Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nacksömmen, anat. Se Hufvudskål, sp. 1224-25, och Lambdasöm - Nadab - Nadaillac [-daja'k], Jean FranÁois Albert du Pouget, markis de - Nadar - Nadasdy-Fogaras [na'daºdi-få'garaº], Ferenc Lipót, grefve - Nadaud [-då], Gustave - Naddarna. Se Luddenätter - Naddodd - Nadeleisenerz [-ajsenerts], miner. Se Göthit - Nadem skans - Nadesjda - Nadezjdin, Nikolaj Ivanovitj - Nadia. Se Nadiya - Nadim, arabisk författare. Se Muhammed ibn Ishaken-Nadim - Nadir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nacksömmen, anat. Se Hufvudskål, sp. 1224-25,
och Lambdasöm.
Nadab. 1. En konung i Israels (Efraims) rike, son till
Jerobeam I, kämpade mot filistéerna och störtades
af en bland sina krigshöfdingar Baesa, som utrotade
hela hans familj (l Kon. 14:20; 15: 25-29). - 2. En
son till öfversteprästen Aron, omkom tillika med sin
broder Abihu därför, att han egenmäktigt ingripit i de
Aron och dennes söner ensamt tillkommande prästerliga
befogenheterna (2 Mos. 6: 23, 3 Mos. 10). 1-2. E. S-e.
Nadaillac [-daja’k], Jean François Albert du Pouget,
markis de, fransk förhistoriker och politiker,
f. 1818, d. 1904, var till 1871 jordbrukare,
blef s. å. prefekt i dep. Basses-Pyrénées och
1876 i dep. Indre-et-Loire, men drog sig 1877
tillbaka. N. var en värderad amerikanist och utgaf
bl. a. L’ancienneté de l’homme (2 uppl. 1870), Les
premiers hommes et les temps préhistoriques (2 bd,
1880), L’Amérique préhistorique (1882), Les anciennes
populations de Colombie (1885), Moeurs et monuments
des peuples préhistoriques (1888) och Unité de
l’espèce humaine (1899).
Nadar [-där], pseudonym för Félix Tournachon,
fransk tecknare, journalist och luftseglare, f. 1820
i Paris, d. 1910, uppsatte 1849 "Revue comique" och
1854 "Panthéon-Nadar" (galleri af ryktbara samtida),
lämnade teckningar till "Charivari" och "Journal pour
rire", var framstående på karikatyrens område och
gaf utmärkta typer från kejsardömet och början af 3:e
republiken. Han skref äfven noveller och pantomimer,
inrättade en fotografisk ateljé och sysslade med rön
i luftsegling, tills han 1863 lyckades få till stånd
det väldiga luftskeppet "Le géant". Vid början af
Paris’ belägring 1870 biträdde N. vid luftseglingens
organiserande. Han författade Mémoires du Géant:
a terre et en l’air (1864) och Le droit au vol<i></i> (1865).
(G-g N.)
Nadasdy-Fogaras [nä’dajdi-få’garaj],
Ferenc Lipót, grefve, österrikisk fältmarskalk,
f. 1708 i Ungern, d. 1783, gjorde sig bemärkt först
under österrikiska tronföljdskriget, då han 1741
eröfrade staden Neuhaus i Böhmen (med anledning
hvaraf han utnämndes till generalmajor) och 1744
på ett verksamt sätt bidrog vid Karls af Lothringen
öfvergång af Rhen. I slaget vid Soor (1745) lyckades
N. bemäktiga sig preussiske konungens krigskassa och
tross. Efter att i Italien ha lagt nya bedrifter
till de förut utförda befordrades han 1748 till
general af kavalleriet och förordnades 1756 till
ban af Kroatien. 1757 bidrog han i hög grad med
sina kroater och lätta slavonska trupper till Dauns
seger vid Kolin. S. å. intog han Schweidnitz och
täckte efter nederlaget vid Leuthen återtåget. Han
återvände därefter till Kroatien och utvecklade
sedermera verksamhet endast som organisatör.
