Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nielsen [nil-]. 1. Sivert Andreas N. - Nielsen. 2. Konrad Hartvig Isak Rosenvinge N. - Nielsen [niel-], Augusta - Nielsen [niel-], Peter - Nielsen [niel-], Anton - Nielsen [niel-], Jakob
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(1880), Træk af den norske bondestands
kulturudvikling i de sidste 300 aar (1881) samt
Rundt Norge (1882; "Genom Norge. Från Tistedalen
till Jakobselfven", s. å.) och ånyo behandlat
dem i de lifliga reseskildringarna Det halve
kongerige. Over Nordland og Finmarken til Boris Gleb
(1911). Alltifrån 1879 var N. medlem af Den norske
turistförenings styrelse, hvars ordförandeplats han
beklädde 1890-1908, då han valdes till föreningens
förste hedersled. 1889 var han en af dem, som stiftade
Det norske geografiske selskab. Sedan 1903 är han
ordf. i Kommissionen til utgivelse af kildeskrifter
til Norges historie. I Nordisk familjebok har
N. författat ett stort antal artiklar rörande norsk
topografi, historia och biografi. N. erhöll 1894 af
Karl Johansförbundet ett pris af 4,500 kr. Han är
led. af bl. a. Vet. och vitt. samh. i Göteborg (1903)
och Vet. soc. i Uppsala (1904).
3. Alf N., den föregåendes broder, norsk
marintekniker, f. 21 juli 1846 i Kristiania, blef
sjöofficer 1867, anställdes 1870 vid flottans
mekaniska verkstad i Horten och var dennas
direktör 1877-1903. Därunder konstruerade han
maskinerna till de flesta på Hortens örlogsvarf
byggda krigsfartyg. Sedan 1903 är han anställd
i Försvarsdepartementets marinstyrelse i
Kristiania. l-3. K. V. H.
Nielsen [ni’l-]. 1. Sivert Andreas N., norsk
politiker, f. 8 okt. 1823 i Vik, Brönnöy,
S. Helgeland, Nordlands amt, d. 18 aug. 1904 i
Kristiania, blef 1840 folkskollärare och 1876
postexpeditör samt var 1886-97 postmästare i
Bodö. N. valdes 1859 till stortingsman för Nordlands
amt samt omvaldes till alla storting 1865-1900,
där han var medlem af en rad synnerligen viktiga
kommittéer samt sedan 1881 var odelstingets och sedan
1885 stortingets president. Under riksrättssaken
1883-84 var han medlem af aktionskommittén och
1895-97 led. af 3:e unionskommittén. 1897
tilldelades honom som ett erkännande af hans
framstående deltagande i stortingsarbetet en
"nationalbelöning" af 6,000 kr. årligen. Han
tillhörde vänstern, under senare år i starkt moderat
riktning. 1887, 1891 och 1893 uppmanades han att
ingå i statsrådet eller själf bilda regering, men
han hörsammade ej uppmaningen. N. tillhörde norska
politikens ledande krafter under 1800-talets sista
mansålder.
2. Konrad Hartvig Isak Rosenvinge N., den
föregåendes son, språkforskare, f. 28 aug. 1875
i Vik, Helgeland, blef 1896 teol. kandidat,
1899 docent i finska språket och litteraturen
i Helsingfors, där han 1903 graduerades, samt
1911 professor i lapska och finska språken vid
Kristiania universitet. N. har författat bl. a. Zur
aussprache des norwegisch-lappischen, I (1901),
Die quantitätsverhältnisse im Polmak-lappischen (i
"Mémoires de la société finno-ougrienne", XX, 1902)
med Nachtrag und register (1905; på ung. s. å.),
Spörsmaalet om den lappiske torvgammes oprindelse (i
"Journal de la société finno-ougrienne", XXIII, 1906),
Akcentueringen i tyrkisk (osmanisk) (Christiania
vidensk.-selsk:s forh., s. å.) samt A török hangsúly
kérdéséhez (i "Nyelvtudomånyi közlemények", XXXVI,
1907) och Lappisk som gjenstand for videnskabelig
forskning (1912; på ty. "Finnisch-ugrische
forschungen", XIII). 1913 började N. offentliggöra
Lappisches wörterbuch nach den dialekten von Polmak,
Karasjok und Kautokeino, som utges af "Société
finno-ougrienne" i Helsingfors.
