- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1471-1472

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muspell, nord. myt. - Muspell 1. Världens förstörelse med eld - Muspell 2. Detsamma som Muspelhem - Muspell 3. Egaren till skeppet Naglfar - Muspells söner. Se Muspell - Muspilli - Muspratt, James Sheridan - Musri, mineisk koloni i norra Arabien - Mussaf, tilläggsbön - Mussafia, Adolfo - Muss Alla, bergstopp vid Öst-Rumelien - Mussar, gammalt namn på staden Vasa - Musschebroek, Petrus van - Musscher, Michiel van - Musselburgh, stad i skotska Edinburgh - Musseldjur, zool. Se Blötdjur III. - Musselförgiftning - Musselhatt. Se Pilgrim - Musselhvalf, bygnk. Se Hvalf - Musselkalk, heol.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fornsax. mudspelli, mutspelli, fornhögtyska
muspilli ha samma betydelse (eg. "förkunnelse
om världens öde"). Dessa sammansättningar af
lat. mundus, värld, med ett germanskt ord måste
ha bildats vid kristendomens predikan bland
friserna på 700-talet och har från dem lånats till
sydtyskar och nordbor. Se S. Bugge, "Stud. over
de nord. gude- og heltesagns oprindelse", I,
419 ff. – 2. Detsamma som Muspelhem (se d. o.). –
3. Egaren till skeppet Naglfar enligt Snorres Edda.
1–3. B-e.

Muspells söner. Se Muspell.

Muspilli (jfr Muspell), ett bland de allra äldsta
tyska språkminnesmärkena i bunden form. Dikten är
en allittererande högstämd kristen skildring från
800-talet af lifvets och dödens allvar, världens
undergång och den yttersta domen. Den är utgifven
af Piper i "Zeitschrift für deutsche philologie"
(bd 15 och 70) och öfversatt af Bötticher (1894).
Kj-t.

Wuspratt [ma’sprät], James Sheridan, engelsk kemist,
f. 1821, d. 1871, son af upphofsmannen till den
engelska sodafabrikationen och förste tillverkaren
af mineralgödselmedel efter Liebigs idéer,
James M. (f. 1793, d. 1886), inlade förtjänster
på den tekniska kemiens område, särskildt genom
sitt encyklopediska verk Chemistry...as applied and
relating to the arts and manufactures
(2 bd, 1854´–60).
(H. E.)

Musri, en i de assyriska kilskrifterna förekommande
benämning på en mineisk koloni i norra Arabien. Då
det mineiska riket (se Minéer) i Syd-Arabien i
7:e årh. f. Kr. störtades af sabéerna, försvinner
äfven Musri ur historien.
K. V. Z.

Mussaf, tilläggsbön, som judarna läsa på sabbat-,
fest- och nymånadsdagarna till minne däraf, att på
dessa dagar ett särskildt offer egde rum.

Mussafia [mö-], Adolfo, italiensk romanist,
f. 1835 i Spalato, d. 1905 i Florens, blef 1860
e. o. och var 1867–1902 ord. professor i romanska
språk vid universitetet i Wien. M:s utomordentligt
rika vetenskapliga produktion omfattar nästan
alla områden inom den romanska filologien, men
största delen af sin genom sjukdom tidigt brutna
arbetskraft egnade han Italiens och Frankrikes
språk och litteratur. Hans arbeten, som till
större delen utgöras af smärre afhandlingar
samt tidskriftsartiklar, utmärkas för exakthet
och tankeskärpa, och de resultat, till hvilka
han kommer, ha i de flesta fall visat sig som
definitiva. Bland hans arbeten må nämnas Zur
presensbildung im romanischen
(1883), serierna Zur
kritik und interpretation romanischer texte
och
Studien zu den mittelalterlichen Marienlegenden,
båda i Wienakademiens förhandlingar, samt hans
undersökningar af italienska dialekter, särskildt
Beitrag zur kunde der norditalienischen mundarten
im XV. jahrh.
(1873). Fullständig bibliografi öfver
M:s arbeten i "Bausteine zur romanischen philologie,
Festgabe für Adolfo Mussafia zum 15 februar 1905"
(Halle, 1905).
E. S-f.

