Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale / 1351-1352 (1913) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Munktell, svensk släkt - Munktell 2. Johan Teofron M. - Munktell 3. Johan Henrik M. - Munktell 4. Henrik M. - Munktell 5. Helena Matilda M. - Munktells mekaniska verkstad. Se Eskilstuna och Lokomotiv - Munktorp - Munktorp 1. Kontrakt i Västerås stift - Munktorp 2. Socken i Västmanlands län - Munkväsen. Se Kloster, Munk och Munkordnar - Munlack. Se Oblat - Munlim. Se Lim - Munläsa, Munhäfta - Munnens bekännelse, teol. Se Bot. - Munnvorp, isländsk strof. Se Jormsvikingadrapa - Muñoz, Egidius. Se Klemens - Muñoz, Augustin Fernando - Munro, Monto l. Monroe, Robert

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nedläggas. Redan 1832 afflyttade emellertid M. till
Eskilstuna. Där anlade han för egen räkning en
mekanisk verkstad, och sedan han 1835 med understöd
af allmänna medel företagit en resa för att studera
den engelska järnindustrien, utvidgades detta
etablissemang till ett större "mekaniskt faktori",
som 1859 fullständigades genom anläggningen af
Klosterströms gjuteri. Bland M:s tillverkningar,
hvilka vunno högt anseende och prisbelöntes såväl
inom som utom Sverige, märkas ångverk till de stora
industrigrenarnas bruk, det första i Sverige byggda
järnvägslokomotivet (jfr Lokomotiv, sp. 1027), de
första inhemska maskinerna för gevärstillverkning
i större skala, kupolen till observatoriet i Uppsala
samt maskiner till Sörstafors trämassefabrik, hvilken
anläggning 1869–71 kom till stånd hufvudsakligen
genom M:s medverkan. 1853 anlade M. till motverkande
af brännvinssuperiet ett större ölbryggeri i
Eskilstuna. Han var mycket verksam till nämnda
samhälles bästa, särskildt i fråga om byggandet af
Eskilstuna kanal (1855–60). 1836 erhöll M. direktörs
titel. 1865 blef han led. och 1884 hedersled. af
Landtbruksakad. samt hedrades 1869 med akademiens
stora medalj i guld. 1884 kallades han till led. af
Vet. akad.


3. Johan Henrik M., syssling till M. 1.,
pianist, f. 9 okt. 1804 på Grycksbo
bruk i Dalarna, d. 8 april 1861 i Falun, tog
kansliexamen och tjänstgjorde några år i
Finansdepartementet samt inköpte 1836 af sin
far egendomen Grycksbo. Han väckte som pianist
och särskildt som improvisatör uppseende t. o. m.
i utlandet, och Jenny Lind lär ha sagt sig aldrig ha
hört ett sådant anslag. Äfven berättas som prof på
hans ovanliga musikaliska minne, att han efter
gehör upptecknade den ryska hornmusikens stycken,
till ej ringa förskräckelse för anföraren, som var
förbjuden att låta någon kopiera dem. M. blef
1857 led. af Mus. akad. i Stockholm.

4. Henrik M., den föregåendes son, bruksegare,
f. 20 aug. 1841 å Grycksbo, d. 21 febr. 1906
i Stockholm, idkade naturvetenskapliga studier
vid Uppsala universitet, hufvudsakligen i kemi,
och vann 1865 anställning vid Sågmyre nickelverk i
Dalarna, där han verkade som metallurg och
grufföreståndare till 1872, då han utsågs till
hyttingenjör vid Falu kopparverk. Där ledde
M. från 1874 såväl extraktionsverket som
hyttorna och uppfann den s. k. Munktellska
guldextraktionsprocessen för utvinnande på våta vägen
af malmens guldhalt, en teknisk metod, som väsentligt
bidragit att förlänga Falu grufvas brytvärdhet.
1887 öfvertog M. skötseln af familjegendomen Grycksbo
bruk (se d. o.) med dess berömda pappersfabrik,
hvilket under hans kloka och insiktsfulla ledning
omorganiserades och utvecklades till ett fullt
tidsenligt industriellt verk.

