- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
359-360

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nässjö ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nätraån, vattendrag i Ångermanland, har sina
källor i Rocksjön m. fl. sjöar i Resele tingslag och
ingår snart i Nätra tingslag, som den genomströmmar
i hela dess utsträckning, upptagande afloppet
för Degersjön och Djupsjön och gående genom
Drommesjön, samt faller ut i Nätrafjärden af
Bottniska viken. Längd omkr. 75 km., nederbördsområde
1,000 kvkm.

Nättelduk (ty. nesseltuch, af nessel, nässla, och
tuch, tyg), urspr, ett tyg, som väfdes af
brännnässelstjäkarnas (i likhet med lin beredda)
basttågor och mest nyttjades oblekt; sedermera
benämning på en sorts löst väfdt bomullsmuslin med
20 à 30 trådar pr cm. af garn n:r 60 à 100 (se
Muslin).

Nättingen l. Flodnejonögat, zool. Se Nejonögon.

Nättraby, socken i Blekinge län, Medelstads
härad. 4,496 har. 2,444 inv. (1912). N. bildar
med Aspö och Hasslö ett pastorat i Lunds stift,
Medelstads kontrakt.

Nättraby–Alnaryd–Elmeboda järnväg (sign.
N. A. E. J.), smalspårig (0,600 m.), 49,1 km. lång,
eges och trafikeras af Nättraby–Alnaryd–Eringsboda
järnvägsaktiebolag. Järnvägen, som med 34,2
km. är belägen inom Blekinge län och med 14,9
km. inom Kronobergs, sträcker sig från stationen
Nättrabyhamn vid Östersjön öfver Nättraby station,
12 km. från Karlskrona vid linjen Karlshamn–Karlskrona
af Blekinge kustbanor, i öfvervägande
nordvästlig riktning först till Alnaryd i Tvings
socken och därpå genom Nättrabyåns dalgång till
Blaningsmåla station samt går därefter öfver
Svarthöfdens station till Eringsboda och vidare i
nordnordöstlig riktning förbi Skärshult ö. om sjön Östersjön
och v. om sjön Kväsen förbi Yxnanäs, Persmåla
och Skräddaremåla fram till Elmeboda gamla
kyrkby. Järnvägen utgjordes ursprungligen af två
skilda järnvägar Nättraby–Alnaryd–Eringsboda
järnväg
, 30,7 km., och
Eringsboda–Elmeboda järnväg, 18,4
km., hvardera järnvägen tillhörig och trafikerad af
med resp. järnväg liknämndt järn vägsaktiebolag;
men den senare järnvägen öfvergick 1911 till nuv.
egaren. För trafik öppnades linjen Nättraby
hamn–Alnaryd, 17,5 km., 25 april 1895,
Alnaryd–Eringsboda, 13,2 km., 1 juli 1905, och
Eringsboda–Elmeboda, 18,4 km., 21 december 1910. Vid
järnvägens byggande har användts "Kostasystemet",
som utgör en modifikation af det s. k.
Décauville-systemet, bestående däri, att med bibehållande
af den ringa spårvidden (0,600 m.) skenorna
icke äro fastnitade på stålsyllar, utan spikade på
träsyllar, såsom vid banor af öfriga spårvidder (se
Décauville, P., och Kosta järnväg). Vid
1912 års slut utgjorde bokförda byggnadskostnaden
900,196 kr., hvaraf för rullande materiel
102,057 kr., aktiekapitalet 479,363 kr. och
reservfonden 75,488 kr. Järnvägens postadress är
Nättrabyhamn, och styrelsen har sitt säte i
Nättraby.
A. d’A.

Nättrabyån, vattendrag i södra Sverige, uppstår
ur några sjöar: Flaken (133 m. ö. h.), Skepen (103
m.), Kväsen, Nätterhöfden, Sidlången, Elten
m. fl., i Långasjö och Elmeboda socknar af Kronobergs
län, rinner mot s. genom Eringsboda, Tvings,
Fridlefstads och Nättraby socknar i Blekinge, bildande
under sitt lopp flera forsar, och faller
nedanför Nättraby kyrkoby ut i Danmarksfjärden v. om
Karlskrona. Längd omkr. 50 km., nederbördsområde 480
kvkm. I synnerhet under åns nedre lopp utmärka sig
dess stränder för rik vegetation och naturskönhet.

Nätt till vind l. Nätt på vind, sjöv., förkortadt
kommandoord till rorgängaren att låta fartyget lofva
upp emot vinden så mycket, att seglen ej stå alldeles
fulla, för att därigenom minska farten.
R. N.*

Nätverk, Nätförband (lat. opus reticulatum),
bygnk., ett murförband,
hvari stenarna äro ställda på hörn, så att fogarna
bli diagonala (se fig.), stundom användt i den
gamla romerska och någon gång i den fornkristna
byggnadskonsten. Äfven en nätliknande ornering kallas
nätverk. Jfr Mur, sp. 1372 och fig. 7.
Upk.*

illustration placeholder


Nätvingar 1. Florvingar, Neuroptera, zool.,
insektordning, utmärkt af fullständig förvandling, 4
nätådriga vingar samt bitande eller (hos natt-sländor)
förkrympta och hopvuxna mundelar. Yin-garna,
som under hvilan hållas takformigt hoplagda,
äro antingen alla något så när likartade (hos
Planipennia), eller ock (hos nattsländor) äro de
bakre tunnare och bredare, under hvilan hoplagda
i veck under de mera pergamentartade, med fjäll
och hår beklädda f ramvingarna. Stundom äro alla
vingarna förkrympta (snösländor). - . Antennerna
äro oftast långa, trådformade eller pärlbands-lika,
stundom korta, i spetsen klubbformigt för-tjockade
(myrlejonsländor). Utom fasettögon finnas stundom
punktögon på pannan. - Larverna äro utrustade med
3 par bröstfötter, hos skorpionslän-dor därtill med
bukfötter, men äro i öfrigt mycket växlande i utseende
och lefnadssätt. Liksom de fullbildade nätvingarna
äro de rofdjur. En del lefver vid eller i vatten,
i hvars närhet då äfven de fullbildade sländorna
vistas (nattsländor, säf-sländor, osmylider) ; andra
vistas på växter och nära sig af bladlöss (stinkslän
dör, florsländor, coni-opterygider) ; somliga
lefva af smärre djur under löst sittande trädbark
(ormsländor) ; ännu andra söka sitt rof i gångar i
jorden (skorpionsländor) eller gräfva fångstgropar
i sandig jordmån (myrlejon) ; slutligen lefva
mantispidernas larver i vargspindlarnas (Lycosidse)
äggsäckar eller parasitiskt i stekelbon. De flesta
spinna före förpuppningen en silkeskokong, inuti
hvilken puppan hvilar. Puppan, som är en pupa libera
(se Insekter, sp. 715), lägger stundom i dagen en
ovanlig rörlighet (ormsländor, nattsländor m. fl.),
i det den företar vandringar, innan förvandlingen till
imago eger rum. - Nätvingarnas ordning, som förr äfven
burit det mångtydiga och därför som gruppbenämning
olämpliga namnet s l ä n d o r, omfattar grupper,
om hvilkas systematiska värde meningarna äro mycket
delade. Enligt det i detta arbete tillämpade systemet
(se Insekter, sp. 717) skulle den kunna indelas
i underordningarna Planipennia och Trichoptera
(se Nattsländor). Planipennia omfattar åtskilliga
familjer, af




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free