- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
33-34

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Müller, Friedrich August - Müller, Karl Hermann Gustav - Müller, Eduard - Müller, Ernst - Müller, Jörgen Peter - Müller-Argoviensis. Se Müller,J., sp. 30 - Müller-Breslau, Heinrich - Müller-Meiningen [-ma'jn-]. Se Müller, E sp. 33-34 - Müllern, Gustaf Henrik von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

orientalist, f. 1848 i Stettin, d. 1892 i Halle, blef
docent i Halle 1870, e. o. professor där 1874 samt
ord. professor 1882 i Königsberg och 1890 i Halle.
Bland hans arbeten märkas Semitische lehnwörter
im älteren griechisch
(i Bezzenbergers Beiträge I),
hans edition af den arabiske författaren Ibn Abi
Useibias verk (1884), Der Islam im morgen- und
abendland
(i Onckens ”Allgemeine geschichte in
einzeldarstellungen”, 2 bd, 1885–87) och
Türkische grammatik (1889). Dessutom utgaf han de
sista upplagorna af Casparis ”Arabische grammatik”
(4:e uppl. 1876, 5:e 1887) och grundlade
1887 ”Orientalische bibliographie”, som han
redigerade till sin död. M. efterlämnade äfven
värdefulla förarbeten för en edition af Ibn el-Kifti’s
ta’rīch el-hukamā (”läkarnes historia”, sedermera
fortsatt och utg. af Lippert, 1903). Jfr Socins
nekrolog öfver M. i ”Orientalische bibliographie”,
bd VI.

K. V. Z.

Müller, Karl Hermann Gustav, tysk
astronom, f. 7 maj 1851 i Schweidnitz, Schlesien,
blef 1877 assistent och 1882 observatör vid
astro-fysikaliska observatoriet i Potsdam. M:s
vetenskapliga verksamhet ligger nästan h. o. h. inom
astrofysiken, särskildt astrofotometrien. Han har
utfört viktiga fotometriska undersökningar öfver de
större planeterna samt öfver småplaneter och kometer.
Hans undersökningar öfver Saturnusringens
fotometri utgöra grundvalen för H. v. Seeligers
teori öfver Saturnusringens konstitution. Det var
på denna väg, som man först lyckades ådagalägga,
att Saturnusringen i själfva verket består af en
mängd småpartiklar, som kretsa kring planeten,
ett resultat, som senare bekräftades genom Keelers
spektroskopiska undersökningar. Vidare har M.
undersökt extinktionen i atmosfären och bestämt
dess inflytande på de astrofotometriska observationerna.
Bland hans större arbeten må nämnas
Photometrische untersuchungen (1883), Photometrische
und spectroskopische beobachtungen angestellt auf
der Säntis
(1893) och Helligkeitsbestimmungen der
grossen planeten und einiger asteroiden
(s. å.).
Högt skattad är hans lärobok Photometrie der
gestirne
(1897). – M:s mest betydelsefulla arbeten
äro emellertid utförda i förening med P. Kempf
(se denne). Deras gemensamma undersökningar
inom spektralanalysen och astrofotometrien
(särskildt beträffande fixstjärnorna) äro i själfva verket
delvis af grundläggande betydelse för den moderna
astrofysiken. M. är sedan 1910 led. af Vet. soc.
i Uppsala.

B–d.

Müller, Eduard, tysk-schweizisk indolog, f.
1853 i Berlin, anställdes af engelska regeringen
i The archaeological survey på Ceylon, där han
ledde utgräfningar 1878–80 samt blef professor
1883 i Cardiff och 1886 i Bern. Bland skrifter
märkas Dialekt der Gāthās des Lalitavistara (1874),
Beiträge zur kenntniss des Jainaprākrits (1876),
Ancient inscriptions of Ceylon (1883), A simplified
grammar of the pali language
(1884), hittills den
bästa paligrammatiken. M. har varit särskildt
verksam som utgifvare af pali-texter, såsom
”Dhammasangani” (1888), ”Paramatthadīpanī”
(1894) och ”Atthasālinī” (1897).

