- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1249-1250

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordenfalk, svensk adlig ätt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

revisionssekreterarämbete. 1825 utnämndes han till
protokollssekreterare i K. M:ts kansli och 1826
till förste expeditionssekreterare. I mars 1828 blef
han, vid 31 års ålder, t. f. statssekreterare för
krigsärendena och i sept. s. å. innehafvare af denna
post; han hade vid 1828–30 års riksdag att utkämpa
heta duster med riddarhusoppositionens hufvudman,
K. H. Anckarsvärd, och med öfverstelöjtnanten Gustaf
Hierta, hvilken ansågs ha gjort sig förhoppning om
platsen. I febr. 1831 lämnade N. denna, då Karl Johan
mot statsrådets nästan enhälliga mening beslöt att
fastställa aflöningsstater för gardesregementena,
som öfverskredo en af riksdagen beviljad summa,
och att låta det öfverskjutande beloppet utgå af
hufvudtitelns besparingar.

illustration placeholder

N. bosatte sig på sin egendom Blekhem i Törnsfalls socken af
Kalmar län samt egnade sig åt vården af en vidlyftig enskild
ekonomi och ortens intressen. 1838 erhöll han friherrlig
värdighet af Karl Johan, som fortfarande visade
honom sin gunst, men planen att han året därpå skulle
återinträda i statsrådet blef ej förverkligad. Vid
1840-41 års riksdag talade han på riddarhuset för
representationens ombildning och införandet af
riksdagar hvart annat år. Sedan vid slutet af samma
riksdag åtskilliga bland Sveriges jordegare tillsatt
en kommitté för att förbereda införandet af en allmän
hypoteksbank – enskilda sådana funnos i olika orter
– vardt N. den verksammaste led. af denna kommitté
samt utgaf broschyren Om en allmän hypoteksinrättning
för svenska jordegare jämte förslag till reglemente

(1842), nitton år före hypoteksbankens slutliga
stiftande. Efter Oskar I:s tronbestigning kallades
han i maj 1844 till konsultativt statsråd och
efterträdde i dec. s. å. frih. L. H. Gyllenhaal
som justitiestatsminister. 1846 kallades N. till
hedersled. af Landtbruksakad. N. var en man med ljust
och redigt förstånd, stor förmåga att uttrycka sig och
att leda förhandlingar, af strängt konstitutionell
och i allmänhet liberal läggning, men motståndare
till den 1845 genomförda lagen om kvinnans lika
arfsrätt, som därför kontrasignerades af en annan
led. af statsrådet.

2. Johan N. (hans bild se fig. 13 å pl. IV till
art. Medalj), den föregåendes son, friherre,
konstvän, f. 2 sept. 1830 i Stockholm, d. 16 juli
1901 på Löfsta i Södermanland, student i Uppsala
1848, aflade 1850 filos. kandidatexamen och blef
1857 filos. doktor. Efter vidsträckta utländska
resor tjänstgjorde han 1860–61 i k. biblioteket,
företog nya resor, slog sig ned som jordbrukare på
den af honom inköpta egendomen Löfsta i Södermanland
och egnade sig med kraft åt densammas skötsel. Som
sin ätts hufvudman bevistade han riksdagarna 1856,
1859–60 och 1862–63. 1867–75 representerade han Norra
Kalmar län i Första kammaren och 1876-81 Daga, Åkers
och Selebo härad (Södermanlands län) i Andra
kammaren. Han var flera gånger statsrevisor och 1879–94
fullmäktig i Riksgäldskontoret. 1862 väckte,
han sin första riksdagsmotion, om ett anslag af
400,000 rdr för uppförandet af en byggnad för
K. biblioteket. (Först 1870 beviljade riksdagen
medel för detta ändamål.) Med ifver egnade N. sig åt
konstens intressen samt blef led. i Nationalmusei
nämnd. Vid 1874 års riksdag föreslog han, att
ett anslag på 5,000 kr. måtte anvisas åt den af
A. Hazelius bildade Skandinavisk-etnografiska
samlingen, hvilket bifölls. Därmed fick Nordiska
museet sitt första statsanslag, hvarför N. 1880
kallades till samfundets hedersled. Redan 1875 hade
han som en följd af sitt konstintresse kallats till
hedersled. af Akad. för de fria konsterna, blef 1877
dess vice preses och var från 1885 till sin död dess
preses. - Det blef hufvudsakligen åt konstakad.,
som N. från sitt öfvertagande af presesplatsen kom
att egna sitt intresse. Där nedlade han också ett
arbete, som burit de rikaste frukter och som gjort
hans namn till ett af de mest betydande i akademiens
historia. Det var oro i den svenska konstvärlden vid
den tid, då N. tog presesplatsen i besittning. Det
året (1885) gjorde de s. k. opponenterna sitt stora
anlopp mot akad. De ropade på reformer, och sådana
voro nog väl behöfliga. Visserligen hade nya stadgar
för akad. fastställts endast några år förut (1878),
men opponenternas skrifvelse, som ej framkallat någon
direkt förändring i de akademiska formerna, blef nog
en medverkande orsak till, att man ånyo tog itu med
stadgeändringsförslag. Nya sådana fastställdes också
af K. M:t 1887. Den viktigaste frågan blef dock den
om en nybyggnad för akad. För att en sådan skulle
komma till stånd, skydde N. inga uppoffringar af
tid och arbete. Striden blef svår, ty opponenterna
motarbetade förslaget därom med samma energi, som han
arbetade för detsamma. Emellertid stod regeringen
på N:s sida, och nybyggnaden genomdrefs 1890, tack
vare hans oaflåtliga bemödanden och G. Wennerbergs
inlägg i riksdagsdebatten. (Om byggnaden se vidare
Konstakademien, sp. 828.) För byggnadens konstnärliga
utsmyckning samt för inredningsarbetet hade
N. skaffat pengar af sina personliga vänner (A. Röhss,
byggmästaren J. Andersson, fru A. Wallenberg m. fl.),
tillsammans omkr. 80,000 kr. Samtidigt skaffade
han rikliga gåfvor till akad:s konstsamlingar och
bibliotek och genomdref utarbetandet af tryckta
kataloger öfver desamma (L. Looström 1892 öfver
målningssamlingen, G. Göthe öfver skulptursamlingen,
tr. först 1904). N. var ordf. i Nationalmusei nämnd
1893-99 och i Gripsholmsföreningen (1889–94),
hvars stiftare han jämte intendenten G. Upmark
var, m. fl. föreningar. Se L. Looström, "Minne
öfver Kgl. Akad:s för de fria konsterna præses
frih. J. N." (1909), ett praktverk, som bekostades af
A. Röhss och innehåller en mängd illustrationer. Jfr
Exlibris, pl. II.

3. Karl Olof Kristian Johan N., den
föregåendes broder, politiker, ämbetsman,
f. 15 febr. 1833 på Eds bruk i Eds socken, Kalmar län,
d. 12 juni 1909 på fädernegården Blekhem, student i Uppsala 1851,
aflade hofrättsexamen 1856, blef notarie i Svea hofrätt s. å.,
vice häradshöfding 1859 och var expeditionschef i
Sjöförsvarsdepartementet 1870–82, hvarunder han 1873

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:32 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0683.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free