- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 19. Mykenai - Norrpada /
1251-1252

(1913) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nordenfalk, svensk adlig ätt - Nordenfeldt (en gren skrifver sig Nordenfelt), svensk adlig ätt - Nordenfjeldske dampskibsselskab - Nordenfjeldske kunstindustrimuseum. Se Trondhjem - Nordenflycht, Hedvig Charlotta

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utnämndes till assessor i hof rätten. Som
landshöfding i Hallands län 1883-1902 var
han mycket initiativkraftig, ej minst i
kommunikationsfrågor. N. var ordf. i länets
hushållningssällskap (1884) och hedersled, i
Örlogsmannasällskapet i Karlskrona (1876). Han
deltog i de båda sista ståndsriksdagarna 1862-63
och 1865-66 och tillhörde då riddarhusets
moderat-liberala fraktion samt anslöt sig till
representationsreformen. 1898-1906 var han led. af
Första kammaren för Hallands län, frihandlare med
rätt konservativ läggning, samt valdes till led. af
särskilda utskott 1899 och 1903, af tillfälligt
utskott 1901. N. var en flärdfri, plikttrogen och
gedigen man. 1 o. 3. S. C. 2. L. L-m.

Nordenfeldt (en
gren skrifver sig Nordenfelt), svensk adlig ätt,
som härstammar från bruksegaren på Frösvidal, Kils
socken, Närke, Johan Olofsson Norijn (f. 1651, d. 1688),
hvars söner Johan (f. 1676, d. som öfverkommissarie
1725) och Olof (f. 1687, brukspatron, d. 1724) adlades
med namnet N., den förre 1719, den senare 1720. Den
förres gren utgick på svärdssidan 1773.

1. Enar Vilhelm Nordenfelt, sonsons son af
den ofvannämnde Olof N., militär, ämbetsman,
f. 6 dec. 1798 på Björneborg, Visnums socken,
Värmlands län, d. 18 nov. 1868 i Stockholm, blef
1815 fanjunkare vid Skaraborgs regemente, där
han 1829 befordrades till kapten, utnämndes 1836 till
major vid Älfsborgs regemente och 1849 till öfverste
och chef för Jönköpings regemente samt var
brigadbefälhafvare på Gottland 1854-55. Han var
1856-67 landshöfding i Blekinge län och 1866-68
dess representant i Första kammaren. N. var led.
af Krigsvet. akad. (1849) och Landtbruksakad.
(1858).

2. Leonard Magnus N., den föregåendes son, militär,
ämbetsman, f. 29 juli 1827 på Torp, Surteby socken,
Älfsborgs län, d. 20 aug. 1900, tjänade 1845-52 som
underlöjtnant och löjtnant vid Älfsborgs regemente och
1852-62 som löjtnant och kapten vid Väg- och
vattenbyggnadskåren, deltog i sjösänkningsföretag
samt i kanal- och järnvägsbyggande. Han valdes
till statsrevisor 1867-68 och representerade 1868-85
Göteborgs och Bohus län i riksdagens Första kammare.
1881-94 var han landtmäteridirektör. Led. af
Landtbruksakad. (1883).