K. F. J.

Müller, Ernst (vanligen kallad M.-Meiningen),
tysk politiker, f. 11 aug. 1866 i Mühlhof
i Bajern, blef 1894 advokat i Nürnberg, öfvergick
1896 i statstjänst som domare och är nu (1913)
oberlandesgerichtsrat i München. Från 1898 har
M. i tyska riksdagen representerat valkretsen
Meiningen I och är sedan 1905 äfven medlem af
bajerska landtdagen. M. är en af Tysklands mest
framskjutna liberala parlamentariker. Han tillhörde
först frisinnade folkpartiet, var en af de tidigaste
och outtröttligaste ifrarna för en sammanslutning af
tyska riksdagens frisinnade grupper och blef, när en
sådan ("framstegsvänliga folkpartiet") 1910 omsider
kom till stånd, partiets ordf., liksom han äfven är
ordf. för den liberala partigruppen i Bajern. M. är
en af tyska riksdagens flitigaste debattörer och har
– utom lagkommentarer och andra juridiska skrifter
– utgett ett stort antal politiska broschyrer.

V. S–g.

Müller, Jörgen Peter, dansk gymnast, f. 7 okt. 1866,
student 1884, tjänstgjorde 1888 en kort tid som
löjtnant i ingenjörkåren och var 1901–06 inspektor
för Vejle sanatorium. Han väckte mycken uppmärksamhet
med skriften
Mit system (1904, 6:e uppl. 1907;
öfv. till ett tiotal främmande språk, bl. a. sv. "Mitt
system", 1904, 2:a uppl. 1905), som ensidigt sökte
råda bot på allsköns kroppslig svaghet genom att
föreskrifva daglig gymnastik tillika med kalla bad och
luftbad. Han fick hastigt många anhängare, men gjorde
säkert också mycken skada, emedan äldre personer utan
föregående träning togo sig för att praktisera hans
system. Skriften följdes af
Vink om sundhedsrögt og idræt (1907)
och den rätt vågade
Könsmoral og livslykke (1908; 3:e uppl. 1910).
M. upprättade 1912 ett gymnastiskt institut i London.

E. Ebg.

Müller-Argoviensis. Se Müller, J., sp. 30.

Müller-Breslau, Heinrich, tysk ingenjör, f. 1851
i Breslau, var 1875–83 civilingenjör i Berlin
samt blef professor vid tekniska högskolan 1883
i Hannover och 1888 i Berlin. Han har genom sina
resultatrika forskningar på grafostatikens område
verkat banbrytande, och i sitt hufvudarbete,
Die graphische statik der baukonstruktionen (1881; bd I, 4:e uppl. 1905; bd 2, 3:e uppl. 1901),
lämnat en synnerligen uttömmande framställning i ämnet.
Han har skrifvit vidare bl. a. ett par betydande
arbeten om järnbrokonstruktioner (1880 och 1903),
Die neueren methoden der festigkeitslehre (1886; 3:e uppl. 1904)
samt åtskilliga mycket värdefulla uppsatser i
tidskrifter (särskildt i "Zeitschrift für bauwesen").
M. är led. af sv. Vet. akad. (1908).

S. L–k.

Müller-Meiningen [-ma’jn-]. Se Müller, E., sp. 33–34.

Müllern, Gustaf Henrik von, friherre, ämbetsman,
f. 1664, d. 9 april 1719 i Stockholm, tillhörde en
adlig släkt i Estland. Han blef 1688 guvernör för
Karl XI:s kusiner pfalzgrefvarna Adolf Johan och
Gustaf Samuel af Pfalz-Zweibrücken samt senare
svensk kommissionssekreterare i Haag. 1698–1700
bevakade han som e. o. envoyé Sveriges intressen
hos de furstliga hofven vid mellersta Rhen. Han
tillhörde senare den kanslipersonal, som var med
Karl XII i fält, befordrades 1708 till kansliråd och
statssekreterare vid utrikes ärendena samt skötte
efter slaget vid Poltava (1709) den kungliga
brefväxlingen i den fångne Pipers ställe. 1710 utnämndes
han till hofkansler och friherre.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free