- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
319-320

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näbbdelfinen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med våld skaffa sig rätt af honom, dock med
skyldighet att skona vissa personer och saker. Denna
"fejderätt" blef emellertid på det gröfsta sätt
missbrukad. Villkoren för densamma iakttogos
ej, och gränserna för dess utöfning öfverskredos
oupphörligt. Hela medeltiden igenom fortforo dessa
näfrättsfejder, som inneburo uppenbart förhånande
af all rättslig ordning. Mot desamma riktade sig de
s. k. landsfrederna (se d. o.).
J. H-r.*

Näftåget. Se Näf, J.

Näfva, bot., namn på arter af släktena Geranium
och Erodium.

Näfvekvarn, bruks- och landtegendom i Södermanlands
län, vid inloppet till Bråviken, omfattar 3621/64 mtl
i Tunabergs socken (hela socknen så när som 2 1/4 mtl),
3 1/2 mtl i Tuna socken samt Benefjällen i Bergshammars
socken, med en areal af

illustration placeholder


Näfvekvarns hufvudbyggnad.

omkr. 10,250 har, hvaraf omkr. 1,880 har åker
och öfver 3,000 har rekognitionsskog, och ett
taxeringsvärde af 1,117,200 kr. (1912), samt
följ. verk: masugn, mek. verkstad och gjuteri,
koboltverk, kvarn, såg och elektrisk kraftstation
i Tunabergs socken samt kvarn och såg i Tuna
socken, tax. till 507,800 kr. Tillverkningen
består hufvudsakligen af gjutgods samt redskap och
maskiner för landtbrukets behof. På godset finnas
grufvor i Tunabergs socken, som är synnerligen
rik på mineral af olika slag, såsom man finner
af den geognostisk-mineralogiska beskrifning
öfver socknen, som författades af A. J. Erdmann
(1848). Dess koppar- och koboltgrufva var förr mycket
gifvande (1750—90 lämnade den kopparmalm för en
tillverkning af i medeltal 34,000 kg. koppar per år),
men malmtillgången är nu obetydlig. Verken ligga vid
de fem fall (om sammanlagdt 29 m.), som bildas af det
från Näfsjön m. fl. sjöar kommande vattendraget, och
egendomen har namn efter denna sjö. N. erhölls 1571 i
förläning af ståthållaren på Nyköpings slott amiralen
P. Siöblad. hvars styfson, riksamiralen K. Karlsson
Gyllenhielm, sedan blef dess egare. 1623 anlade Gillis
De Besche en masugn där, hvarefter egendomen och
bruksrörelsen utvidgades af släkten De Besche, som
innehade N. till 1790-talet. I juli 1719 förstördes
bruket af ryssarna, men återuppbyggdes snart. Sedan
1805 har N. tillhört medlemmar af släkten Sederholm,
som 1901 bildade N. bruks a.-b. (aktiekapital 1
mill. kr.).

Näfvelsjö, socken i Jönköpings län, östra härad. 6,575
har. 963 inv. (1912). Annex till Björkö, Växjö stift,
östra härads kontrakt.

Näfver, bot., den släta, glatta, sega, af läderkork
(se Kork) bildade barken hos bok och (företrädesvis)
björk (Betula alba L.). Björknäfver är på yttre sidan
hvit och på insidan gulbrunaktig samt kan delas i
flera på hvarandra liggande lager. De yttersta lagren
äro tunnare än det finaste papper och afflarna i
smärre, nästan liksom trasiga stycken. De innanför
befintliga lagren äro tjockare, fastare och tätt
förenade med hvarandra. Näfvern är genomdragen
med på tvären (transversellt) ställda, jämbreda,
långsträckta vårtor (lenticeller) af ungefär 2
mm. bredd och omkr. 10 mm. längd, bildade af en
brunaktig, lösare, porös korkväfnad. Under första
lefnadsåren är björkens bark rödbrun, men blir sedan
hvit. Näfvern aflossas i lämpliga skifvor eller
stycken (vanligen med 30 —50 cm. längd och bredd)
under safningstiden från björkstammar, som uppnått
tillräcklig tjocklek. Björknäfver innehåller flyktig
olja och harts, hvarför den lätt antändes och brinner
med starkt sotande låga. Af näfver kan beredas kimrök,
och genom torr destillation erhålles af näfver den
bekanta ryssoljan (se Björkolja). På grund
däraf att näfver icke lätt genomtränges af vatten,
begagnas densamma att bekläda trävirke, som är eller
kan bli utsatt för inverkan af fuktighet, såsom
staketstolpars i jorden nedgräfda ändar, takbjälkars
yttersta ändar o. s. v. Af samma anledning lägges
näfver mellan sulorna i gröfre skodon, och innersulor
af näfver begagnas ofta, emedan de värma och skydda
mot fukt. Näfver är jämväl ett med fördel användt
material för tillverkning af snusdosor m. m.
Jfr Kunt. O. T. S.*

Näfvitshög. Se Nefvishög.

Näfväxter, bot. Se Geraniaceae.

Näg., vid växtnamn förk. för K. W. von Nägeli
(se denne).

Nägele (Naegele), Franz Karl, tysk läkare, f.
1778 i Düsseldorf, d. 1851, blef 1807 e. o. och
1810 ord. professor i barnförlossningskonst
i Heidelberg. N. var en af sin tids förnämsta
ackuschörer i Tyskland och gjorde sig ett frejdadt
namn särskildt genom arbeten om bäckenläran,
om förlossningens mekanism o. s. v.: Ueber den
mechanismus der geburt
(1822), Das weibliche becken
(1825), Lehrbuch der geburtshülfe für hebammen (1830;
13:e uppl. 1868; ny bearb, af Fehling 1883, 3:e
uppl. 1895) och Das schräg verengte becken (1839). —
N:s son, Hermann Franz Joseph N., f. 1810,
d. 1851, blef 1838 e. o. professor i Heidelberg
och var som ackuschör lika berömd som fadern. Hans
hufvudarbete är den mycket anlitade Lehrbuch
der geburtshülfe
(1843—45; 8:e uppl. 1869—71).
(R. T—dt.)

Nägeli, Hans Georg, schweizisk musiker, f. 1773 i
kantonen Zürich, d. 1836 i Zürich, egde från 1792 där
en musikhandel. N. var (från 1811) i Schweiz, liksom
Zelter i Tyskland och Haeffner i Sverige, skapare af
de fyrstämmiga manssångföreningarna, men mera än de
andre upphofsman till verkliga folksångföreningar,
enär hans verksamhet riktade sig mera på det egentliga
folket än på de bildade klasserna. Han komponerade
själf visor (bl. a. Freut euch des lebens), mer än
200 manskörsånger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0178.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free