3. Torsten Vilhelm N., den föregåendes broder,
ingenjör, industriidkare, f. 1 mars 1842 i Örby
socken, Älfsborgs län, blef student i Lund
1858, genomgick Teknologiska institutet 1858-61,
arbetade 1861-62 som nivellör vid statens järnvägar,
var 1862-66 anställd i London hos en försäljare
af svenskt järn och etablerade sig sistn. år där
som köpman, först under firma Tidén & Nordenfelt
1867-74, sedermera under egen firma, för försäljning
af järn och järnvägsmateriel. Han utvecklade
på 1880-talet en storartad och banbrytande
industriell verksamhet, ombyggde eller införde
nya tillverkningsmetoder vid ett flertal svenska bruk,
medverkade vid anläggning af pappersmassefabriker
i hemlandet och grundade i Sverige och England
etablissemang för vapentillverkning, inom hvilket
område han särskildt gjorde sig bemärkt.
N. bildade och ledde personligen firman
"Nordenfelt guns and ammunition company limited",
hvilken var delegare i Stockholms vapenfabrik
å Kungsholmen, dref en ammunitionsfabrik i
Dartford samt vapenfabriker i London och Bilbao
m. fl. verk. Han samarbetade med den svenske
uppfinnaren Palmcrantz för tillverkning och
försäljning af dennes kulsprutor samt fäste sitt eget
namn vid åtskilliga uppfinningar (maskinkanoner,
kulsprutor, lavettanordningar, torpeder och
undervattensbåtar) inom artilleritekniken och det
sjömilitära området. Stor uppmärksamhet väckte hans
undervattensbåt vid sin uppvisning i Öresund 1885;
den var öfver hufvud taget den första sjögående
undervattensbåt, som byggts i nyare tid. N:s bolag
förenades 1888 med kanonkonstruktören Maxims, en
affärsförbindelse, som dock ej slog så väl ut. "The
Maxim Nordenfelt guns & ammunition Co." ombildades
1897 och uppgick då i firman "Vickers, Sons and Co.",
ett af de största engelska företagen inom järn-
och ståltillverkning samt skeppsbyggen med fabriker
i Sheffield och Barrow-in-Furness; det nya bolaget
bär namnet "Vickers, Sons and Maxim". Redan 1890
hade N. lämnat London och förlagt sin verksamhet
till Paris, där han till 1893 innehade Société
Nordenfelts konstruktionsbyrå för artilleri, hvarefter
han återflyttade till hemlandet och snart drog sig
tillbaka från det aktiva affärslifvet. Société
Nordenfelt i Paris öfvertogs af brorsonen ingenjör
Per Nordenfelt, som bedref företaget till 1904, då
det inköptes af den belgiska världsfirman Société
Cockerill, Seraing. N. blef 1885 kammarherre.
3. G. H-r

Nordenfjeldske dampskibsselskab ("Nordanfjällska
årigfartygsbolaget"), norskt, till 30 juni
1914 statsunderstödt rederibolag, stiftadt
1857 i Trondhjem, med ett aktiekapital (1913)
af 5 mill. kr. och med öfver 30 ångfartyg,
idkar frakt- och passagerarfart, i synnerhet på
Nord-Norge samt står i samtrafik på de nord-norska
förbindelselederna med Bergenske dampskibsselskab
(stiftadt 1851, sedan 1907 med ett aktiekapital
af 4 mill. kr.). Sedan 1906 trafikerar det
under sommarmånaderna äfven Spetsbergen.
K. V. H.

Nordenfjeldske kunstindustrimuseum. Se Trondhjem.

Nordenflycht, Hedvig Charlotta, skaldinna, f. 28
nov. 1718 i Stockholm, d. 29 juni 1763, var yngsta
barnet till kamreraren i Kammarkollegium A. Nordbohm
(sedermera adlad Nordenflycht). Hon visade redan i
sin tidiga ungdom afgjord håg för läsning och lika
bestämd olust för vanliga kvinnosysslor. Hon fick läsa
något tyska och latin för sin broders informator,
men eljest var man icke benägen tillåta henne följa
sin böjelse. Sedan familjen 1731 flyttat ut till Viby
i Västmanland, lämnades henne likväl större frihet att
efter behag syssla med sina studier, och hon började
då äfven pröfva sina krafter i poesi, närmast som
efterföljare af Lagerlöf och andra den karolinska
tidens skalder. Hennes tidigare lyrik representerar
sålunda snarast ett äldre skede än den Dalinska,
äfven i användande af vissa poetiska "friheter", som
Dalin utmönstrat. Hon besjöng bl. a. under sin ungdom
efter Elisandra-visans metriska förebild "det högsta
nöje: känna och ära skaparen". I hennes föräldrahem
vistades då en ung mekaniker, lärjunge af Polhem,
Johan Tideman, som var sysselsatt med någon
mekanisk anläggning på Viby. Denne man, som till det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:27 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbs/0684.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free