- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1341-1342

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munka Tvärå kloster, en gård på Island - Munkbibeln. Se Biblia pauperum - Munkbron, ett torg i Stockholm - Munkbroteatern. Se Stockholmsteatrar - Munkebjerj, ett backparti i Danmark - Munkeboda. Se Norsholm - Munkedal, fabriksegendom i Foss socken - Munkedals järnväg - Munkeholm, invid Falsterbo - Munkeliderne. Se Kungsholmen - Munkeliv, ett Norskt kloster - Munkelägret. - Munken, bergstopp i Alperna - Munken, en klippa på Färöarna - Munkfnat, bot. - Munkfors, ort i Ransäters socken i Värmlands län

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

svensk-iriske "landnamsmannen" Helge den magres
son Ingjald och innehades af bl. a. dennes
sonson,den bekante Viga-Glúmr, samt af Einarr
Eyjólfsson och hans ättlingar. 1155 inrättade där
biskopen på Hólar, Björn Gilsson, ett benediktinkloster,
hvars litterära skatter torde ha gått förlorade vid branden
1429. Vid reformationens införande upphäfdes klostret
1551. Gården var därefter länge sysslomanssäte.
F. J-n.*

Munkbibeln. Se Biblia pauperum.

Munkbron, ett matvarutorg i Staden inom broarna
i Stockholm, så kalladt, emedan platsen tidigare
utgjorde en lastkaj ("bro") åt Mälarsidan
vid det sund (sedermera Riddarholmskanalen), på
hvars andra sida Gråmunkeholmen (nu Riddarholmen)
med sitt franciskankloster låg. Man skiljer
mellan Öfre M., hvarifrån fordom en bro i
Gråbrödragatans (Stora Gråmunkegrändens) förlängning
ledde öfver till holmen, och Nedre
M.
, vid nämnda vattendrags södra ända. Månglerskorna
å M. ("Munkbromadamer") gjorde sig förr
i tiden kända för sitt osminkade språk, hvarpå ofta
antydes i litteraturen.
G. V. G.

Munkbroteatern. Se Stockholms teatrar.

Munkebjerg, ett 93 m. högt, skogbevuxet backparti
vid Vejle fjords sydkust, utmärkes för djupa
hålvägar och präktiga utsiktspunkter, hvarjämte
skogarna ha en sällsynt rik vegetation af ormbunkar,
kristtorn och idegran (enda stället i Danmark).
Under sista mansåldern har det varit mycket omtyckt
af turister och målare. Badhotell på M:s
krön, järnvägsstation och ångbåtskaj vid dess
fot.
E. Ebg.

Munkeboda. Se Norsholm.

Munkedal, fabriksegendom i Foss socken, Göteborgs
och Bohus län, vid Munkedalsälfven l. Kvistrumsån.
M. var förr en bondgård, men förändrades
på 1830-talet till järnbruk med stångjärns-,
knipp- och spikhammare, kvarnar, sågar och färgeri.
I början af 1870-talet inköptes egendomen
af M:s a.-b., och storartade fabriker anlades för tillverkning
af pappersmassa, papp och papper. Där
finnas nu trämassefabrik och sulfitmassefabrik för
5,000 tons tillverkning, pappersbruk med en årlig
tillverkning af omkr. 10,000 ton papper (tryck-,
tapet-, omslags- och silkespapper) samt väggpapp,
med ett sammanlagdt värde af omkr. 1,8 mill. kr.
För arbetarna, omkr. 500, finnas sjuk-, begrafnings-
och pensionskassor, arbetarbostäder, bibliotek
m. m. För drift och belysning användes vattenkraft
om 2,400 hkr. Vidare eger bolaget kvarn,
såg, skolhus m. m. Egendomen ligger vid M. station
å statsbanan genom Bohus län och den därifrån
utgående bibanan till Munkedals hamn. Taxeringsvärdet
å bolagets fastigheter inom socknen var
1911 989,100 kr., hvaraf 107,400 kr. å jordbruksfastigheter,
1 1/2 mtl.
Wbg.

