- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
987-988

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nihilism - Nihilist - Nihilum album - Nihoa - Niigata - Niihau - Niitaka-yama, berg på Formosa. Se Morrison, Mount - Nijar - Nijkerk - Nijland [na'jland], Albert Antonie - Nijmegen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

modifierade och relativa former af nihilism. Med detta
namn brukar man då beteckna ett förnekande af, att en
sann verklighet är till för människan. Sinnevärlden,
mena anhängarna af denna lära, är endast ett sken,
och den verkliga världen kan ej bli föremål för
vår kunskap (se Skepticism). Äfven kan hit räknas
den åsikt, enligt hvilken verkligheten skall ha
uppkommit ur intet och till intet återgå (se
Hartmann, K. R. E. v.). I mer afgjordt relativ
bemärkelse betecknar nihilism förnekandet af, att
inom ett visst (vidsträcktare) område någonting
är eller bör vara, t. ex. antagandet af, att ingen
absolut verklighet (Gud) finnes (se Ateism), eller
förnekandet af det relativas verklighet ("akosmism")
eller af vare sig det osinnligas eller det sinnligas
verklighet. I enlighet härmed betecknar religiös
nihilism förnekandet af religionens betydelse, sedlig
nihilism förnekandet af pliktens faktum. Nihilism inom
samhällsläran är tendensen att fullständigt vilja
upplösa alla samhällsband mellan människor inom
äktenskap, familj och stat. Härmed är öfvergången
gifven till nihilism i politisk bemärkelse. -
3. (Ry. nigilizm) En föråldrad, godtyckligt vald
beteckning för de politiska ytterlighetsrörelserna
i Ryssland, särskildt på 1860- och 1870-talen. I
den ryska litteraturen användes ordet första gången
af Nadezjdin i betydelsen skeptiskt förnekande,
men fick sin egentliga ryktbarhet genom Bazarov,
den mot all auktoritetstro och allt bestående
hänsynslöst opponerande studenten i Turgenevs roman
"Fäder och söner". På 1880-talet försvann detta
på konservativt litterärt håll brukade slagord ur
den ryska litteraturen, men har länge kvarstått i
den europeiska pressen och folkuppfattningen som
gemensam benämning på ryska revolutionsrörelser
och den ryska anarkistiska emigrantlitteraturen
i allmänhet. Se Ryssland (Historia).
2. L. H. Å.* 3. A-d J.

Nihilist. 1. Anhängare af nihilismen i filosofisk
eller politisk bemärkelse (se föreg. art.). -
2. Människa, som går så långt möjligt är i
bestridandet af, att en sak är eller bör vara,
t. ex. "försvarsnihilist", d. v. s. en, som anser,
att ett land ej bör förstärka sina försvarskrafter
eller ens ha något militäriskt försvar. Vidare
betyder nihilist människa, som förnekar och
bestrider allt, någon gång äfven en negativt anlagd
människa, en tviflare. - Nihilistisk, som
omfattar nihilismens läror; som innebär nihilism.
L. H. Å.*

Nihilum album, lat., Hvit nikt, Hvitt inte, kem.,
gamla benämningar på zinkoxid. Se
Oxidum zincicum och Zink. Jfr Nikt.

Nihoa, en af Hawaiiöarna (se d. o., sp. 116).

Niigata, en af de för européer sedan 1869 öppna
handelsstäderna i Japan, på västra kusten af ön
Hondo, vid mynningen af Shinano; hufvudstad i ett
ken med samma namn. 61,616 inv. (1908). N. har stor
lackvaruindustri och risexport, hvarjämte
i närheten finnas petroleumkällor. N. drifver
betydande fraktfart, men obetydlig utrikes
handel, emedan mynningen af den flod, vid hvars
utlopp staden ligger, är spärrad af en sandbank
och redden öppen för vinterstormarna.
Staden har en högre skola (sedan 1870),
med engelsk afdelning, ingenjörskola,
geologiskt museum och flera laboratorier.
(J. F. N.)

