- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
323-324

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nägeli ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

323

Nälden-Nämndeman

324

br., västra Sibirien, Kaukasien och Persien. Vintern
tillbringar den i Syrien, Arabien och nordöstra
Afrika. Uti västra och södra Europa saknas denna
art och ersattes där af en närstående, sydliga
näktergalen, Luscinia (Aedon) megarhyncha (vera), som
äfven, ehuru sannolikt med orätt, uppgetts förekomma i
Danmark. Nordliga näktergalen vistas endast i småskog
eller i lägre buskar bland högre skog i grannskapet
af vatten. Den anländer till Sverige i början af maj
och låter då genast höra sin sång; höstflyttningen
sker i sept. Sången uppstämmes om natten, men äfven
morgnar och aftnar, vid klar och varm väderlek,
aldrig midt på dagen. Vid mulet väder eller då
det småregnar, t. o. m. under blåst och ruskväder,
sjunger näktergalen när som helst på dygnet. Därvid
sitter den i buskar och träd lågt öfver marken. Vid
midsommartiden, då ungarna blifvit utkläckta, upphör
hannen att sjunga. Vill man höra näktergalen sjunga,
behöfver man ingalunda hålla sig tyst Man kan nämligen
genom att prata, skratta och sjunga förmå honom att
låta höra sig. Sjunga flera fåglar samtidigt inom
hörhåll, söka de gärna öfver-rösta hvarandra. Somliga
individer sjunga bättre än andra, men om denna art kan
sägas, att dess sång icke öfverträffas af någon annan
fågels. Vår näktergal står öfver sin sydliga släkting
i sångens styrka, men enligt de flestes mening sjunger
den sydliga arten mera melodiskt, jämnt och i längre
(tjugufyra ända till trettio) strofer. Kvädet upprepas
med små förändringar ständigt, men tages af skilda
individer något olika, kortare eller längre. Sångens
styrka har till följd, att antalet näktergalar i en
trakt tyckes vara större, än verkliga förhållandet
är. Särskildt i Tyskland pläga näktergalar fångas
för att hållas i bur. Näktergalen lefver af insekter
och larver, om hösten äfven af bär; i fångenskap
underhålles den med mjölmask. Sitt bo lägger den
i små buskar och bland ris nära marken, det består
utvändigt af torra ek- och bok-löf och är invändigt
fodradt med mjuka grässtrån; det innehåller 5 mörkt
gråbruna ägg. C.R.S. (G. G.) Nälden (N al ds j ö n),
sjö i Jämtland (302 m. ö. h.), af fly ter jämte Alsen
(295 m. ö. h.) genom den korta, men breda Ytterån
i Storsjön.

Nämdö, socken i Stockholms län, Sotholms härad,
omfattande den från Ingarön i v. genom Nämdöf järden
skilda N ä m d ö n och den nära denna liggande
mindre Ufön, Mörtön, Ekholmen, Orrön och Mörtö-Bunsö,
hvarjämte dit hör den långsträckta ögruppen is. ö.,
i hvilken de största äro Ängsskär, Brännskär,
Jungfruskär, Grönskär, Gillinge och Villinge, samt
den längst i ö. liggande j ögruppen, till hvilken
höra bl. a. Bullerön, Långviksskär, Kastön, Biskopsön,
Byttan och Finnskär. Hela socknen är sålunda skärgård,
öfverallt bergig, delvis skogbeklädd och med strödda
odlade slätter eller dalar (åker och annan odlad jord
tills. 130 hax) på de större öarna. Fiske jämte något
jordbruk utgör hufvudnäring. ön N., omkr. 20 kvkm.,
är knappt 7 km. lång samt högst 3 km. bred. Den har
endast mindre gårdar. Den of van-nämnda ön Villinge
(392 har) ingår i det brauner-hjelmska fideikommisset
Sandemar. Kyrkan, af trä, från 1798, ligger på N:s
östra sida. Socknens hela areal är 3,749 har. 293
inv. (1912). Kapell till österhaninge, Strängnäs
stift, Södertörns kontrakt.