Munkedals järnväg (sign. M. J.), smalspårig
(0,600 m.), 5,6 km. lång, belägen inom Foss socken,
Göteborgs och Bohus län, sträcker sig i sydlig riktning
från stationen Munkedals fabrik, vid Munkedals
pappersbruk, med bispår till Örekilsälfven öfver
stationen Munkedal vid statsbanelinjen Göteborg–Uddevalla–Strömstad,
21 km. n. om Uddevalla,
till stationen Munkedals hamn vid Skree
hamnplats vid Gullmarsfjordens innersta östra grenända.
Järnvägen, som byggts, eges och trafikeras
af Munkedals aktiebolag, öppnades för trafik vid
början af 1896. Vid 1911 års slut uppgick bokförda
byggnadskostnaden till 174,643 kr., hvaraf
för rullande materiel 32,436 kr. Styrelsen har sitt
säte i Uddevalla. Postadressen är Munkedal.
A.d’A.

Munkeholm, invid Falsterbo, är bekant för en
akt i hanseaternas öfvermodiga uppträdande i
Sverige under medeltiden. Lybeckare och stettinare
råkade sept. 1354 i våldsam strid; bodar
brändes, svenske fogden ihjälslogs, och hans lik
kastades i elden. Undantagsvis ingrepo nu hansestäderna
själfva, och både Lybeck och Stettin erbjödo
sig att tillfredsställa dem, som hade klagomål
att anföra.

Munkeliderne. Se Kungsholmen.

Munkeliv (fno. Múnkalíf), ett af Norges viktigaste
och rikaste kloster, grundlagdt mellan 1107
och 1110 af konung Eystein Magnusson och invigdt
åt ärkeängeln Mikael (därför i källorna efter sitt
läge kalladt Mikjalsklaustr á Nordnesi,
monasterium sancti Michaëlis Bergensis). I öfver
300 år tillhörde M. benediktinorden. Under de
tyske vitaliebrödernas och pestens härjningar i
slutet af 1300-talet förföll det och öfverläts 1426
åt birgittinorden, fick namnet S:t Marias och
S:t Birgittas kloster
och upptog såväl
nunnor som munkar. Under oroligheterna 1455
brändes det af hanseaterna, och birgittinerna
flydde då till Hovedöens kloster vid Oslo, hvarefter
M. togs i besittning och återuppbyggdes af
cisterciensmunkar. Birgittinerna återfingo det dock
1478; det sekulariserades 1531. M. förstördes genom
mordbrand 1536, och 1557 öfvergingo M:s
klostergods till världslig förläning; efter reformationen
splittrades de. Af själfva klostret
återstår i nyare tid ingenting ofvan jord, men
dess läge är påvisadt genom gräfningar 1860.
P. A. Munch utgaf 1845 M:s "Codex diplomatarius"
(omtryckt i "Diplomatarium norvegicum", XII).
K. V. H.

Munkelägret. Se Kungsholmen.

Munken (ty. Mönch), en snötäckt, 4,105 m. hög
topp i Finsteraarhorngruppen, n. ö. om Jungfrau.
(J. F. N.)

Munken, en ryktbar klippa s. om Suderö bland
Färöarna, var förr 33 m. hög, men nu efter ras
endast 12 m. Färingarna kalla klippan, som omges
af farliga strömmar, Sunnbiarsteinur (Sumböstenen)
efter dess läge s. om Sumbö, den sydligaste
bygden på Suderö.
Wbg.

Munkfnat, bot., namn på Cynoglossum officinale.

Munkfors, ett af Uddeholmsverken, beläget i Ransäters
socken, Värmlands län, vid Klarälfven och
M. station å Karlstad–Munkfors järnväg, omfattar
(se fig.) järnbruk med götvalsverk, smältsmedja med
6 lancashirehärdar, manufakturverk med 2 knipphammare,
3 ånghammare och 2 luftfjäderhammare,
2 stålugnar, 2 martinugnar, 2 finvalsverk, stångjärnsvalsverk,
tråddrageri med spikfabrik, storartade
manufakturverk på Laxholmen, fabrik för tillverkning
af järnvägsvagns- och åkdonsfjädrar, mek.
verkstad, gjuteri, finbladig såg med 6 ramar och
hyfleri, tegelbruk för tillverkning af eldfast tegel,
ett annat tegelbruk vid Partilled, elektrisk kraftstation
för elektrisk drift och belysning, folkkök
m. m. med ett sammanlagdt tax.-värde af 2,260,000 kr.
(1911) samt jordbruksfastighet och skogar inom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0699.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free