- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
47-48

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Münster - Münster, Sebastian - Mynster, Jakob Peter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Holstein-Oldenburg, hertigen af Arenberg m. fl. Preussen
bildade af sina andelar (omkr. 5,500 kvkm.)
furstendömet M., som 1807 förenades med
det nybildade storhertigdömet Berg och 1810
med franska kejsardömet. Genom Wienkongressen
(1814-15) återfick Preussen furstendömet, som nu
bildar huvudbeståndsdelen i regeringsområdet M. -
4. (M. in Gregoriental) Stad i Elsass-Lothringen,
reg.-omr. Oberelsass, vid Ills biflod Fecht och
järnvägen till Kolmar (19 km. s. v. om denna
stad). 6,082 inv. (1905). Stora bomullsspinnerier
och väfverier. Stor export af ost (münsterost)
från Fechts dal (Münster- 1. Sankt Gregoriental),
som till en del har fullständig alpkaraktär. Staden
leder sitt ursprung från ett 634 grundlagdt,
1793 upphäfdt benediktinkloster och blef 1235 fri
riksstad. - 5. (M. am Stein) Badort i preussiska
Rhenprovinsen, reg.-omr. Koblenz, vid Nahe, 117
m. ö. h. 915 inv. (1905). Flera saltkällor, hvilkas
vatten liknar Kreuznachs (30° C.). Graderverk,
hvarigenom man erhåller en moderlut, som tillsättes
baden. Säsong maj-sept. Kurgästernas antal uppgår till
4-5 tusen. 1-4. (J. F. N.) 5. Ln.

Münster, Sebastian, tysk orientalist, matematiker
och geograf, f. 1489 i Ingelheim, d. 1552 i Basel,
var till en början medlem af franciskanorden, men
omfattade senare den lutherska reformationen. Han
var 1524-27 professor i hebreiska och hofpredikant
i Heidelberg, sedan 1528 professor i Basel. M. var
den förste tysk, som utgaf gamla testamentet på
grundspråket (2 bd, 1534-35). Bland hans arbeten
märkes främst det geografiska verket Cosmographia
universalis
(1544; 27:e uppl. 1650; utg. på tyska
första gången 1629). M. var äfven kartograf. Se
V. Hantzsch (1898).

illustration placeholder

Mynster, Jakob Peter, dansk biskop, f. 8 nov. 1775,
d. 30 jan. 1854, blef 1794 teol. kandidat och 1802
kyrkoherde i Spjellerup. I sin barndom hade M. fått
en sträng, pietistisk uppfostran, som aflägsnade
honom från den positiva kristendomen, men hans varma
religiösa känsla sårades likväl i hög grad af tidens
ytliga och råa rationalism. Då biskop Boisen
1806 framlade sitt afgjordt rationalistiska och
smaklösa förslag till förbättring af den offentliga
gudstjänsten, slungade M. därför mot detsamma från sin
ensliga prästgård en kraftig gensägelse i konservativt
kyrklig anda, hvilken väckte stor uppmärksamhet och
ej ringa ovilja inom de ledande kretsarna, men kom
planen att stranda. De följande åren skref M. flera
lärda afhandlingar, såsom Om forfatteren af brevet
til de hebræer
och Om Justinus Martyrs brug af vore
evangelier
. 1810 utgaf han sin första predikosamling
(4:e uppl. 1848), ett klart och vältaligt vittnesbörd
för evangeliets sanning. Utnämnd till präst vid Yor
Frue kirke i Köpenhamn 1811, vann
han stort anseende och delar med Grundtvig förtjänsten
att ha krossat rationalismen i Danmark. Grundtvig
verkade mera på allmogen, M. på de bildade
klasserna. 1814 deltog M. i stiftandet af danska
bibelsällskapet och blef s. å. led. af kommissionen
för granskningen af öfv. af nya testamentet samt
inlade största förtjänsten om denna revision
(1819). Som medlem af direktionen för den högre
undervisningen (1817-34) bidrog han väsentligen
till skolväsendets utveckling. 1815 utkom en ny
samling predikningar och 1823 en fullständig årgång
(4:e uppl. 1845), vidare Udvikling af begrebet tro
(1820), Grundrids af den almindelige psychologie
(1830) och Grundrids af den okristlige dogmatik
(1857, postum). M. utnämndes till hofpredikant 1826,
till k. "konfessionarius" 1828 och till biskop öfver
Själlands stift 1834. I sistnämnda ställning var M. en
mycket myndig man, som strängt höll på formerna och
sökte hindra eller hålla nere allt, som kunde väcka
oro i kyrkan. Han var en hårdnackad motståndare
till grundtvigianismen och en ifrig kämpe mot
lekmannaverksamheten inom kyrkan; också ville han 1842
med polisens hjälp tvinga baptisterna att låta döpa
sina barn. Hans 1839 framlagda förslag till ändring i
ritualen mötte i synnerhet från Grundtvigs sida starkt
motstånd och blef aldrig antaget. Samma spänning
uppstod, då M. 1845 utarbetade ett tillägg till
den auktoriserade psalmboken (från 1798) och därvid
medtog blott en enda af Grundtvigs psalmer. Äfven
på det politiska området lade han i dagen sin
konservatism, både i Roskilde ständerförsamling
1835-48 och i den grundlagstiftande riksförsamlingen
1848-49, där han var en af de tio, som protesterade
mot grundlagen. Bland hans senare skrifter må nämnas
den mycket spridda andaktsboken Betragtninger över de
christelige troeslærdomme
(1833; 4:e uppl. 1855;
"Betraktelser", 1838-39), 6 predikosamlingar
(1846-53), Taler ved præstevielser (3 bd, 1840-51),
Leilighedstaler (1854) samt Efterladte prædikener
(1875). Hans "Blandede skrifter" utgåfvos 1852-57
(6 bd), Meddelelser om mit levnet 1854, två samlingar
Breve fra og til M. 1860 och 1862 samt Nogle blade af
M:s tid og liv
1875. Ehuru M. utöfvat stort inflytande
på det religiösa lifvet i Danmark, var han likväl
icke det oförfärade "sanningsvittne", som biskop
Martensen kallade honom i sin likpredikan och öfver
hvilken karakteristik Sören Kierkegaard med rätta
bröt stafven. M:s byst restes vid Vor Frue kirke 1875.
E. Ebg.

Münster, Thomas Georg, norsk bergsingenjör,
entomolog, f. l mars 1855 i Kristiania, son till
metallurgen och författaren, professor Emil
Bertram M
. (1816-88), blef bergkandidat 1878,
möntguardein 1892 och myntmästare i Kongsberg
1899 samt är sedan 1906 bergmästare. Från 1882
hade han flera år anställning i Norges geologiska
undersökning, för hvilken han utfört betydliga
kartläggningsarbeten. M. är en framstående entomolog,
eger Norges största privata insektsamling och är
sysselsatt med att utarbeta Index coleopterorum
Norvegiæ
(I, 1901), som utges af Videnskabsselskabet
i Kristiania. M. representerade Kongsberg i stortinget
1891-97, där han tillhörde vänstern. - Hans kusins son
Christian Andreas M., f. 1871, sedan 1910 direktör för



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free