- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
459-460

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narayana - Narayanganj [nareinga'ndJ]. Se Narainganj - Narayani. Se Gandak 1 - Naarbada - Narbonne - Narbonne [-bån], Louis, grefve de - Naracein

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Ganga’s (Ganges’) källor. Namnet Narayana
öfverflyttades på Vishnu och Krishna som den förres
inkarnation (redan i Mahabharata), men användes
ofta som ett allmänt namn på högsta väsendet (populär-)
filosofiskt tänkt som skildt från eller i alla fall
icke särskildt karakteriseradt som en bestämd gud. Som
sådant bodde N. på Çvetadvipa ("den hvita ön"),
ett lycksalighetens land i den yttersta norden. -
2. Namn på flera män, författare och scholiaster;
så t. ex. namnes Hitopadeça som härstammande
(kompilerad från Pañcatantra) från en viss Narayana.
K. F. J.

Narayanganj [näréingä’nd]]. Se Narainganj.

Narayani. Se Gandak 1.

Narbada [näbä;dä], Nerbudda. 1. En af Indiens
större floder, betraktas som gräns emellan det
egentliga Hindustan och Deccan. Den upprinner på
1,113 m. höjd på Amarkantak-platån
i staten Rewah samt faller ut i
Cambay-viken. Längd omkr. 1,200 km. Flodområde
omkr. 100,000 kvkm. Under sitt lopp genom
Centralprovinserna bildar den flera fall, bl. a.
utför Amarkantak-platån och 14 km. nedanför staden
Jabalpur. I det hela är den fylld med forsar,
klippor och bankar samt därför segelbar endast i
sin nedersta del, till staden Broach, 48 km. från
mynningen. Rika åkerfält ligga på båda sidorna, vid
Hoshangabad äfven gifvande järn- och kolgrufvor.
Vindhyabergen i n. och Satpurabergen i s. begränsa
floddalen. Näst Ganges är N. Indiens heligaste flod,
och många vallfartsorter ligga utefter dess stränder.
Den mest förtjänstfulla handling en pilgrim kan
utföra är att gå från flodens mynning till dess källa
och tillbaka längs motsatta stranden, en färd, som
kräfver l-2 år. - 2. Division i Centralprovinserna,
Indien, omfattande de 5 distrikten Narsinghpur,
Hoshangabad, Nimar, Betul och Chindwara. 47,600
kvkm. 1,785,000 inv. (1901). l o. 2.
(J. F. N.)

Narbonne [-bå’n], stad i franska dep. Aude
(Languedoc), 12 km. från Medelhafvet, vid järnvägen
Bordeaux-Cette, hvilken där utsänder en bibana till
Perpignan, samt vid N.-kanalen 1. Canal de
la Robine, en gren af Canal du midi, som går till
le Port de la Nouvelle, N:s egentliga hamn vid
Medelhafvet. 24,607 inv. (1901; som kommun 28,852
inv.). Staden delas af kanalen i
2 delar, "bourg" och "cité", och är en af Frankrikes
äldsta och mest intressanta. Den har en
märklig kyrka (förr domkyrka), S:t Just,
hvars kor byggdes 1272-1332, hvarefter den imposanta
byggnaden, som skulle hört till Frankrikes största
gotiska monument, blef stående ofullbordad.
Staden var till 1790 ärkebiskopssäte. Det forna
ärkebiskopspalatset, ombyggdt af Viollet-le-Duc,
är nu stadshus, och i dess öfre våningar
förvaras N:s konst- och arkeologiska museum
samt keramiska samling. N. har collège, hydrografisk
skola, handels- och slöjdskola, offentligt bibliotek
samt skulpturmuseum (i Lamourguier, en f. d.
klosterkyrka). Tillverkning af spanskgröna, vaxljus
och brännvin samt liflig handel med vin, vax, salt och
framför allt med den europeiskt ryktbara honungen,
som vinnes i trakten. En mängd fornlämningar har
anträffats. Långt före romarnas infall i Gallien
var N. en blomstrande stad. Där grundlade romarna
118 f. Kr. sin första koloni i Gallien och kallade
den Narbo martius. Som hufvudstad i romarnas första
provins i Gallien (Gallia narbonensis) och station för
romerska flottan blef N. en rival till Massilia, men
en stor eldsvåda år 150 e. Kr. samt provinsens delning
minskade dess anseende. Under västgoterna var den en
af de förnämsta städerna i Septimanien. 719 intogs den
af araberna, men fråntogs dem 759 af frankerna. Under
medeltiden hörde den än till grefsk. Toulouse, än
under egna herrar. 1507 förenades den med franska
kronan och omgafs med nya fästningsverk. Sedan den
upphört att vara garnisonsstad, raserades verken 1872.
(J. F. N.)

