Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nonnen, Edvard - Nonnengeräusch, ty. (nunnesusning). Se Blåsljud - Nonnenwerth - Nonneseter - Nonnos - Non numeranda sed ponderanda sunt argumenta - Nonnus, lat. Se Nonnos - Nono [nånå], Luigi - Non-obstante-teorien - Non olet - Non omnia possumus omnes - Non omnis moriar - Nonotte [nånå't], Donat - Nonparelj - Non plus ultra, lat. Se Nec plus ultra - Non possumus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
landtbruksredskap, hvaraf också tillverkning för
försäljning bedrefs å Degeberg, införde N. vidare
stora förbättringar i det mekaniska jordbruket samt
gaf genom sitt föredöme särskildt rotfruktskulturen
ökad spridning inom landet. Slutligen verkade han ock
i skrift för jordbruksnäringens utveckling i dess
helhet samt bidrog i högst väsentlig grad att göra
jordbruksarbetet aktadt. Bland hans skrifter må, utom
de många lärorika och upplysande underrättelserna
och berättelserna om landtbruksinstitutet på
Degeberg, nämnas Betraktelser öfver foderodlingens
vigt, med beskrifning om odlingen af rotfrukter
och af rofvor i synnerhet (1856), Om rofodling,
kort sammandrag till mindre jordbrukares tjenst
(1856) och Om cirkulations- eller vexelbruk i
Sverige (1857). Lefnadsteckningar af N. finnas i
Landtbruksakad:s tidskrift 1862 och i Vet. akad:s
lefnadsteckningar (af Kr. Lovén i sammanhang
därmed, att akad. lät 1898 prägla en minnespenning öfver
N.). – N:s syster Emily N., f. 1812 i London, d. 1905
i Göteborg, skaffade sig ett namn som författarinna
af berättelser för ungdom.
C. E. B. (H. J. Dft).
Nonnengeräusch, ty. ("nunnesusning"). Se Blåsljud.
Nonnenwerth, ö i Rhen, midtemot Rolandseck (se
d. o.). Franciskankloster med uppfostringsanstalt.
Nonneseter (fno. nunnusetr), två norska
nunnekloster. 1. N. i Bergen, tillhörigt
cisterciensorden, grundlades antagligen omkr. 1164.
Omkr. 1480 förjagades nunnorna från klostret på grund
af förargligt lefverne. 1507 öfverlämnades N:s egendom
iill bröderna af S:t Antonius-orden. Klostret egde
bestånd till 1528, då det af Fredrik I skänktes
till Vincens Lunge (se d. o.), som ombyggde
det. Efter honom kallades resterna af N:s byggnader
Lungegaarden. – 2. N. i Oslo nämnes i sagan första
gången 1161 och tillhörde benediktinorden. Det
öfverlefde som kloster reformationen. 1551
öfverlämnades det åt höfvitsmannen på Hammer
Chr. Munk som förläning på lifstiden med villkor att
"föda och kläda jungfrurna, som härinne äro eller
hit kommande varda". Af detta kloster återstår
ingenting. – Se Chr. Lange, "De norske klostres
historie" (1856).
K. V. H.
Nonnos (grek. Norroz, lat. Nonnus), episk skald från
Panopolis i Egypten, lefde omkr. 400. På Grekiska
språket författade han dels en vidlyftig hjältedikt
i 48 böcker, som under titeln Dionysiaka (eller
Bassarika) behandlade sagorna om Dionysos, dels
efter sin omvändelse till kristendomen en metafras
(metabolé) på daktyliska hexametrar af Johannes
evangelium. N. var en begåfvad skaldenatur med
rik fantasi, mäktigt, ofta öfversvallande patos,
retoriskt utbildad, men icke sällan till svulstighet
förfallande stil, korrekt och ledig versbyggnad
med vissa af honom införda egendomligheter i
hexameterns behandling. Däremot saknade han det
jämnmått och lugn samt den klarhet, hvilka tillhöra
det klassiska epos. N:s dikter äro utgifna i flera
uppl., de bästa af Köchly (Dionysiaca, 1857 -58)
samt (Metaphrasis evangelii Johannis) af Passow
(1834), Scheindler (1881) och E. Janssen (1903).