Niihau [nlrihao], en af de västra Hawaiiöarna
(se d. o.), 32 km. lång, 11 km. bred, 251 kvkm. ön
består i ö. af ett 450 m. högt vulkanberg, är f. ö. en
korallkalkslätt öfver svart lava, vatten- och trädlös,
samt har endast omkr. 200 inv. J. F. N.

Niitaka-yama, berg på Formosa. Se Morrison, Mount.

Nijar [nicha’r], stad i spanska prov. Almeria
(Granada), på södra sluttningen af Sierra Alhamilla
och vid kustfloden Artal. 12,497 inv. (1900). Bly-
och kaolingrufvor. J-
F. N.

Nijkerk [na7]-], stad i nederländska
prov. Gelderland, vid järnvägen mellan
Utrecht och Kampen, är genom en kanal förenadt
med det 3 km. aflägsna Zuiderzee. 8,325
inv. (1904). Linspinneri, sjöfart.
J. F. N.

Nijland [na’jland], Albert Antonie, holländsk
astronom, f. 1868, observator vid observatoriet i
Utrecht 1895, professor i astronomi och direktor för
nämnda observatorium 1898, har utfört värdefulla
undersökningar hufvudsakligen inom den praktiska
astronomien: observationer öfver stjärnhopar,
kometer, stjärnfall, föränderliga stjärnor m. m. Han
deltog i de holländska solförmörkelse-expeditionerna
till Sumatra 1901 och till Spanien 1905 och utförde
därunder undersökningar öfver solkoronan, kromosfärens
spektrum m. m. B-d.

Nijmegen [nimvegen, ej na^mechen], ty. Nimwegen,
fr. Nimègue, stad i nederländska prov. Gelderland,
belägen på flera kullar vid Waals vänstra strand och
vid flera järnvägslinjer. 57,116 inv. (1911), två
tredjedelar katoliker. Till midten af 1800-talet var
N. starkt befäst. Högre borgarskola, 2 lärarinstitut,
stadsarkiv, historiskt och fornsaksmuseum. I
stadens vackra park Valkhof, ö. om staden, finnas
några lämningar af Karl den stores palats (kalladt
Valkhof), som var beboeligt ännu 1787, men förstördes
genom fransmännens artillerield 1796. Nära Valkhof
står Belvedere, en tornlik byggnad, hvarifrån man
har vidsträckt utsikt öfver trakten, öfriga märkliga
byggnader äro Stefanskyrkan och rådhuset (byggdt i
renässansstil 1554), bekant genom de i detsamma slutna
frederna. 1877-84 förändrades de gamla fästningsverken
till en bred ringgata, och nya stadskvarter ha
vuxit upp s. om densamma med en vacker öppen plats,
Keizer Karels plein; i västra stadsdelen ligger
Kronenburg park med ett gammalt fästningstorn, öfver
Waal gå en järnvägsbro och en järnbro (Gierpont) till
byn Lent. 1656-79 hade N. ett universitet, nu endast
ett gymnasium. Tillverkning af tobaksvaror, tegel,
krukmakarartiklar, metallvaror, läder m. m. Staden
har två hamnar och betydlig spannmålshandel. -
N. är sannolikt Nederländernas äldsta stad, måhända
identisk med Tacitus’ Oppidum Batavorum. Karl den
stores palats fortfor under många generationer att
vara konungars och kejsares tillfälliga residens. 1579
slöt staden sig till unionen, återtogs af spanjorerna
1585 och innehades af dem till 1591. Sedan fransmännen
1672 bemäktigat sig staden, hölls där 1678-79 af
ombud från Spanien, Frankrike, Tyska riket, Sverige
och Nederländerna m. fl. makter en fredskongress,
som ledde till fredssluten i N. (10 aug. 1678
mellan Frankrike och Nederländerna, 17 sept. mellan
Frankrike och Spanien, 5 febr. 1679 mellan Frankrike
och Tyska riket, s. d. mellan Sverige och Tyska riket,
29 mars mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0548.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free