Narbonne [-bårn], Louis, grefve de, fransk krigare
och statsman, f. 24 aug. 1755 i Colorno (Parma),
d. 17 nov. 1813 i Torgau, uppfostrades i Versailles
af Ludvig XV:s ogifta döttrar och anställdes, sedan
han vid 25 års ålder utnämnts till öfverste, som
kavaljer hos den äldsta af dem, m:me. Adélaide. Han
var utrustad med lysande gåfvor och skaffade sig en
för en hofman under "1’ancien régime" ovanlig bildning
dels genom vetenskapliga studier vid Strassburgs
universitet, dels genom diplomatiska i det franska
utrikesministeriets arkiv. Då prinsessorna 1791 flydde
undan revolutionen till Rom, ledsagades de af N., som,
när de under resan blefvo anhållna, i Paris skaffade
dem nationalförsamlingens tillåtelse att fortsätta
sin färd. Efter att ha fört dem till Rom återvände
han till Frankrike och utnämndes till generalmajor
(maréchal de camp). Trots sina förnäma förbindelser
omfattade N. revolutionens idéer, dock endast
för så vidt de gingo i konstitutionellt-monarkisk
riktning, och under lagstiftande församlingens tid
(1791-92) blef han ifrig anhängare af krigspolitiken,
hvari han såg ett medel ej blott till Frankrikes
och sin egen ära, utan ock till stärkandet af det
konstitutionella konungadömet. Då krigspartiets
växande makt i lagstiftande församlingen framkallat
en ministärförändring, utnämndes N. dec. 1791 till
krigsminister. Som sådan sökte han påskynda krigets
utbrott, men på samma gång genom ett äfventyrligt
diplomatiskt intrigspel begränsa det. Misstrodd af
hofvet, afskedades han emellertid redan 9 mars 1792 af
Ludvig XVI. Han begaf sig då till nordarmén, men var
åter i Paris vid konungadömets fall 10 aug. s. å. och
skulle antagligen fallit offer för Septembermördarna,
om ej hans väninna fru Staël von Holstein (se d. o. 6)
hindrat hans fängslande genom att dölja honom i
svenska ambassadhotellet. Han flydde därefter till
utlandet och återkom till Frankrike först under
konsulatet, 1800.
1809 återfick han sin tjänst i armén och blef genom
sin älskvärdhet mycket omtyckt af Napoleon, som
1810 utnämnde honom till sin adjutant.
För att hindra Österrikes anslutning till
det europeiska förbundet mot Napoleon,
sändes N. 1813 som ambassadör till
Wien, men misslyckades. Han utnämndes
därefter af Napoleon till kommendant i Torgau.
S. B.

Narcein (af grek. narke, bedöfning), kem. farm., en
af Pelletier 1832 upptäckt opiumalkaloid med mycket
stark narkotisk verkan, finnes endast i en mängd af
0,2 proc. i opium. Narcein är kemiskt besläktadt med
narkotin, men innehåller kväfveatomen i en icke
sluten ring. Narceinets konstitution framställes
genom följande formel:


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0264.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free