A. M. A.
Non numerarnda sed ponderanda sunt argumenta, lat.,
"skälen böra ej räknas, utan vägas".
Nonnus, lat. Se Nonnos.
Nono [nånå], Luigi, italiensk målare,
f. 1850 i Fusina nära Venezia, bosatt där,
målar italienska folkbilder. Bland hans mest
omtyckta arbeten äro Förberedelse till fest,
Refugium peccatorum (en flicka, som sjunkit ner
framför en madonnabild på kajen i Chioggia, 1882,
moderna galleriet i Rom) och De öfvergifna (1903,
moderna galleriet i Venezia). Trädgårdsscen
(en trädgårdsmästare underhåller tre unga
kvinnor, 1887) och Grönsaksförsäljerska
(1890) finnas i Nya pinakoteket i München.
G–g N.
Non-obstante-teorien, en under medeltiden i England
rätt ofta tillämpad politisk grundsats, som gaf
konungen befogenhet att i vissa fall sätta sig öfver
lagarna. Teorien fick sitt namn af det i åtskilliga
kungliga dekret begagnade latinska uttrycket:
non obstante aliquo statuto in contrarium ("utan
hinder af något stadgande i motsatt riktning"). Det
var under Henrik III (1216-72), som detta sätt att
frikalla sig från lagarna infördes. Det fick sin
dödsstöt genom Bill of rights (1689), hvars 12:e
paragraf uttryckligen förbjöd dylik dispensering
från gällande lag utan parlamentets bemyndigande.
(V. S-g.)
Non olet, lat., "det luktar ej". Enligt Suetonius
skulle Titus gjort anmärkning mot sin fader, den
ekonomiske Vespasianus, därför att denne lagt skatt
på "kabinetten" i Rom. Vespasianus hade då tagit
en handfull guldmynt, som förskrefvo sig från denna
skatt, och fällt det ofvan anförda uttrycket.
Non omnia possumus omnes, stundom förkortadt Non
omnia omnes, lat., "ej allting kunna vi alla", del
af en hexameter af Lucilius (se d. o.), som citeras
i Macrobius "Saturnalia", VI, 1, 35. Jfr Vergilius, "Eclogæ", 8, 63.
Non omnis moriar, lat., "jag skall ej dö hel och
hållen", något af mitt verk skall alltid öfverlefva
mig (ur Horatius "Odæ", III, 30, 6).
Nonotte [nånårt], Donat, fransk målare, f. 1708,
d. 1785, studerade i Paris under Lemoine och målade,
att börja med, historiska taflor med tillsats
af allegoriska figurer. Men för bättre inkomsts
skull lade han sig på porträttmålning och blef däri
ganska framstående. 1741 blef han led. af akademien i
Paris och bosatte sig 1754 i Lyon, där han anlade en
ritskola. Af honom finnas i Sveriges Nationalmuseum
2 taflor, den ena Allegori öfver den äktenskapliga
kärleken, den andra porträtt af grefvinnan Charlotta
Fredrika v. Fersen, född Sparre, "klädd som vestal".
Nonparelj [nån,-], fr. nonpareille (eg. makalös,
oförliknelig), boktr., en fin tryckstil, som äfven
kallas halfcicero och i kägeln håller 3
kvartpetit l. 6 typografiska punkter, ex. nonparelj;
en sort mycket smala band; benämning på några
nejlikesorter; en liten äppelsort.
Non plus ultra, lat. Se Nec plus ultra.
Non possumus, lat. (Apg. 4: 20), "vi kunna det
icke", påfven Klemens VII:s svar på Henrik VIII:s af
England begäran att få sitt äktenskap med Katarina
af Aragonien upplöst; sedermera ett allmänt gängse
uttryck för påfvemaktens ovillighet att tillmötesgå
vare sig en världslig stats fordringar eller
tidsandans kraf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