C. O. N.
Nadaud [-då], Gustave, fransk visdiktare,
f. 1820, d. 1893, egnade sig åt köpmansyrket till
1849 och därefter åt vittra värf. Han satte själf
musik till sina visor (Chansons, 1849, flera tillökta
uppl.; praktuppl. i 3 bd, 1879-80), hvilka i sin
helhet erinra om Bérangers och ge uttryck åt många
olika stämningar. N. skref också salongsoperetter
(Operettes, 7:e uppl. 1867, och Théâtre de
fantaisie, 1879), sederomanen Une idylle (1861)
m. m. Contes, scènes et récits en vers utkom 1886-92
i 10 bd, Théâtre inédit 1893.
Naddarna. Se Luddenätter.
Naddodd (af nadd, orm, och Odd), norsk viking, en af
de tre män, som upptäckte Island omkr. 860-870. På en
resa mellan Norge och Färöarna, af stormen drifven
till östra kusten, besteg han där ett högt fjäll,
som sedan kallades Reydarfjället, men fann trakten
obebodd. Då han på hösten seglade tillbaka, föll
mycket snö, hvarför han kallade landet "Snöland".
E. Ebg.
Nadeleisenerz [-ajsenerts], miner. Se Göthit.
Nadem skans, i Akershus amt, Norge, vid den
nära Hölands prästgård varande bron öfver
Nademsälfven. Skansen var 1716 besatt af bönder,
men vid Karl XII:s anmarsch utrymde de befästningen,
hvarefter konungen natten till 9 mars öfverrumplade
en i prästgården varande norsk styrka under öfverste
Bryggeman. L. W:son M
Nadesjda, ryskt kvinnonamn, som betyder hopp,
förhoppning. - Längre episk dikt, så kallad efter
sin hufvudperson, af Johan Ludvig Runeberg (se denne).
Nadezjdin, Nikolaj Ivanovitj, rysk lärd och
kritiker, f. 1804, d. 1856, 1832-35 professor
i historia, arkeologi och logik vid Moskvas
universitet, uppsatte 1831 tidskr. "Teleskop". På
grund af Tjaadajevs (se d. o.) däri offentliggjorda
"filosofiska bref" (1836) blef tidskriften
förbjuden, och N. förvisades till Ustsysolsk i
guv. Vologda. Efter frigifningen företog N. en
resa till slaviska länder och offentliggjorde i
"Jahrbücher für litteratur" 1841 en uppsats om
ryska språkets dialekter. 1843 blef han redaktör för
inrikesministeriets tidskrift, hvari han publicerade
värdefulla etnografiska, geografiska och statistiska
afhandlingar om Ryssland, samt skref intressanta
studier om det ryska sektväsendet: Izsljedovanie o
skoptjeskoj jeresi (Om stymparnas sekt, 1845) och
O zagranitjnych raskolnikach (Om raskolnikerna
i utlandet, 1846). 1848 blef han president för
Geografiska sällskapets etnografiska afdelning
och redigerade dess årspublikationer. Hans
själf biografi trycktes i "Russkij Vjestnik"
1856 (med tillägg af P. S. Saveljev), men
hans arbeten föreligga icke i samlad upplaga.
A-d J.
Nadia. Se Nadiya.
Nadim, arabisk författare. Se Muhammed ibn Ish?k
en-Nadim.
Nadir, astron., den punkt på himmelssfären,
som är lodrätt under våra fötter (således
icke synlig). Motsats: zenit, den punkt
på himlahvalfvet, som är lodrätt öfver vårt
hufvud. Bestämningen af nadirpunkten på en
vertikal- eller meridiancirkel sker på följande
sätt. En horisontell speglande yta, t. ex. en
kvicksilverhorisont (se Horisont), anbringas under
instrumentet, och kikaren vrides med objektivet mot
densamma och inställes så, att spegelbilden af ett
i fokalplanet anbragt hårkors synes sammanfalla med
hårkorset själft. Då är kikaren noggrant riktad mot
nadir, och ur den mot detta läge svarande afläsningen
på cirkeln, den s. k. nadirpunkten, bestämmes cirkelns
indexfel (se d. o.). Bestämningen af nadirpunkten är
sålunda af fundamental betydelse för observerandet
af himlakropparnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