1-2. K. V. H.
Nielsen [niel-], Augusta, dansk dansös, f. 1824,
d. 1902, utbildades af Aug. Bournonville och vann
redan vid sitt första uppträdande (1839) stort
bifall. Äfven i Paris hade hon 1842 lysande framgång,
men redan 1849 lämnade hon scenen och trädde s. å. i
äktenskap med en svensk löjtnant A. J. Afzelius (se
Afzelius 7). Deras äktenskap upplöstes dock redan
1851 genom skilsmässa.
Nielsen [niel-], Peter, dansk landtbrukskonsulent,
f. 28 juli 1824, d. 30 sept. 1897, torparson, blef
1857 seminarist och var 1859-86 folkskollärare i
närheten af Skjelskör. Han studerade flitigt botanik
och vann ingående kännedom om både ogräsen och medlen
till deras bekämpande samt foderväxternas utveckling
och prestationsförmåga. Dessutom författade han
utmärkta afhandlingar om växtsjukdomar. 1877
fick han hjälp af Landhusholdningsselskabet
att utvidga de försöksodlingar, han företagit
på sin skolas jordområde, och 1885 blef han
statskonsulent i växtodling. 1886 flyttade han
sin verksamhet till försöksstationen Tystofte i
grannsocknen - senare upprättades flera filialer
härtill - och blef sålunda banbrytare för jämförande
odlingsexperiment. Både därigenom och som rådgifvare
åt många landsmän fick han tillfälle att göra danska
landtbruket värdefulla tjänster. N:s efterträdare
Niels Peter N. (f. 1865, d. 1908), fortsatte med
framgång hans arbeten och bragte i marknaden två
hvetesorter samt två för Danmark särskildt tjänliga
kornsorter, som uppkallats efter Tystofte, vunnit
stor spridning och lämnat riklig afkastning.
E. Ebg.
Nielsen [n’él-], Anton, dansk författare, f. 5
maj 1827 som torparson på Syd-Själland, d. 6
mars 1897, var 1850-68 skollärare och därefter
till 1884 föreståndare för en folkhögskola
på Fyn. Hans första berättelse utkom 1860
och efterföljdes af tre samlingar Fra landet,
billeder af folkelivet i Sjælland (1861-63, 6:e
uppl. 1902), sanna ehuru tämligen naturalistiska
teckningar ur allmogelifvet. Den uppmuntran de
rönte framkallade ytterligare Bondeliv (1867-69,
illustr. uppl. 1886), Udenfor bondestanden (1875)
m. fl. samt Den danske bonde, et kulturhistorisk
forsög (1886), i hvilket sistnämnda arbete hans
iakttagelser föreligga samlade. Denna skildring
fortsattes med Landhaandværkerne för og nu
(1889), Landsbyliv i trediverne (1893) och
Seminarieliv i fyrrerne (1894) m. fl. N. är den
förste och en af de främste representanterna för den
s. k. skollärar-litteraturen, hvars novellistiska
skildringar ur allmogens lif i olika landsändar
funnit många läsare och bland andra samhällsklasser
utbredt större kännedom och riktigare uppfattning
af, huru bonden lefver och tänker. Många af hans
allmogeberättelser äro öfversatta till svenska.
E. Ebg.
Nielsen [niel-], Jakob, dansk författare, f. 1830,
d. 1901, blef 1851 seminarist och 1854 skollärare,
sedan 1866 i närheten af Aarhus. Under märket Knud
Skytte skref han Jydsk bondeliv (3 saml. berättelser,
1867-74), Landsbyfolk (1877) och Fra Östjylland
(1881), som funnit en stor läsekrets, samt en mera
kulturhistorisk skildring Træk af haandvcerkerlivet
i ældre tider (1877). Han har en respekterad plats
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
