- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
489-490

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odense aa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

2. Erik O., den föregåendes son,
bergsveten-skapsman. Se Odelstierna.

3. To re Larsson O., af samma släkt som de
föregående, präst, pedagog, f. 1705 i Skara,
d. 30 juni 1777 i Flo, blef student i Uppsala 1723
och prästvigdes i Stockholm 1734. Han hade då
redan börjat sin bana som författare och utgifvare
af undervisningsböcker. 0. blef 1737 konrektor
vid Storskolan i Stockholm och 1742 predikant
vid änk-huset. Han vann betydande rykte som
fångpredikant och hade en nästan otrolig förmåga
att inverka på de mest förhärdade brottslingar.
"De resultat, som i fängelserna åvägabragtes
genom hans verksamhet, gränsade så till det
underbara, att tusental af Stockholms mera tänkande
befolkning strömmade till för att öfvertyga sig
om verkligheten." O. blef kyrkoherde i Flo,
Skara stift, 1754. Hans Berättelse om de
dödsfångars tillstånd..., som jag i deras
fängelserum fick besöka
etc. trycktes först 1842.

4. Erik O., den föregåendes son, läkare,
f. 8 nov. 1760 i Flo prästgård, Västergötland,
d. (genom drunkning) under en resa på Dal 7
febr. 1834, blef student i Uppsala 1777, inskrefs
1779 som elev i kirurgiska societeten och blef
1785 med. doktor i Uppsala med första hedersrummet.
1786 utnämndes han till regementsläkare vid Skaraborgs
regemente, följde 1788 detta till norska gränsen
och tillfångatogs, men hemförlofvades snart och
tjänstgjorde 1789 i Finland som fältläkare i Lovisa
samt erhöll 1790 assessors fullmakt. Efter flera
andra förrättningar tog han 1812 afsked och blef s.
å. intendent vid Lunds hälsobrunn nära Skara,
hvilken under hans nioåriga förvaltning mycket
för-kofrades. O. var i hela Västergötland högt
ansedd som läkare och blef 1809 led. af Vet. akad.

5. Jonas Larsson O., broder till O. 3,
politiker, f. 1712, d. 15 febr. 1794 i Stockholm,
blef student i Uppsala 1731 och häradshöfding i
Stockholms län 1747. Sedan han 1756 förbigåtts vid
tillsättningen af en assessorssyssla i Svea hofrätt,
tillförsäkrades honom 1762 af ständerna lagmans tur
och befordringsrätt, hvarjämte han erhöll tillåtelse
att ackordera bort sin tjänst, hvarför han s. å.
tog afsked från häradshöfdingbefattningen. Bef
ordringen till lagman uteblef emellertid, och
0. kastade sig in i det politiska lifvet som en
lidelsefull anhängare af mösspartiet. Han uppges
vara författare till den märkliga partiskriften
Upplysning till svenska folket om anledningen,
orsaken och afsigterna med urtima riksdagen 1769 -
dock är denna uppgift oviss, och troligen är skriften
ett alster af flera olika mösskribenter - samt spelade
vid riksdagen 1771-72 en betydande roll
som bondeståndets sekreterare. Betecknande för
mannens karaktär och tidens politiska moral är
den besticklighet, hvartill O. enligt de främmande
ministrarnas vittnesbörd gjorde sig skyldig
under nämnda riksdag. Mot löfte om 40,000 dal.
smt, som deponerades hos tredje man af franske
ambassadören Vergennes, åtog sig O. att i
bondeståndet afstyra frågan om hattrådets
entledigande samt påskynda riksdagens slut.
Men engelske ministern i Stockholm, Goodricke,
föreslog sin regering att för O:s räkning deponera en
lika stor summa från mössornas sida. Slutet blef,
att 0., skrämd eller köpt, ryggade sitt af tal med
franske ambassadören.

Då Gustaf III verkställde sin statshvälfning (19
aug. 1772), var O. en bland dem, som konungen ansåg
nödigt att arrestera. Efter två månader blef han dock
utan vidare frigifven. Han spelade icke vidare någon
roll i det politiska lifvet.

6. Johan Lorens O., den föregåendes brorson,
läkare, f. 2 mars 1737 i Strängnäs, d. 23
aug. 1816 i Stockholm, blef student i Uppsala
1753, disputerade under Linné och aflade 1757
med. licentiatexamen. 1758 -60 var han fältläkare i
Pommerska kriget, promoverades frånvarande 1760 till
med. doktor, blef 1761 hof-medikus och intendent vid
Djurgårdsbrunn och började 1763 som "andre medikus"
sin femtioåriga, af framgångar och anseende krönta
verksamhet vid Serafimerlasarettet i Stockholm. 1772
blef han öfverläkare för invärtes sjukdomar där samt
assessor i Collegium medicum, hvilken befattning han,
efter dettas om-bildning till Sundhetskollegium,
1813 utbytte mot den af medicinalråd. I denna
egenskap utförde han flera maktpåliggande värf,
bl. a. regleringen af medicinalverket vid amiralitetet
i Karlskrona, samt hade äfven en mängd kommunala
uppdrag rörande hälso- och fattigvård. 1813 erhöll
0. afsked från sin öfverläkarbefattning. - O. var
en ditig skriftställare på medicinens område. Som
specialist hade han egnat sig åt ögonsjukdomar. Af
hans särskildt utgifna skrifter må nämnas Svar på
k. Vetenskapsacademiens fråga om orsakerne till
gikt (1762), Afhandling om ögonsjukdomar (1807) samt
Läkareråd etc. (1808) Flertalet af sina medicinska rön
och märkligare operationer, bland hvilka de af starr
voro mycket berömda, refererade han i Vet. akad:s
handlingar. Äfven i andra tidskrifter och tidningar
meddelade han dylika uppsatser. Dessutom redigerade
0. de 12 första delarna af "Veckoskrift för läkare
och naturforskare" (1782-93). Som minnestalare
(öfver läkare och naturforskare) uppträdde han inom
Vet. akad. åtta gånger (han var led. af denna akademi
sedan 1775). Men äfven åt vitterheten egnade han
någon gång sina krafter, om än ej alltid lyckosamt. Så
tolkade han Popes "Försök om människian" (1774) och
"Våldet på Belindas lock" (1797), den senare illa
åtgången i en recension af Leopold; vidare "Blanca
Capellos lefverne och död" (1798), ett par stycken
af "Youngs sömnlösa nätter" (s. å.) m. m. l, 3-4,
6. -rn.* 5. (L. S.)

Odhner [ωd-]. 1. Klas (Clas) Teodor O.,
universitetslärare, häfdatecknare, ämbetsman,
f. 17 juni 1836 i Alingsås landsförsamling, d. 11
juni 1904 i Stockholm, blef 1851 student i Uppsala,
där han 1859 aflade filos. kandidatexamen samt 1860
utgaf en gradualafh., Bidrag till svenska städernas
och borgarståndets historia före 1633
(belönt med
Geijerska priset) och promoverades till filos. doktor
(primus). S. å. kallades han till docent i allmän
historia i Uppsala, utnämndes 1865 till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free