- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
915-916

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Niagara falls - Niagusta, stad. Se Niausta - Niaiserie - Nials saga - Nial Thorgeirsson - Niam-niam, negerfolk. Se Njam-njam - Nianfors - Niani, negerstam. Se Mandenga - Niari, flod. Se Kuilu 1 - Nias - Niassa, sjö i Afrika. Se Njassa - Niausta - Nibbuti. Se Nirvana - Nibby [-bi], Antonis - Nibe

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(på kanadensiska sidan), med hvilket den är
förenad genom tre broar (se Niagara). 30,445
inv. (1910). Liflig industri, som får sin kraft
från vattenfallet. Dess produktionsvärde var 1909
28,6 mill. doll. - 2. (Förr Clifton) Stad i
prov. Ontario, Canada, på västra sidan af Niagara
river, midt emot fallen. 4,244 inv. (1901). Station
för Grand Trunk- och Michigan central-järnvägarna och
genom tre broar förenadt med den liknämnda staden
på amerikanska sidan (se N. 1). Äfven här har en
uppblomstrande industri uppstått, drifven af fallen,
men ännu är staden mest beroende af turisttrafiken. En
vacker park, Queen Victoria Niagara falls park,
sträcker sig längs flodstranden 4 km. ofvanför staden.
1-2. J. F. N.

Niagusta, stad. Se Niausta.

Niaiserie [niäsərī], fr., enfald, våpighet, fjollighet.

Nials saga (Brand-Nials saga), en i senare
hälften af 1200-talet utförd sammanstöpning af en
urspr. fristående, äldre Nialssaga och en något
yngre Gunnarssaga, nu bägge förlorade. Särskildt
den förstnämnda synes ha varit ett mästerverk
af högsta rang. I sin nuvarande skepnad är Nials
saga emellertid ganska illa hopkommen och därtill
försedd med en del påhäng af ringa eller intet
värde, såsom afsnitten om Gunnars vikingafärder
och om illgärningsmannen Hrapp. Af stort intresse
är däremot den i slutet infogade lilla Brianssagan,
ett alster af keltoskandinavisk sagoskrifning med ämne
från Clontarf-slaget ("Briansslaget") på Irland 1014,
där somliga af Nials banemän funno döden. Trots sina
brister är Nials saga jämte Egils den värdefullaste
bland islänningasagorna, på grund af dels sina
litterära förtjänster – en karaktärsteckning af
makalös åskådlighet i skarpa, fasta linjer och en
skildring full af medryckande lif –, dels och ej
minst det rika historiska, kulturhistoriska och
särskildt juridiska material den i flödande rikedom
ger. Ännu i dag utgör den en af det isländska folkets
mest omtyckta litterära skatter – man kan väl säga,
att de allra fleste islänningar äro sedan barndomen
väl förtrogna med den. Äfven hos frändefolken i den
öfriga Norden är Nialssagan känd och uppskattad. Den
bästa textupplagan är utgifven af Finnur Jónsson
("Brennu-Njálssaga", i "Altnordische sagabibliothek",
bd XIII, 1908). En billig folkuppl. är utg. af
Vald. Ásmundsson (1894). Den bästa öfv. är
N. M. Petersens danska (i "Islændernes færd hjemme
og ude", II, 3:e uppl. 1901). Äfven en svensk tolkning
af A. U. Bååth föreligger ("Nials saga", 1879).
R. N-g.

