tillverkning, pappersbruk med en årlig tillverkning af omkr. 10,000 ton papper (tryck-, tapet-, omslags- och silkespapper) samt väggpapp, med ett sammanlagdt värde af omkr. l,8 mill. kr. För arbetarna, omkr. 500, finnas sjuk-, begrafnings- och pensionskassor, arbetarbostäder, bibliotek m. m. För drift och belysning användes vattenkraft om 2,400 hkr. Vidare eger bolaget kvarn, såg, skolhus m. m. Egendomen ligger vid M. station å statsbanan genom Bohus län och den därifrån utgående bibanan till Munkedals hamn. Taxeringsvärdet å bolagets fastigheter inom socknen var 1911 989,100 kr., hvaraf 107,400 kr. å jordbruksfastigheter, 1 1/2 mtl. Wbg. Munkedals järnväg (sign. M. J.), smalspårig (0,6oo m.), 5,6 km. lång, belägen inom Foss socken, Göteborgs och Bohus län, sträcker sig i sydlig riktning från stationen Munkedals fabrik, vid Munkedals pappersbruk, med bispår till Örekilsälfven öfver stationen Munkedal vid statsbanelinjen Göteborg-Uddevalla-Strömstad, 21 km. n. om Uddevalla, till stationen Munkedals hamn vid Skree hamnplats vid Gullmarsfjordens innersta östra grenända. Järnvägen, som byggts, eges och trafikeras af Munkedals aktiebolag, öppnades för trafik vid början af 1896. Vid 1911 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till 174,643 kr., hvaraf för rullande materiel 32,436 kr. Styrelsen har sitt säte i Uddevalla. Postadressen är Munkedal. A.d'A. Munkeholm, invid Falsterbo, är bekant för en akt i hanseaternas öfvermodiga uppträdande i Sverige under medeltiden. Lybeckare och stettinare råkade sept. 1354 i våldsam strid; bodar brändes, svenske fogden ihjälslogs, och hans lik kastades i elden. Undantagsvis ingrepo nu hansestäderna själfva, och både Lybeck och Stettin erbjödo sig att tillfredsställa dem, som hade klagomål att anföra. Munkeliderne. Se Kungsholmen. Munkeliv (fno. Múnkalíf), ett af Norges viktigaste och rikaste kloster, grundlagdt mellan 1107 och 1110 af konung Eystein Magnusson och invigdt åt ärkeängeln Mikael (därför i källorna efter sitt läge kalladt Mikjalsklaustr á Nordnesi, monasterium sancti Michaëlis Bergensis). I öfver 300 år tillhörde M. benediktinorden. Under de tyske vitaliebrödernas och pestens härjningar i slutet af 1300-talet förföll det och öfverläts 1426 åt birgittinorden, fick namnet S:t Marias och S:t Birgittas kloster och upptog såväl nunnor som munkar. Under oroligheterna 1455 brändes det af hanseaterna, och birgittinerna flydde då till Hovedöens kloster vid Oslo, hvarefter M. togs i besittning och återuppbyggdes af cisterciensmunkar. Birgittinerna återfingo det dock 1478; det sekulariserades 1531. M. förstördes genom mordbrand 1536, och 1557 öfvergingo M:s klostergods till världslig förläning; efter reformationen splittrades de. Af själfva klostret återstår i nyare tid ingenting ofvan jord, men dess läge är påvisadt genom gräfningar 1860. P. A. Munch utgaf 1845 M:s "Codex diplomatarius" (omtryckt i "Diplomatarium norvegicum", XII). K. V. II. Munkelägret. Se Kungsholmen. Munken (ty. Mönch), en snötäckt, 4,105 m. hög topp i Finsteraarhorngruppen, n. ö. om Jungfrau. (J. F. N.) Munken, en ryktbar klippa s. om Suderö bland Färöarna, var förr 33 m. hög, men nu efter ras endast 12 m. Färingarna kalla klippan, som omges af farliga strömmar, Sunnbiarsteinur (Sumböstenen) efter dess läge s. om Sumbö, den sydligaste bygden på Suderö. Wbg. Munkfnat, bot., namn på Cynoglossum officinale. Munkfors, ett af Uddeholmsverken, beläget i Ransäters socken, Värmlands län, vid Klarälfven och M. station å Karlstad-Munkfors järnväg, omfattar (se fig.) järnbruk med götvalsverk, smältsmedja med 6 lancashirehärdar, manufakturverk med 2 knipphammare, 3 ånghammare och 2 luftfjäderhammare, 2 stålugnar, 2 martinugnar, 2 finvalsverk,stångjärnsvalsverk, tråddrageri med spikfabrik, storartade manufakturverk på Laxholmen, fabrik för tillverkning af järnvägsvagns- och åkdonsfjädrar, mek. verkstad, gjuteri, finbladig såg med 6 ramar och hyfleri, tegelbruk för tillverkning af eldfast tegel, ett annat tegelbruk vid Partilled, elektrisk kraftstation för elektrisk drift och belysning, folkkök m. m. med ett sammanlagdt tax.-värde af 2,260,000 kr. (1911) samt jordbruksfastighet och skogar inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
