- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1383-1384

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murbeck, Peter - Murbeck, Svante Samuel - Murbecks inrättning för fattiga flickor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

suspensionen upphäfd af K. M:t, sedan Justitierevisionen
påvisat, att domkapitlet "nog hårdt" förfarit med M.,
då somliga af de honom påbördade felen voro ogrundade
och de öfriga icke härrört af vare sig uppsåt eller
ondska. S. å. blef M. svensk predikant vid finska
församlingen i Stockholm och 1747 hjälppräst hos
den bekante E. Tolstadius i Jakobs församling
där. Från denna tidpunkt härleder sig hans ännu
bestående verk Murbecks inrättning för fattiga
flickor.
1750 utnämndes M. till komminister i
Hedvig Eleonora församling och låg där från 1757
i häftig fejd med den då till kyrkoherde i samma
församling utnämnde A. K. Rutström, som var tillgifven
herrnhutismen. 1761 tillträdde M. Fridlefstads och
Rödeby pastorat i Blekinge. Senare utkommo i flera
upplagor hans ofvannämnda inlaga till konsistoriet i
Lund, kallad P. Murbecks trosbekännelse (tr. 1770),
samt samlingar af predikningar af M. och delar af
Peter Murbecks catechetiska arbete (1:a delen,
Förklaring öfver Guds hel. lag, senast 1871). –
En broder till M. var Lorens Muhrbeck (f. 1700,
d. 1769), från 1743 amiralitetssuperintendent i
Karlskrona, och en son till denne var Karl Fredrik
Muhrbeck
(f. 1737, d. 1795 som utnämnd biskop i
Visby stift), hvars bibliotek, uppgående till
3,000 volymer, af två arfvingar skänktes till
Västerås gymnasium, där den ene af dem, prosten
Joh. Gottmarck, var lektor. Se A. Rydberg, "P. M:s
verksamhet i Skåne" (i "Kyrkohist. årsskr.", V, 1904).
K. H.*

Murbeck, Svante Samuel, botanist, f. 20 okt. 1859
i Hardeberga (Skåne), blef student i Lund 1879
samt filos. doktor och docent i botanik där 1891,
var amanuens vid Riksmuseet och assistent vid
Bergielund 1892–93, lärare i botanik vid Alnarps
landtbruksinstitut 1897–1903 samt blef professor i
botanik och föreståndare för botaniska trädgården
i Lund 1902. M. lämnade redan under sina tidigare
studieår bidrag till Skandinaviens flora och har med
framgång utredt kritiska artgrupper och svårskilda
former. Hans forskning har sedermera utsträckts
till en mängd släkten, som hittills saknat en
tillfredsställande floristisk behandling, särskildt
i serien Studier öfver kritiska kärlväxtformer
(Potentilla, Agrostis, Cerastium) och bearbetningar
af Stellaria, Rumex, Gentiana m. m. Han har påvisat en
mängd hybrider inom vår flora och fäst uppmärksamheten
på säsongdimorfa (inbördes lika, men till årstiden
skilda parallell-)arter i vårt land. I floristiskt
och växtgeografiskt syfte har M. företagit flera
utrikes resor (Norge 1884, Bosnien och Hercegovina
1889, Algeriet och Tunisien 1896, 1903 och 1908) och i
samband därmed under längre tid idkat herbariestudier
i Wien och Paris. Resultaten af dessa resor föreligga
i Beiträge zur kenntnis der flora von Süd-Bosnien
etc. (1891) och Contributions à la connaissance de
la flore du nord-ouest de l’Afrique
(1–4, 1897–1900
och ser. 2, 1905). I förening med L. M. Neuman
och L. J. Wahlstedt har M. utgett Violæ Sueciæ
exsiccatæ
(1, 1886 och 2, 1893). M. har vidare
publicerat förtjänstfulla undersökningar inom
morfologien, histologien och embryologien. Hit höra
Ueber den bau und die entwickelung von Dictyosiphon
foeniculaceus
(1900), Ueber die embryologie von
Ruppia rostellata
(1902), Bidrag till Pterantheernas morfologi
(1906) och Untersuchungen über den blütenbau der
Papaveraceen
(1912). Viktigast på detta område är hans
upptäckt af partenogenes hos Alchemilla, framställd
i Parthenogenetische embryobildung in der gattung
Alchemilla
(1901) och Anomalien im baue des nucleus
und des embryosackes bei parthenogenetischen arten

