- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1159-1160

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Norberg, Mattias - Norberg, Johan Erik (von) - Norberg, Erik - Norberg, Hildegard Kristina - Norbergs bergslag - Norbergs by, municipalsamhälle. Se Norberg - Norbergs gruffält. Se Norberg, sp. 1156--57 - Norbergs järnväg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ankomsten till Konstantinopel erhöll han kunskap om dennes
död. Han begagnade då tillfället att utvidga sina
språkkunskaper genom studiet af arabiska och turkiska.
illustration placeholder

Öfver Venezia, Göttingen och Paris återkom han mot
slutet af 1781 till fäderneslandet, där han 1779
blifvit e. o. adjunkt i teol. fakulteten i Uppsala
samt 1780 utnämnts till professor i österländska språk
och grekiska vid Lunds universitet. Där verkade han
dock mindre i egenskap af orientalist än af latinsk
vältalare. Han hade bildat sig en egen, med Tacitus,
Livius och Plinius d. y. befryndad stil, hvars lysande
motsättningar, djärft hopade bilder, hvarandra jagande
tankar och hänförande behag gjorde det djupaste
intryck på åhörarna, ej minst genom N:s snillrika
föredrag. I egenskap af vältalare parenterade han
öfver D. Thunberg (1788), N. Schenmark (s. å.),
J. V. Faxe (1790), O. Celsius (1794), E. S. Bring
(1798), Karl Ludvig af Baden (1802), P. Munck
(1803) och N. Hesslén (1811). Som filolog utgaf han
158 akademiska afhandlingar, delvis af estetiskt
innehåll, hvilka allmänt lästes och beundrades både
för stilen och den vidsträckta lärdom, om hvilken
de vittnade. Han offentliggjorde vidare "Codex
nazaraaus, liber Adami appellatus" (se Adams bok),
med latinsk öfv., ordbok och namnregister (1815-16),
"Beskrifning om regementsförändringen i circasiska
riket af Schili Efendi" (öfv. från arabiskan, 1816),
"Gihan Numa, geographia orientalis, ex turcico in
latinum versa" (2 dlr, 1818) samt Turkiska rikets
annaler sammandragne ur dess egne urkunder
(4 dlr,
1822). Man har klandrat N:s latinska tolkningar som
föga öfverensstämmande i stil med deras österländska
förebilder äfvensom hans otillräckliga anförande af
källorna. N. erhöll 1812 plats å biskopsförslaget till
Härnösand, fick s. å. kansliråds värdighet samt erhöll
1820 tjänstledighet på lifstid. 1811 öfverlät han till
Lunds universitet en summa af 16,666 rdr 32 sk. b:ko
(25,000 kr.), med hvars afkastning en professur
("Norbergska professuren") i lefvande språk skulle
upprätthållas. Han flyttade till egendomen Stenhammar
vid Härnösand, blef jubelmagister i Uppsala 1824
och kom sedan att stanna där för att förteckna
bibliotekets österländska handskrifter. Redan
under hans lifstid utgåfvos af J. Norrmann hans
Selecta opuscula academica (3 dlr, 1817-19).
-rn.*

Norberg, Johan Erik (von), ingenjör, f. 12
sept. (g. st.) 1747 i Västerås, d. 11 juli 1818
i Petersburg, blef 1773, efter studier i Uppsala,
antagen till stipendiat i mekaniken vid Bergsstaten
samt utnämndes 1778 till löjtnantmekanikus och 1780
till kaptenmekanikus vid amiralitetet. Vid den då
pågående nya hamnbyggnaden i Karlskrona samt vid
inrättandet af Tanto kronobränneri i Stockholm
lade han i dagen framstående skicklighet och
uppfinningsrikhet. 1793 utnämndes han
till bergsråd samt blef led. 1798 af Vet. akad. och
1799 af Målar- och bildhuggarakademien; den senare
valde honom till "direktör för mekaniken". 1808 finnes
han emellertid icke längre inneha sitt bergsrådsämbete
och flyttades 1809 af Vet. akad. till utlänningarnas
klass. N., som redan på 1780-talet uppehållit sig en
längre tid i utlandet, hade nämligen 1804 ånyo lämnat
Sverige samt fått anställning först i Danmark och kort
därefter i rysk tjänst som mariningenjör. Från 1807
till sin död ledde han byggandet af Revals präktiga
hamn efter en af honom uppgjord plan. 1809 erhöll han
rang af verkligt statsråd och därmed excellenstitel
samt skref sig därefter von N. Han arbetade
på tekniska förbättringar i brännvinsbränningen,
hvilken näring han själf dref och gjorde till föremål
för flera, äfven till främmande språk öfversatta,
skrifter. (G- H-r.)

Norberg, Erik, riksdagsman, f. 4 juni 1795
i Svedvi församling, Västmanland, d. under
en resa 18 jan. 1850, studerade någon tid vid
Västerås läroverk, men bosatte sig sedermera med
"sekreterares" titel å fäderneegendomen Skällby. Vid
riksdagarna 1828-30, 1834-35, 1840-41, 1844-45
och 1847-48 representerade han Torstuna, Siende
och Snefringe härad i bondeståndet. Han räknades
inom detsamma till den liberala majoritetens mest
betrodda män, och man tillskref honom som elektor
från 1840 ett dominerande inflytande på utskottens
sammansättning. Själf tillhörde han vid de tre
senaste riksdagarna konstitutionsutskottet och från
1844 äfven talmanskonferensen. Från 1840 till sin död
var han sitt stånds fullmäktig i Riksgäldskontoret.
V. M.

Norberg, Hildegard Kristina, målarinna, f. 5 juli
1844 i Stockholm, studerade vid konstakademien
1872-77 samt någon tid i Paris och har mestadels
egnat sig åt porträttet. Af bilder, som hon utfört,
kunna nämnas Prinsessan Eugenie, Kronprins
Gustaf, A. Willman
, presidenten K. J. Berg,
justitierådet K. Olivecrona, professor Lindhagen
(Vetenskapsakademien), donatorn J. H. Scharp<sp></sp>
(Nationalmuseum). Hon är led. af Konstakademien
sedan 1889. -rn.*

Norbergs bergslag (härad), en i dagligt tal
bruklig benämning i st. f. Gamla Norbergs (se
d. o.) bergslag. Jfr Norberg.

Norbergs by, municipalsamhälle. Se Norberg,
sp. 1158.

Norbergs gruffält. Se Norberg, sp. 1156-57.

Norbergs järnväg är en till normalspårig
(1,435 m.) ombyggd smalspårig järnväg Norberg-
Åmänningen
. Järnvägen, 17,3 km. lång, är
belägen inom Västmanlands län och sträcker sig
från Kärrgrufvan till Ängelsberg samt eges af
Norbergs nya järnvägsaktiebolag, men trafikeras af
Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg. Vid Snytens
station har järnvägen genom ett 0,9 km. långt, statens
järnvägar tillhörigt förbindelsespår anslutning
till statsbanelinjen Hallsberg-Krylbo. Vid
Ängelsberg har järnvägen förbindelse med
Stockholm-Västerås-Bergslagens järnväg, vid
Norberg med Klackbergs järnväg och vid Kärrgrufvan
med Krylbo-Norbergs och Kärrgrufvan-Klackbergs
järnvägar. Öppnades för trafik 31 aug. 1876. Vid
1912 års slut uppgick bokförda byggnadskostnaden till
1,425,106 kr. A. d’A.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:50 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free