- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 18. Mekaniker - Mykale /
1487-1488

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Muthesius, Hermann - Muthul, flod i Numidien - Mutianus, Conrad M. Rufus - Mutilation, stympning af lemmar o. d. - Mutilla, Mutillidae, zool. Se Bimyra och Spindelsteklar - Mutilus, Caius Papius - Mutina, det latinska namnet på Modena - Mutinensiska kriget. Se Modena - Mutinheim. Se Seligenstedt - Mutisia, bot. Se Labiatiflorae - Mutkavarre, fjälltopp där Norge, Finland och Rysslands gränser sammanstöta - Mutkurov, Savva - Mutoskop, en apparat för förevisning af kinematografiska seriebilder - Mutran-el-Iskandererije. Se Koptiska kyrkan - Mutsedel, tillståndsbevis vid inmutning - Mutsu, Munemitsu

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och konstförfattare, f. 1861 i Sachsen-Weimar,
studerade 1882–87 vid tekniska högskolan i Berlin,
vistades sedan 4 år i Tokyo, anställd som arkitekt af
japanska regeringen, var därefter teknisk attaché
vid tyska beskickningen i London och studerade
under dessa år grundligt engelsk byggnadskonst och
konstindustri. 1903 blef han geheime regierungsrat
i Berlin. Han har lämnat ritningar till landthus,
mest i Berlins omgifningar. Som författare har han
utöfvat en mycket energisk verksamhet. Han har utgett
Die neuere kirchliche baukunst in England,
Die englische baukunst der gegenwart,
Das englische haus (1904–05, 3 dlr; ny uppl. 1908).
I sistnämnda märkliga verk belyser M. det engelska
boningshusets ursprung ur den landtliga byggnadskonsten.
M. har kraftigt agiterat för sunda byggnadsprinciper,
för återknytande till olika länders och landskaps
egna traditioner och för samband mellan arkitektur och
konsthandtverk. Bland hans större och mindre skrifter
i detta syfte märkas
Stilarchitektur und baukunst (1903; flera uppl., sv. öfv. 1910),
Landhaus und garten (1907) och
Kunstgewerbe und architektur (s. å.).

G–g N.

Muthul, flod i östra Numidien, där Metellus slog Jugurtha (107 f. Kr.),
antagligen den nuv. Seybouse i östra Algeriet.

Mutianus, Conrad M. Rufus (den rödhårige), tysk
humanist, f. 1471, d. 1526, studerade i Deventer under
Alexander Hegius och hade bland sina skolkamrater
Erasmus från Rotterdam; sedan i Erfurt. M. reste i
Italien 1495–1502 och blef juris doktor i Bologna. Han
dog som kanonikus i Gotha. M. samlade omkring sig det
s. k. mutianska förbundet, där Eobanus Hessus, Crotus
Rubianus och Justus Jonas voro bland koryféerna. I
viss mån var han en af reformationens föregångare, och
"Epistolæ obscurorum virorum" har utgått visserligen
ej från honom själf, men från hans krets. Liksom
Erasmus var han med Luther endast i början.

J. C.

Mutilation (af lat. mutilare, stympa), stympning af lemmar o. d.

Mutilla, Mutillidæ, zool.
Se Bimyra och Spindelsteklar.

Mutilus, Caius Papius, samnitisk krigare. Under
bundsförvantkriget bemäktigade sig M. flera städer i Kampanien,
men blef besegrad af Lucius Cæsar (90 f. Kr.) och af Sulla.

Mutina, det latinska namnet på Modena.

Mutinesiska kriget. Se Modena, sp. 780.

Mutinheim [motinhajm]. Se Seligenstadt.

Mutisia, bot. Se Labiatifloræ.

Mutkavarre (lapp., no. Krokfjeld), en 145 m. hög
fjälltopp på riksgränsen i södra Sydvaranger,
där Norge, Finland och Ryssland sammanstöta och
strax ö. om Enare träsk. Från den stora vårdkasen på
M. ser man genom tre olika gränsregioner långt bort,
mot n. v. mellan Norge och Finland, mot s. ö. mellan
Norge och Ryssland, i s. mellan Finland och Ryssland.

K. V. H.

Mutkurov [-åff], Savva, bulgarisk officer,
politiker, f, 1852 i Trnova, d. 1891 i Neapel,
utbildades till officer i Ryssland och deltog i dess
armé i kriget mot turkarna 1877–78. Han ingick sedan
i den östrumeliska milisen, där han avancerade till
major, var en af ledarna för kuppen
18 sept. 1885, hvarigenom Öst-Rumelien förenades
med Bulgarien, och anförde i kriget mot Serbien
s. å. som öfverstelöjtnant högra flygeln i slaget
vid Pirot. Då efter furst Alexanders störtande 21
aug. 1886 kontrarevolution utbröt i Filippopel,
trädde M. i spetsen för denna, utnämndes af
Stambolov till öfverbefälhafvare för armén och
besatte Sofia. Furst Alexander utsåg honom vid
sin abdikation i sept. s. å. till medlem af
det af Stambolov ledda tremannaregentskapet,
hvilket han tillhörde under hela den kritiska
tiden till furst Ferdinands regeringstillträde
i aug. 1887. Därefter, till febr. 1891, var
han krigsminister i Stambolovs ministär. Vid
sin afgång blef han general och öfverinspektör
för armén. Gift med en syster till Stambolov,
utgjorde han ett kraftigt stöd för dennes politik.

H. B–n.

illustration placeholder

Mutoskop [-skåp; af lat. mutare, ombyta, och
grek. skopei’n, se], en apparat för förevisning af
kinematografiska seriebilder. Efter de med tillhjälp
af den kinematografiska kameran (se Kinematograf,
fig. 2) tagna negativa seriebilderna
framställas positiva bilder på kartongtjockt papper,
som sedan fästas radialt (H å fig.) på en vals. Genom
en list (D) böjes en del af bilderna tillbaka, så
att en bild blir synlig från okularet S. När valsen,
på hvilken 1,000–1,500 bilder finnas, genom en vef
(ej synlig på fig.) sättes i långsam rörelse, sker
en mycket hastig bildväxling därigenom, att den
ena bilden efter den andra förlorar sitt stöd af D
och hastigt slår öfver. Till följd af den hastiga
bildväxlingen sammansmälta de enskilda bilderna till
en kontinuerlig bild, som återger föremålets rörelser.

J. Htzg.

Mutran-el-Iskanderije. Se Koptiska kyrkan.

Mutsedel, tillståndsbevis vid inmutning. Efter
skriftlig ansökan af den, som vill bearbeta och
tillgodogöra sig en inmutningsbar mineralfyndighet,
utfärdas mutsedel af bergmästaren i orten. Inmutning
gäller från den dag, ansökningen därom inkom
till bergmästaren. Se Inmuta och Mutbevis.

Th. R.*

Mutsu, Munemitsu, grefve, japansk statsman,
f. 1844, d. 1897, tillhörde den mäktiga
Tokugawasläkten. Efter en resa i Europa började
han sin offentliga bana i utrikesdepartementet
och provinsialförvaltningen. Sedan senaten
upprättats 1874, kallades han till dess sekreterare;
som sådan hade han betydande andel i införandet af
den nya strafflagen efter franskt mönster. Emellertid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:48 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbr/0772.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free