- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1387-1388

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Murbräcka, krigsv - Murbräcka 1. Ett anfallsvapen - Murbräcka 2. Under 1500-talet benämning på tunga artilleripjäser - Murbåge, bygnk. Se Hvalf - Murch., vid paleonyologiska namn förkortning för R. I. Murchison - Murchison - Murchison 1. Flod i Väst-Australien - Murchison 2. Bergverksdistrikt i Väst-Australien - Murchison 3. M-fallen i Victoria (Afrika) - Murchison 4. Berg i Rocky mountains i Canada - Murchison, sir Roderick Impey - Murchisonfallen. Se Murchison 3. - Murchison goldfield. Se Murchison 2. - Murchisonia. paleont - Murchisonit, miner. - Murchisonpriset. Se Murchison R. I. - Murcia, rom. myt. Se Venus - Murcia - Murcia 1. Provins i Spanien

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

muren (se fig.). Där försattes murbräckan i en
fram och tillbaka svängande rörelse, hvarigenom den
oupphörligt stöttes mot muren, tills denna ramlade
eller åtminstone ett hål bildades, genom hvilket
de anfallande kunde intränga i fästningen. -
2. Under 1500-talet benämning på tunga artilleripjäser.
1 o. 2. O. A. B.*
illustration placeholder
Murbräcka (aries) med skjul (testudo).

Efter relief på Septimius Severus’ triumfbåge, Rom.


Murbåge, bygnk. Se Hvalf, sp. 1389.

Murch., vid paleontologiska namn förkortning
för R. I. Murchison (se d. o.).

Murchison [Wtjisn]. 1. Flod i Väst-Australien,
upprinner på Robinsonkedjan och faller ut i
Indiska hafvet under 27° 30’ s. br. – 2. Stort
bergverksdistrikt (M. goldfield) i Väst-Australien,
s. om nyssnämnda flods mellersta del. Omkr. 2,000
arbetare äro där sysselsatta med guldbergsbruk.
Från Geraldton vid kusten går en järnväg till Nannine
i västra delen af området. – 3. M.-fallen,
40 m. höga vattenfall i Victoria- l. Somerset-Nilen
ö. om Albert Njansa. – 4. Berg (Mount M.)
i Rocky mountains i Canada, prov. Alberta
(51° 50’ n. br.). 4,100 m.
1–4. J. F. N.

illustration placeholder

Murchison [mêtsisn], sir Roderick Impey,
engelsk geolog, f. 1792 i Tarradale, Skottland,
d. 1871, var 1807–16 officer och började
först vid 32 års ålder egna sig åt geologiens studium.
Utom en mängd resor i geologiskt syfte såväl inom
Storbritannien som i flera andra länder, äfven
Skandinavien, företog M. på uppdrag af ryske kejsaren
i början af 1840-talet en geologisk forskningsresa
genom Europeiska Ryssland och Ural, hvars resultat
föreligger i det af honom tills. med reskamraterna,
P. E. P. de Verneuil och grefve A. F. L. A. von
Keyserling, utg. stora verket Russia in Europe
and the Ural mountains
(1845). Han utnämndes 1855
till generaldirektör för geologiska undersökningen
af Brittiska öarna, 1863 till knight och 1866 till
baronet. M. egnade sig äfven åt geografiens studium
och var i många år president i k. Geografiska
sällskapet i London, hvarunder han med varmt
intresse omfattade Livingstones forskningar. Hans
testamente anvisade 6,000 pd st. till upprättandet
af en lärostol i geologi vid universitetet i
Edinburgh. 1831 började M. vid Wales’ sydöstra gräns
studera de äldre sedimentära bildningar, som dittills
sammanfattats under benämningen "gråvacke", för att
se, om det ej kunde lyckas att inom dem urskilja
olika underafdelningar. Resultatet framlade han
fullständigt, både paleontologiskt och stratigrafiskt, i det
epokgörande arbetet The silurian system (1839;
sedermera utg. efter en mera omfattande plan med
titeln Siluria, 5:e uppl. 1872). Den af honom däri
framställda klassifikationen af silursystemet blef
af stor betydelse, icke minst därigenom, att det
tillämpades af Barrande i Böhmen och af Hall i
Nord-Amerika. Samtidigt med M. studerade Sedgwick
de äldsta sedimentära bildningarna i norra Wales,
men offentliggjorde endast deras stratigrafiska
förhållande, utan att de af honom insamlade fossilen
då beskrefvos. Genom M:s försök att tränga Sedgwicks
arbeten i skuggan uppstod dem emellan en strid,
särskildt om nomenklaturen, hvilken strid efter
bägges död fortsatts af deras lärjungar, i synnerhet
Sedgwicks. Om ock Sedgwick uppvisat betydande misstag
i den stratigrafiska delen af M:s arbete, kunna dock
hans förtjänster om utredandet af lagerbyggnaden ej
förnekas, och väsentliga delar af hans klassifikation
användas alltjämt. M. tyckte sig ha iakttagit, att
i de skotska högländerna fossilförande siluriska
lager stupa in under därstädes uppträdande gnejs,
och ansåg därför denna senare vara metamorfoserade
silurbildningar, en åsikt, hvars ohållbarhet numera
är ådagalagd. M., som under sin lifstid var högt
uppburen och öfverhopades med utmärkelser, blef
efter sin död utsatt för en sträng och delvis obillig
kritik. Hans lefnadsteckning utgafs af hans vän och
lärjunge A. Geikie under titeln "Life of Murchison"
(1875). – Till minne af M., en af Royal Geographical
societys i London stiftare, utdelar nämnda sällskap
det af detsamma stiftade Murchisonpriset.
B. L-n. *

Murchisonfallen [mö’t}isn-]. Se Murchison 3.

Murchison goldfield [m^tjisn gåu’ldflid]. Se
Murchison 2.

Murchisonia, paleont., fossilt släkte af gastropoder
(bukfotingar), uppkalladt efter sir Roderick
Murchison, utmärkes genom utdragen spira och
en inskärning vid mynningen, hvars spår kan på
vindningarna följas i form af ett egendomligt
ornamenteradt band. M. förekommer hufvudsakligen
i de paleozoiska systemen äfvensom i alpin trias.
B. L-n.*

Murchisonit [mö^Jisnit], miner., varietet af ortoklas.

Murchisonpriset [m^tjisn-]. Se Murchison, R. I.

Murcia, rom. myt. Se Venus.

Murcia [mo’rthia]. 1. Provins i sydöstra Spanien,
begränsad af Medelhafvet i s., prov. Alicante i ö.,
Albacete i n. samt Granada och Almeria i v. 11,537
kvkm. 607,786 inv. (1910). Kusten är v. om Cabo
de Palos brant och klippig; n. om denna
udde till Alicantes gräns innesluter en låg och
sandig landtunga den grunda lagunen Mar Menor.
Landet är bergigt (högsta bergskedjan är Sierra de
Espuña, 1,583 m.) och har endast i s. ö., emellan
städerna Murcia och Cartagena, en större slätt, El
campo de Cartagena. Hufvudfloden är Segura. Klimatet
är hett och torrt, och jordbruket är i hög
grad beroende af artificiell bevattning, som, där
den kan anbringas, har varit i bruk alltifrån morernas
dagar. Bergen äro rika på järn-, koppar-
och silfverhaltig blymalm samt innehålla äfven
alun, svafvel och salpeter, för hvilka Cartagena är

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0722.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free