Muss Alla, bergstopp på gränsen mellan Öst-Rumelien
och Macedonien 2,930 m. Den förenar Rila-planina
och Rhodopebergen.
J. F. N.

Mussar, gammalt namn på staden Vasa (se d. o.).

illustration placeholder

Musschenbroek [mö^-chenbrok], Petrus van,
nederländsk fysiker, f. 1692 i Leiden, d. där
1761, beklädde efter hand flera lärostolar i olika
ämnen (filosofi, matematik, medicin, astronomi)
vid nederländska högskolor (sedan 1740 i sin
födelsestad). Hans största betydelse ligger i hans
experiment öfver den statiska elektriciteten
(Leidenflaskan), den magnetiska kraften,
hårrörsfenomenen och luftens egenskaper. Märklig är
hans användning af den grafiska framställningen af
observationer. M. var led. af svenska Vet. akad. Af
hans skrifter må nämnas Introductio ad philosophiam
naturalem
(postumt, 2 bd, 1762), den fullständigaste
sammanfattningen af de resultat, som vid den tiden
vunnits på de fysikaliska vetenskapernas område.
D. S-t.

Musscher [mö^-chor], Michiel van, holländsk målare,
f. 1645 i Rotterdam, d. 1705 i Amsterdam, var efter
hvartannat elev af M. Zaagmolen, A. van den Tempel,
G. Metsu och A. van Ostade och utförde, sedan
han öfverflyttat till Amsterdam, såväl porträtt
som genrebilder, de senare vanligen påminnande
om G. Metsus och F. van Mieris’. Svensken Ottomar
Elliger var en af hans lärjungar. M:s arbeten träffas
i de flesta utländska museer (ett Själfporträtt
i Florens), men i vårt nationalmuseum är han icke
företrädd. Den enda taflan af hans hand i Sverige
torde vara ett Parklandskap i von Hallwylska samlingen
i Stockholm, med en spelande fontän framför ett palats
och en ung dam, som räcker en knäböjande kavaljer
en persika.
O. G-g.

Musselburgh [ma^lbera], stad i skotska
grefsk. Edinburgh, vid Esks utlopp i
Firth of Forth, 8 km. ö. om Edinburgh,
dit järnväg går från M. 11,711 inv. (1901).
(J. F. N.)

Musseldjur, zool. Se Blötdjur III, sp. 828–830.

Musselförgiftning. Musseldjur, t. ex. den ätbara
musslan (Mytilus edulis), kunna stundom framkalla
svår, äfven dödande, förgiftning, om de lefvat i
förorenadt, stillastående vatten, som förekommer i
vissa hamnar, i hvilka kloakvatten och allehanda
afskräden utsläppts. Om sådana giftiga musslor
öfverföras i rent hafsvatten, kunna de åter bli
oskadliga. Det i sådana giftiga musslor förekommande
giftiga ämnet (mytilotoxin) är till sin kemiska
natur okändt; dess mest karakteristiska effekt
är s. k. kurareverkan (se Curare), d. v. s. en
förlamning, som beror därpå, att rörelsenervernas
ändorgan i musklerna blifvit förlamade. Mycket
uppmärksammade förgiftningsfall med giftiga musslor
ha förekommit i Wilhelmshaven och Kristiania.
C. G. S.

Musselhatt. Se Pilgrim.

Musselhvalf, bygnk. Se Hvalf, sp. 1392.

Musselkalk, geol., stundom benämning på hvarje
kalksten, i hvilken skal af musslor, snäckor
o. d. ingå i större mängd. Egentligen och riktigast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:14 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0764.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free