- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
705-706

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländska Ostindien - Nederländska skolan - Nederländska språket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de förre dömas af europeiska domare, medan för
infödingarna deras höfdingar ha en stor del i
rättskipningen. Det finnes en högsta domstol i
Batavia, appellationsdomstolar i Batavia, Samarang,
Soerabaja, Padang och Makassar samt en mängd lägre
domstolar af olika slag. Full religionsfrihet
råder. De protestantiska kyrkorna bilda ett
gemensamt kyrkosamfund, förvaltadt i hufvudsaklig
öfverensstämmelse med det presbyterianska bruket. Den
reformerta kyrkan hade 1909 41 präster och 22
prästerliga biträden, den romersk-katolska 34 präster
och 24 biträden. Antalet kristna bland infödingar och
inflyttade orientaler var (1905) omkr. 469,000, hvaraf
26,600 på Java och Madoera. 1910 verkade i kolonierna
259 missionärer. Islam räknar de fleste bekännarna
och vinner betydligt mera insteg bland hedningarna än
kristendomen. - Statsinkomsterna härflyta från skatter
på hus och jord, från licenser, tullar och ett antal
indirekta pålagor samt från personliga skatter;
vidare ifrån statsmonopol (på salt och opium),
från järnvägar och från försäljningen af produkter,
som frambragts på statsdomänerna. Det förr använda
s. k. kultursystemet (se Java, sp. 1317) är nu
mestadels afskaffadt. Summan af alla statsinkomsterna
steg 1911 till 212,6 mill. gulden, men statsutgifterna
uppgingo till 228,7 mill. Bristen, 16,i mill. gulden,
täcktes genom bidrag från moderlandet. 1907-12
visade budgeten hvarje år större eller mindre
deficit, utom 1907, som lämnade ett öfverskott af
11,5 mill. gulden. Af statsinkomsterna komma årligen
omkr. 28,s mill. från Nederländerna för försäljning af
den indiska styrelsens produkter: kaffe, kina, tenn
(24,4 mill. gulden) m. m. Af de indiska inkomsterna
stiger vinsten på opiehandeln till 28 mill. (odling
af vallmo är förbjuden, och opiebehofvet fylles
genom import från Indien och Levanten, hvarefter
regeringen till högt pris afyttrar varan), tullar
och acciser till 32 mill., jordskatterna till 27
mill., saltskatten till 14 mill. Angående områdets
fysiska geografi se Asien, sp. 164, 170, 172, samt
Java, Sumatra och Molukkerna. - De viktigaste
jordbruksprodukter, som äro föremål för export,
äro socker, tobak, kina, kopra, kautschuk, kaffe,
ris och peppar; af andra varor: petroleum, tenn och
hudar. Exporten från hela kolonien hade 1909 ett värde
af 455 mill. gulden, importen dit skattades till 281,6
mill. gulden. Antalet ankomna fartyg utgjorde (1909)
5,892 om 1,3 mill ton. Koloniens egen handelsflotta
räknade 1909 10,557 fartyg om nära 574,000
kbm. dräktighet. - Järnvägarna hade 1909 en sammanlagd
längd af 2,497 km. (2,143 km. statsbanor), hvaraf på
Java 2,174 och på Sumatra 323 km. Spårvägarnas längd
var s. å. 2,627 km. Telegrafledningarna hade en längd
af 7,255 och undervattens- och jordkablar 5,214 km.;
antalet telegraf- och telefonstationer var 619 och
postanstalter 1,682. Om mynt, mått och vikt se Java. -
Historia. Sedan holländarna 1596 nått fram till Java,
grundlades 1602 det holländska ostindiska kompaniet
(Nederlandsche handels-maatschappij), utrustadt
med mycket vidsträckta privilegier. Det undanträngde
spanjorer och portugiser samt äfven engelsmännen från
dessa områden, kufvade infödda furstar och skapade
sålunda detta stora kolonialvälde, som det själft
förvaltade med
oinskränkt makt. 1619 grundlades Batavia, som
alltjämt är väldets centralpunkt. Mot senare delen
af 1700-talet blef kompaniets ekonomiska ställning
dock allt sämre, och franska revolutionskrigen
nedbröto det alldeles, så att det 1798 upplöstes
och öfverlämnade sina besittningar åt staten. Dock
hade då England redan eröfrat (sedan 1795) de
flesta kolonierna utom Java; 1811 togs också denna
ö. Efter Napoleons fall bestämdes genom fördraget
i Paris 13 aug. 1814, att Nederländerna skulle
återfå kolonierna, som också återlämnades (1816-
19). Sedermera har området utvidgats dels genom
fördrag med England, dels genom eröfringar, af hvilka
den viktigaste var riket Atjeh (se d. o.). Genom det
1832 införda s. k. kultursystemet steg koloniens
värde för moderlandet högst väsentligt, och man
har beräknat, att den ensamt 1862-71 lämnat en
afkastning af 1,600 mill. kr. Sedermera ha tiderna
försämrats, speciellt genom sjunkande pris på
kaffe, socker och tenn, så att moderlandet vissa
år måst lämna bidrag till koloniförvaltningen.
J. F. N.

Nederländska skolan. 1. Fortif. Se Befästningskonst,
sp. 1198. - 2. Mus., beteckning för en grupp
nederländska tonsättare, hvilkas alster intogo en
härskande ställning i den europeiska musiken under
ett århundrade, räknadt från 1460-talet, och hade sin
tyngdpunkt i den genom dem skapade kontrapunktiska
a-cappella-sången med högst konstrik teknik och ofta
äfven stor själfullhet. Ledande män inom skolan
voro Dufay, Okeghem, Josquin des Prez och Orlando
di Lasso. Nederländarna hade f. ö. haft märkliga
föregångare i fransmännen Machault och Vitry på
1300-talet samt engelsmannen Dunstable i förra hälften
af 1400-talet. Det blef sedan italienarna, som efter
midten af 1500-talet genom den venezianska och den
romerska skolan ölvertogo ledningen på tonkonstens
fält. Jfr Musik, sp. 1440-41. 2. E. F-t.

Nederländska språket 1. Holländska språket tillhör
den lågtyska språkgrenen och är närmast besläktadt
med plattyskan. Det holländska fornspråket kallas
vanligen fornlågfrankiska (se Frankiska), stundom
fornnederländska. Dettas fortsättning är
medelnederländskan, från omkr. 1200 till 1500. Därefter
vidtager nynederländskan 1. nyholländskan. Under
medeltiden var namnet dietsch 1. duutsch det
vanliga (eg. "tyska", däraf eng. dutch), sedan,
jämte duitsch (utt. döits), spec. nederduitsch,
hvilken benämning småningom fått vika far
nederlandsch 1. hollandsch (sch utt. som s). Den nu
lefvande holländskan utmärker sig för rikedom på
diftonger samt för flera egna konsonantljud, såsom v
(ur germ. f 1. fi; vader, leven), g (i holl. alltid
spirant) och ch (närmast = ty. ach-ljud). Det
tyska sch-ljudet saknas, i det att uttalet af sch
antingen är s eller, i början af ord, s och ch
uttalas hvartdera för sig. Mot högtyska alt, wald,
holz
svara holl. oud, woud, hout. Ljudbeteckningen
företer flera märkligare olikheter mot högtyskan. Det
tyska ei skrifves i höll. ij (äldre y), t. ex. wijn,
ty. wein, eller ei, t. ex. rein, och uttalas i bägge
fallen som svenskt ej, icke som ty. ei eller ai;
långa vokaler dubbelskrifvas i sluten stafvelse,
t. ex. aa (äldre ae), uu (e och o

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free