- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
301-302

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nådendal ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

301

Nädendal-Nädendals kloster

302

gemenskap, som väl från en sida är tillgänglig för
den klara, psykologiska analysen, men dock ej låter
sig på denna väg till hela sitt djup fattas - också
här är analogien med ordets betydelse för gemenskapen
människor emellan lärorik. Innesluter sålunda den
lutherska nådemedelsläran ett starkt moment af
personlighetsmystik, så kommer dess motsats till
den mystisk-spiritualistiska åskådningen med dess
åberopande af "det inre ordet" eller "ljuset" till
uttryck i satsen, att Anden blott genom (det "yttre")
ordet ges - en omedelbar konsekvens af betonandet af
trons beroende af uppenbarelsen i Kristus. Såsom blott
på honom en bärkraftig visshet om Gud kan stödjas,
så kan ock en verklig gemenskap till Gud förverkligas
endast i, genom och under det ständigt förnyade
till-egnandet af evangeliet om honom. I afvisandet
af den katolska liksom af den svärmiskt mystiska
åskådningen är väl den reformerta kyrkan i huf-vudsak
ense med den lutherska. Dock består också mellan dem
en ej oväsentlig skillnad i detta hänseende. Å ena
sidan har den reformerta kyrkans predestinationslära
till följd, att nådemedlen för den öfver hufvud ej få
samma konstitutiva betydelse som för den lutherska:
de snarare bekräfta än egentligen förmedla nåden,
och om Anden än i regel betjänar sig af dem, är hans
verksamhet dock på intet sätt bunden vid dem. Å andra
sidan för det halft deistiska draget i det reformerta
gudsbegreppet med sig, att den djupa mystiken i
den lutherska nådemedelsläran här går förlorad. I
senare hänseendet framträder motsatsen tydligast i
sakramentsläran, men gör sig dock på alldeles analogt
sätt gällande äfven i uppfattningen af ordet i trängre
mening. Jfr R. Griitzmacher, "Wort und geist" (1902),
och M. Kähler, "Die sakramente als gnadenmittel"
(1903). E. Bg.

Nådendal (fi. Na’antali), stad vid Bottniska viken

illustration placeholder
Fig. 1. Situationsplan af Nådendal.


i Åbo län, Finland, 16 km. från Åbo, upptar en ytvidd
af 11 har, med underliggande jordområde
af 2,1 kvkm. 910 inv. (1910), till större delen
finsktalande. N. är Finlands äldsta och mest besökta
badort, bekant för sina goda gyttjebad och besökt
mest af reumatiska patienter. Säsong 10 juni–31
aug. Handel och industri obetydliga. Staden har vuxit
upp kring det hit 1443 flyttade klostret. Jämte sin
landsförsamling samt med Merimasku kapellförsamling
bildar N. ett imperiellt
pastorat af 2:a kl., Åbo domprosteri och ärkestift. Pastoratet
har en landareal af 97 kvkm. och 2,992 inv. (1910).
illustration placeholder
Fig. 2. Nådendals vapen.

A. G. F. Ln.

Nådendals kloster (lat. Monasterium vallis
gratiæ
). Biskop Magnus (Tavast) i Åbo samt finska
prästerskapet och ridderskapet hade vändt sig till
Sveriges rikes råd med begäran att få anlägga
ett dominikankloster i Finland, men på mötet i
Tälje 1438 tillstyrkte rådet, att i stället ett
birgittinkloster där måtte stiftas. Biskop Magnus
erhöll därför befallning att utse någon lämplig
plats. Det bestämdes, att gården Stenberga i Masku
socken, som drottning Margareta lagt under kronan,
skulle anslås till klostret samt att detta borde
helgas åt Jungfru Maria, Johannes döparen, "rikets
synnerlige patron", den heliga Anna och den heliga
Birgitta i hopp om, att genom deras förböner landets
bedröfliga tillstånd skulle förbättras. Redan i
okt. 1438 afsändes från Vadstena två munkar för att
grundlägga det finska klostret. Mellan detta och
moderklostret underhölls från första stunden liflig
förbindelse. 1440 anslog rådet Asunda härad i Uppland
med all kunglig rätt i 13 år till klostrets underhåll,
och riksföreståndaren Karl Knutsson tog klostret i
sitt skydd samt gaf dess sysslomän rätt att öfver hela
Sverige upphandla lifsförnödenheter. Kort efter sin
kröning bekräftade konung Kristofer (1441) allt hvad
rådet gett till klostret och stadfäste dess beslut
att, emedan den först utsedda platsen befunnits vara i
många afseenden olämplig, åt klostret upplåta kronans
sätesgård Helgå i Bjerno socken. Därjämte bestämdes,
att i närheten skulle uppbyggas ett särskildt härbärge
för pilgrimer och vägfarande, på det klostret ej
skulle betungas med för stor gästning. Klostret erhöll
ock jus patronatus till sockenkyrkan. Men ej heller
på denna trakt fanns tjänlig plats, hvarför konungen
(1443) medgaf, att klostret måtte flyttas till Ailois
i Reso socken, hvilken gård af enskilda personer
blifvit upplåten. Samme konung tillerkände ock
klostret rätt till fri in- och utförsel. Konung Karl
Knutsson utfärdade 1448 skyddsbref för N:s kloster och
beviljade detsamma frälsefrihet å de sex gårdar det af
kronan erhållit. Ett årtionde därefter erhöll klostret
af konung Kristian I likaledes skyddsbref, som han
funnit sig manad att utfärda i synnerhet därför,
att de tre nordiska rikena under honom återkommit
"till gammal god förening, vänskap och broderligt
förbund". Såsom vanligt var, följdes exemplet af
hans efterträdare

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0169.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free