- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
197-198

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Målarkonsten - Målarmusslor, zool. Se Flodmusslesläktet - Målar- och bildhuggarakademien, Kongl. Se Konstakademien, sp. 826 - Målarstaffliet, astron. Se Målaren - Målbrott - Målilla - Målkast. Se Bollspel, sp. 1031 - Målkärl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fontainebleau-skolan, hvars främsta män voro Rousseau (1812—67),
Corot (1796-1875) och Millet (1814—75). En mera
brutal sannfärdighet förkunnades af Courbet (1819—77),
medan impressionisterna med Manet (1832—83) som
banerförare häfdade det omedelbara naturintryckets
betydelse för måleriet och eftersträfvade en
rask och bred färgteknik, delvis under påverkan
af Velasquez. Impressionismen och valörmåleriet
(betonandet af färgens och ljusets växelverkan) blefvo
under 1800-talets sista fjärdedel de förhärskande
principerna i måleriet i hela den civiliserade
världen. De tekniska metoderna omgestaltas under
ständigt experimenterande. Att märka är pointillismen,
anbringande af oblandade färgprickar, som blandas
optiskt i st. f. kemiskt. Småningom, genom
nyimpressionismen och Gauguin (1848—1903), går
impressionismen öfver i sin motsats, den stilsökande,
färgdyrkande expressionismen, representerad af
van Gogh (1853—90) och Cézanne (1839—1906). Man
har sagt, att det moderna måleriets utveckling i
Frankrike under det sista seklet gått i en kurva från
klassicitetens stilstränghet genom impressionismens
dyrkan af illusionen och åter till expressionismens
stilisering. Alltefter personlig konståskådning blir
impressionismen böljkammen eller vågdalen.

Måleriets historia i de andra länderna under det sista
seklet företer ej samma konsekvens som i Frankrike,
där den ej utgör en upprepning af förloppet inom den
franska konsten. I Tyskland gör sig efterliknandet
af gammal målarkonst gällande på flera håll och vid
olika tidpunkter: hos de s. k. nasarenerna under
1800-talets första årtionden, senare hos Böcklin
(1827—1901), Feuerbach (1829—80) och Marées
(1837—87). Äfvenså förspörjes konsekvent ett starkt
litterärt intresse i det tyska måleriet: i Moritz von
Schwinds
(1804—71) och Böcklins sagobilder, i
Düsseldorfskolans borgerliga anekdoter, i Kaulbachs
och Pilotys (1826—86) historietaflor,
i Klingers (f. 1857) och Stucks (f. 1863)
mytologiska allegorier. De omedelbara måleriska
genierna äro däremot sällsynta eller undanskjutna
och utan större historisk betydelse. Nämnas må
Menzels (1815—1905) klarögda observation och
Leibls (1844—1900) artistiska saklighet. En
märklig, trohjärtadt natursann lokalskola
trifdes under en stor del af 1800-talet i Hamburg,
f. ö. icke saknande beröringspunkter med det danska
måleriet. Fr. o. m. 1880-talet har Tyskland egt
ett impressionistiskt måleri, parallellt med det
franska. Dess främste målsman, Max Liebermann
(f. 1847), kan äfven anses som en lärjunge af
holländaren Josef Israels (1824—1911). I närvarande
stund är Tyskland en tummelplats för allt slags
konstnärlig modernism, helst med parisisk hallstämpel.

Det engelska måleriet efter Turner kännetecknas
dels af litterär tendens på bekostnad af
måleriskt intresse, dels af den prerafaelitiska
rörelsen
. Rossetti (1828—82), Holman Hunt (1827
—1910), Millais (1829—96), Watts (1817—1904),
Burne-Jones (1833—98), som från början utgjorde en
af italiensk renässanskonst inspirerad reaktion mot
banalt modemåleri och akademisk slentrian, men som
slutade i ny blodlös
konventionalism och konstindustrien schablon. Som
en ny insats framträdde amerikanen Whistlers
(1834—1903) japanskt eleganta impressionism.

Måleriet i Italien och Spanien under 1800-talet
kan knappast göra anspråk på att behandlas i denna
öfversikt. Det ryska måleriet med krigsmålaren
Veresjtjagin (1842—1904) och historiemålaren Repin
(f. 1844) har i synnerhet lagt an på färgprakt och en
kraftigt, ofta brutalt naturalistisk framställning. Af
de skandinaviska länderna var det länge endast
Danmark, som egde en nationellt präglad, intim och
trohjärtadt frisk målarkonst. Norge och Sverige
gingo alltför mycket i ledband af Düsseldorfskolan
och nådde befrielse från dess bann endast genom
att tillgodogöra sig den franska konstens förnyande
makt. Detta skedde under 1880-talet. Under de följande
årtiondena har Sverige i rätt hög grad isolerat sig
från det franska inflytandet och under intryck af
svensk natur skapat en särpräglad konst, medan Norge
mera behållit kontakten med Paris, likväl alltid
bevarande i sitt måleri ett drag af inhemsk primitiv
kraft (se vidare Dansk konst, Finsk konst, Norsk konst
och Svensk konst). Bland bisarra riktningar inom det
allra nyaste måleriet må nämnas kubismen, som afser
framställandet af kubisk form, och futurismen, som
förkastar alla hittillsvarande regler och vill skapa
en framtidens konst. Om det utomeuropeiska måleriet
se Japansk konst, Kina och Persien.

I öfrigt må hänvisas till de många afbildningar
af målarkonstens verk, som i detta arbete äro
intagna som illustrationer (i form af planscher
eller textfigurer) dels vid biografierna öfver
mer berömda målare, dels vid sådana termer som
Djurmåleri, Döden i bildande konst, Existensmåleri,
Heliga tre konungar, Heligt samtal, Kleinmeister,
Marinmålning, Miniatyr
o. s. v., hvarom de olika
bandens illustrationsförteckningar närmare upplysa.
A. L. R.

Målarmusslor, zool. Se Flodmusslesläktet.

Målar- och bildhuggarakademien, Kongl. Se
Konstakademien, sp. 826.

Målarstaffliet, astron. Se Målaren.

Målbrott (Mutation) kallas den med puberteten
inträdande förändringen i människorösten, hvarigenom
denna, till följd af stämbandens och struphufvudets
utveckling, hos gossar vid 14—18 år blir djupare
och manligare, hos flickor vid 12—16 år fastare och
klangfullare. Att sjunga under målbrottet (som kan
räcka ett helt år) bör helst alldeles undvikas. Hos
kastrater inträder intet målbrott (jfr
Kastratsångare). A. L.*

Målilla med Gårdveda (som bilda hvar sin kommun),
kyrkosocken i Kalmar län, Aspelands härad. 28,962
har. 3,193 inv. (1912), hvaraf 2,514 i Målilla och 679
i Gårdveda kommun. M. utgör ett pastorat i Linköpings
stift, Aspelands kontrakt.

Målkast. Se Bollspel, sp. 1031.

Målkärl, kärl, hvilka användas som rymdmått till
mätning af vissa varors myckenhet. Enligt gällande
k. förordn, om mått och vikt af 9 okt. 1885 förekomma
målkärl för såväl torra som våta varor. Sådana för
torra varor kunna justeras på 2, 1 1/2 och l hektoliter,
50, 20, 10, 5, 2 och l liter samt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:10 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free