5. Helena Matilda M., den föregåendes
syster, tonsättarinna, f. 24 nov. 1852 i Stora
Kopparbergs församling, elev af Norman, Dente
och Godard, har komponerat operetten I Firenze,
en orkestersvit, pianostycken och sånger. – Hennes
syster Emma Josepha, f. 1851, 1870–91 gift med
dåv. löjtnanten friherre K. A. A. Sparre, har gjort
sig känd som målarinna.
1. -rn.* 3, 5. A. L.* 4. G. H-r.

Munktells mekaniska verkstad. Se Eskilstuna, sp. 897,
och Lokomotiv, sp. 1027.

Munktorp. 1. Kontrakt i Västerås stift,
omfattar de åtta pastoraten Munktorp, Svedvi,
Ramnäs med Sura, Kolbäck, Rytterne, Säby, Berg,
Lillhärad. 80,548 har. 18,433 inv. (1911). – 2. Socken
i Västmanlands län, Snefringe härad. 11,538 har. 2,926
inv. (1911). M. utgör ett pastorat i Västerås stift,
Munktorps kontrakt.

Munkväsen. Se Kloster, Munk och Munkordnar.

Munlack. Se Oblat.

Munlim. Se Lim, sp. 539.

Munläsa, Munhäfta, ett fastläsande af
underkäken, så att munnen icke kan öppnas, är
ett symtom, som förekommer vid hvarjehanda lokalt
och t. o. m. allmänna sjukdomar. Redan vid häftig
tandvärk kan det för patienten vara svårt att öppna
munnen; än svårare blir det vid inflammationer
och andra sjukliga processer i munnen eller dess
omgifningar. Med dessas besegrande upphör också
munläsan. Men den kan bli beståndande därigenom, att
käkleden, om inflammationen sprider sig till densamma,
eller äfven om den haft sitt hufvudsäte däri, förlorar
sin rörlighet, förblir läst (ankyloserad). Eller ock
kunna utbredda, synnerligast brandiga, sår i munnen
och på kinden, när de slutligen läkas, ge upphof åt
ärrbildningar, som så sammandraga sig, att käkarna
fast pressas emot hvarandra. Difteri och, än värre,
den s. k. vattenkräftan, noma (se Munsjukdomar),
hos yngre, dåligt nutrierade barn kvarlämna sådana
ärr. För att återge åtminstone någon rörlighet åt
underkäken kan det bli nödvändigt att genom käkens
delning framför ärret där bilda en ny, s. k. falsk
ledgång, hvilken dock ganska ofullständigt ersätter
den normala. Den svåraste arten af munläsa är den,
som tillhör stelkrampen (tetanus), hvars tidigaste
symtom den mestadels är (se vidare Tetanus).
Rsr.*

Munnens bekännelse, teol. Se Bot.

Munnvorp, isländsk strof. Se Jomsvikingadrapa.

Muñoz [monjå’th], Egidius. Se Klemens, sp. 246.

Muñoz [monjå’th], Agustin Fernando, hertig af
Rianzares, ursprungligen gardist och sedan 1833
spanska drottningen Maria Kristina d. ä:s andre gemål,
f. 1808, d. 1873. Se Maria, sp. 936.

Munro, Monro l. Monroe [marnrSu], Robert, skotsk
krigare, d. omkr. 1680, tjänade med åtskilliga
af sina fränder under Gustaf II Adolf och andra
svenska härförare i Trettioåriga kriget. Sannolikt
återvände M. 1638 till Skottland och var från
1642 under Alexander Leslies nominella befäl den
verklige anföraren för den skotska kår, som på Irland
bekämpade de katolske rebellerna. Sedan Karl I låtit
sin general, hertigen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>