Nämnare, mat. Se Bråk. Nämnd, en samling personer,
valda ("nämnda") för utförande af vissa uppdrag
rörande lagskip-ning (se N. 1), författning (se N. 2),
förvaltning, beskattning eller för andra uppgifter,
t. ex. kommunalnämnd, taxeringsnämnd, museinämndy
nämnd för utdelande af understöd, styrelse i vissa
sällskap o. s. v. - 1. Jur. Den vanligaste af de
i Sveriges lag omtalade nämnderna är häradsrättens
nämnd, häradsnämnden. Urspr, var nämnden icke en fast
beståndsdel af domstolen, utan ett bevisningsmedel,
som i vissa fall användes i st. f. det eljest
vanliga (ed och edgärdsmän). Nämnden hade att afgöra,
hvad som var sant i målet, men dömde icke. Den hade
således väsentligen samma uppgift som den engelska
juryn. Bisittarna i nämnden (se Nämndeman) voro i
allmänhet tolf; de valdes för hvart särskildt mål
af parterna själfva eller af domaren med parternas
samtycke. Bevisning genom nämnd undanträngde
småningom alltmer de äldre bevisningssätten; i de
yngre landskapslagarna och ännu mer i landslagarna
blefvo "nämndemålen" allt flera. Nämnd användes ej
blott vid häradstingen, utan ock vid lagmansting (l a
g-mansnämnd, se Lagmansrätt), biskops-och konungsting
(i sistnämnda fallet kallades den konungsnämnd).

Huru nämnden utvecklat sig från att vara ett
bevisningsmedel till att bli hvad den nu är - en
beståndsdel af domstolen -, är icke fullt upplyst. Mot
slutet af medeltiden tillsattes nämnden i allmänhet
för hela tinget, ej för hvarje mål, men dess uppgift
var alltjämt densamma. Men enligt 1600-talets praxis
deltar nämnden med domaren i rättskipningen i hela
dess utsträckning, således jämväl i bedömandet af
rättsfrågan. Och i 1734 års lag är denna nämndens,
kompetens uttryckligen erkänd; nämnden är där en
beståndsdel af själfva domstolen.

Utom häradsnämnd användes nämnd äfven eljest
för pröfning af särskilda frågor af tvistig
beskaffenhet, t. ex. nämnd för uppskattning af jord
vid expropriation (se Expropriera), för uppskattning
af vägunderhåll (se Väg). I vissa fall användes
nämnd sammansatt af män från hela landskapet
(landsnämnd). Eörande nämnden i äldre tider se
bl. a. H. Hjärne, "Om den fornsven-ska nämnden enligt
Götalagarna" (1872).

2. Statsr. Inom riksdagen tillsättas "nämnder" i
följande fall. Då val till konung, tronföljare eller
konungs förmyndare skall förrättas, tillsättes en
nämnd af 64 personer, hälften af hvardera kammaren,
för valet; likaså för afgörande af förmyndarnas
antal, om kamrarna ej inom tre dagar efter
riksdagens öppnande därom åsämjas. Vidare tillsätter
riksdagen den s. k. opinionsnämnden (se d. o.).
1. I-Afz. 2. J-C.

Nämndeman, ledamot af nämnd, särskildt
häradsnämnd. För hvarje härad skola i allmänhet 12
nämndemän utses (hvarför nämndeman på vissa orter
plägar tituleras t o l f m a n). Häradet indelas
för ändamålet i valkretsar, och valet sker på
kommunalstämma, hvarvid hvarje röstberättigad eger
l röst. Enligt 1734 års lag skulle nämndeman vara
"bonde". Numera, enl. k. förordn, af 19 juli 1872,
erfordras för valbarhet att icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free