Nial Thorgeirsson (Níall lydde namnet på äldre
isländska liksom på iriska, hvarifrån det är lånadt,
och formerna Njáll eller Njål äro vida yngre än från
N:s tid), isländsk storman, f. omkr. 935, d. 1011,
bodde på Bergthórshváll vid Islands sydkust. Ehuru
icke innehafvare af något godedöme, var N. likväl en
af sin tids mest betydande män på Island och åtnjöt i
synnerhet stort namn för sin lagkunskap. Upprättandet
af femtedomen (se Allting, sp. 648) var väsentligen
hans verk, enligt sagans väl icke fullt säkra
uppgift i syfte att skaffa hans fosterson Håskuld
ett godedöme. N. var gift med den storsinnade och
stolta Bergthora Skarphedinsdotter och hade med
henne sönerna Skarphedin,
Grim och Helge, alla tre kända för mod och
vapenduglighet, den förstnämnde äfven för sin
spöklika fulhet och sin olyckliga stridslystnad. Själf
skildras N. som en vacker, fast skägglös man med ett
ovanligt fridsamt lynne och sällspord rättrådighet
parad med klokhet och spådomsförmåga. Han saknade
dock den hänsynslösa handlingskraft och den kallt
beräknande slughet, som hade kräfts för att segra
i de intrasslade stridigheter, i hvilka hans söner
hade invecklat honom genom dråpet på hans fosterson
Håskuld. Den sistnämndes svärfar, Flose Thordsson,
öfverföll slutligen, eggad af sin dotter, N. och
hans söner samt brände dem inne på Bergthórshváll
jämte N:s hustru, som vägrade att i döden skiljas
från sin make och därför afslog den förskoning,
som bjöds henne. Denna mordbrand (3 sept. 1011)
är de isländska fornsagornas namnkunnigaste
illdåd. N. är vidare känd för sin trofasta vänskap
till Gunnar Håmundsson (se d. o.). Om de båda
vännernas öden handlar "Nials saga" (se d. o.).
R. N-g.

Niam-niam, negerfolk. Se Njam-njam.

Nianfors, kapellförsamling och kommun i
Gäfleborgs län, Enångers tingslag. 13,080 har. 337
inv. (1912). Kapell till Enånger, Uppsala stift,
Hälsinglands norra nedre kontrakt.

Niani, negerstam. Se Mandenga.

Niari, flod. Se Kuilu 1.

Nias (Pulo Nias), ö v. om Sumatra,
tillhörig nederländsk-ostindiska residentskapet
Tapanuli. 4,772 kvkm., omkr. 500,000 inv., som af
Junghuhn ansågos vara besläktade med batta, men
sannolikt äro en särskild gren af en förmalajisk
eller indonesisk ras. De äro fetischdyrkare och
hufvudjägare. Ön är mycket bergig och når en höjd
af 700 m. Dess vegetation är yppig. En holländsk
kommissarie är bosatt i Gunong Sitoli, på östra
kusten (jfr Asiatiska kulturföremål, sp. 175–176).
J. F. N.

Niassa, sjö i Afrika. Se Njassa.

Niausta (grek. Niaussa), äfven Niagusta, Agustos,
Agostos, stad i forna turkiska vilajetet
Saloniki, vid järnvägen Saloniki–Monastir,
66 km. v. om Saloniki. Omkr. 5,000 inv. Berömd
vinodling, siden- och klädestillverkning. N. anlades
på 1400-talet på den forngrekiska staden Kitions
plats. Det motstod med stor tapperhet Ali paschas
af Janina angrepp och var 1822 medelpunkt i det
macedoniska upproret mot turkarna samt vardt efter
fruktansvärd blodsutgjutelse totalt förstördt.
J. F. N.

Nibbuti. Se Nirvana.

Nibby [-bi], Antonis, italiensk arkeolog,
f. 1792, d. 1839, blef 1820 professor i Rom och
ledde med en ännu i dag högt uppskattad lärdom och
skicklighet gräfningar där och i dess omgifningar
och nedlade resultaten i flera berömda arbeten,
t. ex. Viaggio antiquario nei contorni di Roma (2 bd,
1819), Analisi storio-topografica della carta dei
dintorni di Roma
(3 bd, 1837-38) och Roma nell’ anno
1838
(4 bd, 1838). J. C.

Nibe, stad i Jylland, på sydsidan af Limfjorden, hvars
breda fjärd utanför staden kallas Nibe bredning,
20 km. s. v. om Aalborg. 1,807 inv. (1912). Till
en början blott ett fiskeläge, som på 1500-talet
i stor skala idkade sillfiske, fick N. 1727
stadsrättigheter. Kort därpå aftog fisket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free