etc. (1902). Dessa arbeten ledde till upptäckten af
chalazogami (en säregen form af befruktning) hos
den ej partenogena Alchemilla arvensis (Ueber das
verhalten des pollenschlauches
etc., 1901). Härtill
kom den betydelsefulla afh. Parthenogenese bei
den gattungen Taraxacum und Hieracium
(1904). –
M. blef led. af Fysiogr. sällsk. i Lund 1900,
Vet. akad. 1907 och Vet. soc. i Uppsala 1911.
C. Lmn.

Murbecks inrättning för fattiga flickor har till
ändamål "att uppfostra fattiga flickor i gudsfruktan
och rena seder samt förskaffa dem erforderlig
undervisning och färdighet i sådana göromål, att de,
vid sin afgång från inrättningen, må kunna blifva
dugliga tjänarinnor". Stiftelsen är uppkallad efter
sin upphofsman, P. Murbeck (se denne), som 1747
öfverenskom med sex liktänkande människovänner
att medelst milda gåfvor lindra nöden bland den
fattigare befolkningen i hufvudstaden. 1749, då den
sammanskjutna fonden utgjorde 4,700 dal. kmt, hyrdes
inom Hedvig Eleonora församling en mindre lägenhet,
hvarest några hjälplösa och sjuka personer erhöllo
fri bostad och omvårdnad. Andra olyckliga fingo
tillfälliga understöd i penningar. 1756 inköptes
ett boningshus inom samma församling, och anstalten
utvidgades med en skola för fattiga flickor, som
skulle åtnjuta "fri undervisning i kristendom och
nödiga slöjder". Föräldralösa barn skulle därjämte
ha fritt underhåll. Då Murbeck 1761 tillträdde
kyrkoherdebefattningen i Fridlefstads och Rödeby
församlingar, flyttades stiftelsen till Blekinge,
men förlades ånyo, vid stiftarens död, 1766, till
hufvudstaden och Maria Magdalena församling, där
den 1822 erhöll en rymlig och ändamålsenlig bostad i
huset n:r 17 vid S:t Paulsgatan, hvilket fortfarande
tillhör stiftelsen. Långt dessförinnan hade stiftelsen
begränsat sin uppgift till att afgiftsfritt uppfostra
fattiga flickor tillhörande Stockholms kommun, där
de förbli mantalsskrifna. Från Stockholm flyttades
inrättningen 1899 till egendomen Fittja-Ängby i Täby
socken. Flyttningen till landet afsåg att befordra
barnens uppfostran. I detta syfte delades anstalten
vid flyttningen från staden i två hem, hvardera
för 15 barn under uppsikt af en husmoder i hvarje
byggning. Enligt de sedan 1906 gällande stadgarna
erfordras för att bli intagen i inrättningen,
att barnet är födt af äkta säng samt fader- och
moderlöst, att det tillhör hufvudstadens kommun, att
det är minst sex och högst tio år gammalt samt icke
lider af smittsam eller obotlig sjukdom. Stiftelsen
lämnar kostnadsfritt bostad, beklädnad, vård och
undervisning. Barnen erhålla sin bokliga undervisning
inom egen skola, som ledes af en lärarinna, tillsatt
och aflönad af öfverstyrelsen för Stockholms stads
folkskolor. All annan personal, som är erforderlig
för inrättningens skötsel eller barnens undervisning
i kvinnliga handarbeten och husliga sysslor samt
i trädgårdsskötsel, utses och underhålles af
stiftelsen. Barnen lämna anstalten, sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free