- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
791-792

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gans främre kant (lat. ora, kant), och står
då i motsats till "dorsal" och "lateral".
Lll.

Orale (äfven Fanone), it., ett till påfvens
pontifikalskrud hörande skulder- och hufvudkläde af
hvitt siden med röda och gyllene strimmor.

Oran [åra], arab. Wehran, Wahran, ravin. 1. Det
västligaste departementet i franska Algeriet, mellan
Medelhafvet och Sahara (Territoire du Sud). 65,897
kvkm. 1,230,195 inv. (1911), hvaraf 319,089
européer och 892,212 infödingar. Departementet är
indeladt i 5 arrondissemang: 0., Maskara, Mostaganem,
Sidi-bel-Abbes och Tlem-cen, och i ett militärområde
med divisionerna Lalla-Mgahraia och Tiaret-Aflu
samt kommunen Yakubia. 0. har god tillgång på flera
slags metaller äfvensom på petroleum, hvaraf 1908
tillvaratogos 452,060 ton. - 2. Hufvudstad i nämnda
dep., ligger vid en vik af Medelhafvet, på ömse
sidor om Oued-Rekhis djupa dalgång. Väster om denna
ligga hamnen och, ofvanför denna, den gamla spanska
staden med det gamla citadellet. På östra sidan
ligga det moderna fästet och den nya franska staden
amfiteatraliskt, och där ligga också de moriska husen
i judekvarteret. Vallar och fästen äro hufvudsakligen
af spansk konstruktion. Det moderna fästet var fordom
säte för bejerna af O. och bebos nu af befälhafvande
generalen. Det gamla citadellet var de muhammedanske
härskarnas residens före den spanska eröfringen
Omedelbart bakom reser sig Djebel Murdjadjo till
en höjd af 589 m. I den spanska staden äro gatorna
branta, stundom försedda med trappor, i den franska
däremot breda och farbara med vagn. Husen där äro,
trots faran för jordskalf, byggda i fransk stil,
flera våningar höga; endast i judekvarteret ha
de ett egendomligt utseende. O. hade 1911 123,086
inv., hvaraf öfver 20,000 spanjorer samt omkr. 5,000
negrer, bosatta i ett särskildt kvarter vid utkanten
af staden. Det är Algeriets förnämsta handelsstad
och starkaste fästning, säte för en katolsk biskop,
har flera högre skolor, bibliotek, museum, en fransk
och en spansk teater. Industrien omfattar tobaks-
och kemikaliefabriker, järngjuterier och garfverier;
i omgifningen brytas marmor, porfyr, skiffer,
bly-, koppar- och järnmalm m. m. Men den viktigaste
näringen är handel. Från Cartagena (Spanien) till
O. är kortaste vägen mellan Europa och Algeriet, och
regelbunden ångbåtskommunikation finnes mellan O. samt
Marseille, Gette och Port Vendres i Frankrike samt
flera hamnar på Spaniens och Nord-Afrikas kust. Före
den franska eröfringen ankrade fartygen vid Mers
el-Kebir, 5 km. n. v. om O., numera krigshamn; en
ny handelshamn är anlagd vid O., tillgänglig för
de största fartyg. De viktigaste exportvarorna äro
ull, spannmål, mjöl, djur, hudar, halfa, vin m. m. -
O. var under medeltiden ett blomstrande muhammedanskt
samhälle under olika härskare. 1509 eröfrades staden
af spanjorerna, som, med undantag af tiden 1708-32,
då den tillhörde turkarna, innehade den till mars
l792, då de nödgades uppge det genom ett jordskalf 8-9
okt. 1790 nästan till en grushög förvandlade Oe. åt
bejen af Maskara. 4 jan. 1831 togo fransmännen staden
i besittning, l o. 2. (J. F. N.)

Orandum est, ut sit mens sana in corpore sano,
lat. Se Mens sana in corpore sano.

Orang benua. Se Malajer, sp. 601.

Orange [åra’ʃ], fr. 1. Bot., pomerans, apelsin. Se Citrus, sp. 358. - 2. En gul färg. Se Färg, sp. 272.

Orange [åra’ʃ], arrondissemangshufvudstad i franska
dep. Vaucluse (Provence), ligger 26 km., n om Avignon,
vid järnvägen mellan Lyon och Marseille, 7 km. ö. om
Rhöne, i en sydländskt yppig vegetation. 6,412
inv. (1906; som kommun 10,303), hvaraf många
protestanter. College, bibliotek, silkesspinnerier
och silkesodling, vinodling, brytning af brunkol,
tillverkning af lervaror, mosaiker, socker m. m. samt
handel med vin, silke och sydfrukter. Staden är det
gamla Arausio, kava rernas hufvudstad, som Julius
Caesar gjorde till en romersk koloni (Colonia
Sæcundanorum
), och är af stort intresse på grund
af sina många romerska fornlämningar, bland dem
en tämligen väl bibehållen teater från Hadrianus’
tid, nyligen restaurerad och nu använd som teater
(36 m. hög, 103 m. lång), en präktigt dekorerad
triumfbåge med 3 genomgångar (22 m. hög, 21 m. bred
och 8 m. djup), på 1200-talet förvandlad till kastell,
men numera restaurerad (se

illustration placeholder

Romerska triumfbågen i Orange.

fig.), rester af en cirkus och en vattenledning,
statyer, basreliefer m. m. Stadens murar och vackra
byggnader förstördes af alemanner och västgöter
samt delvis senare under medeltiden. O. tillhörde
Australien ien, föll i händerna på de spanske araberna
och återtogs af Karl den store. Från 900-talet bildade
det med omnejd ett oberoende herrskap, blef under
1000-talet grefskap, senare furstendöme och innehades
1530-1702 af den gren af huset Nassau, som efter
denna besittning antog binamnet Orange (holl. Oranje,
ty. Oranien se sistn. o.). Furstendömet tillföll
1702 rättsligen preussiska konungahuset, men
införlifvades genom freden i Utrecht 1713 med
Frankrike. Till 1790 var O. biskopssäte. Från 1365
till 1789 års revolution hade det ett universitet.
(J- F- N.)

Orange [å’rindʃ]. 1. Stad i nordamerikanska staten
New Jersey, 25,5 km. v. om New York och 5,5 km. y. om
Newark. 29,630 inv. (1910). Till följd af stadens
vackra läge har en mängd affärsmän i New York bosatt
sig där. 0. blef stad 1872. - 2. Stad i staten Texas,
vid Sabine river, nära gränsen till Louisiana. 5,527
inv. (1910). Trä- och bomullsindustri. -
3. Stad i staten Massachusetts. 5,282
inv. (1910). Maskinfabriker. - 4. Stad i Nya
Syd-Wales, 210 km. v. om Sydney. 6,721 inv. .(1911)
jämte det närliggande East

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free