Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oravais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Oravais-Orbetello
802
polyfonien en större roll (S c h ii t z). Handel
(1685-1759) sammanfattade båda stilarna och
bildar sålunda höjdpunkten för oratoriet med
såväl allegoriskt som bibliskt eller antikt
innehåll. Han återupplifvade den ur dåtidens opera
och oratorium nästan försvunna kören samt ingöt i
denna en folklighet och kärnfull makt, som aldrig
öfverträffats. Det idylliskt beskrifvande oratoriet
åter har sin främste representant i Haydn (1799,
1801). I Tyskland odlades äfven tidigt en särskild
afart, "passionsoratoriet", hvilket skilde sig från
det vanliga dels genom ämnet, som uteslutande togs
ur Kristi pinohistoria, dels genom en mera lyriskt
subjektiv hållning samt inflätande af koraler. Denna
art fulländades af Sebastian Bach (se denne och
Passionsmusik). I Italien för-världsligades oratoriet
fullständigt under operans inflytande (Jommelli,
Cimarosa m. fl.). I nyare tid försökte Mendelssohn
(på 1830-40-talen) att sammansmälta Handel och
Bach och åstadkom verkligen en återuppblomstring
af det klassiska oratoriet, utan att dock kunna nå
förebilderna. Till samma riktning höra Kiel och i
viss mån Herzogenberg. Romantikerna behandlade det
andliga oratoriet mera legendartadt (Liszt). Genom
sin teori om "den andliga operan" syftade Rubinstein
till att återföra detta oratorium till dess ursprung,
och likaledes har det behandlats i mer eller mindre
musikdramatisk stil af Tinel, C. Franc k, Saint-Saéns,
Massene t, Boss i, El g ar, Suliivan, Parry. Det
världsliga oratoriet åter odlades framgångsrikt
under 1800-talet, företrädesvis med sagostoff
(Se h urna n n, B e r l i o z, G a d e, Bruch),
men visade tillika tendenser att öfvergå till de
mera lyriska formerna af kantat eller ballad. - Som
svenska oratoriekompositörer märkas Wennerberg och
P. U. Stenhammar. A. L. (E. F-t.)
Oravais [å’r-], fi. O’ravainen, kustsocken i Vasa
län, Finland, Lappo härad, Korsholms domsaga,
utgör ett konsistoriellt pastorat af 2:a kl.,
Åbo ärkestift, Jakobstads kontrakt. Areal 222
kvkm. 4,254 inv. (1910), svensktalande. - Inom
socknen ligga Oravais’ sedan 1867 nedlagda masugn och
gjuteri med mekanisk verkstad samt K i m o järnbruk,
pri-vilegieradt 1703 och grundadt för bearbetning af
svenska bergmalmer. Strax s. om 0:s kyrka utkämpades
14 sept. 1808 ett afgörande slag. Efter motgången
vid Salmi 2 sept. anträdde fältmarskalken Klingspor
återtåget mot Vasa och tog senare vägen mot Nykarleby,
medan endast en mindre styrka följde den kortare vägen
rakt mot sistnämnda stad. 13 sept. befann sig ungefär
hälften af armén n. om Nykarleby och andra hälften,
bortåt 5,000 man, under generalmajor Adlercreutz,
s. därom vid 0., medan generalmajor v. Döbeln genom
segern vid Jutas höll vägen öppen. Två bataljoner
med 10 kanoner hade intagit en stark ställning på
en skogbeklädd bergssluttning, framför hvilken
sträckte sig en 2,400 m. lång och 600 m. bred,
af en å genomfluten slätt. Omkr. 3,000 m. längre
västerut (i riktning mot Vasa), bakom en annan bäck,
stod arriärgardet, 1,600 man, mest hälsingar, med
2 kanoner. Återstoden af svenska hufvudarmén bidade
bakom hufvudställ-ningen, redo att ingripa, där det
kunde behöfvas. Ryska armén under general Kamenskij,
7,000 man,
Tryckt den 20/2 14
kom anmarscherande på tre echeloner under Kul-nev,
Demidov och Usjakov. Kl. 5 f. m. 14 gick Kulnev
till anfall mot svenska arriärgardet, och striden
blef ytterst häftig. Sedan Demidov kl. 11 anländt,
nödgades svenskarna vika bakom hufvud-ställningen,
som emellertid blifvit besatt. Ryssarna följde efter,
körde fram artilleri och löpte fåfängt till anfall
mot densamma. Efter kl. 2 måste de draga sig tillbaka
ända till den västra ån. Adlercreutz begick då det
felsteget att låta större delen af sina trupper följa
efter. Då anlände Usjakovs kolonn, och en ursinnig
strid uppstod, som slutade därmed, att svenskarna
efter kl. 5 måste vika. Ryssarna voro nu nära att
spränga svenska armén i två delar; högra flygeln,
som trängdes ut på en udde, måste med bajonetten bana
sig väg till de sina. Svenskarna kunde under sådana
förhållanden icke stanna i sin hufvudställning, utan
drogo sig under natten i stor oordning tillbaka till
Nykarleby, sedan de förlorat omkr. 1,100 man. Ryssarna
voro medtagna af marschen och striden samt stannade
på valplatsen. Deras förlust öfversteg möjligen
något svenskarnas. Följden af detta nederlag var
konventionen i Olkijoki, hvarigenom svenskfinska hären
nödgades utrymma Finland. Vid 0. restes i slutet af
1880-talet en granitpyramid (se
Åminnelsepyramiden vid Oravai?.
fig.) till minne af de svenskar
och finnar, som stupade i slaget.
A. G. F. C. O. N.
Oraviczabånya [å^avitsabänja] 1. D e u
t s c h-Oravicza, storkommun i ungerska
komitatet Krassö-Szörény, vid järnvägen
till Weisskirchen. 4,314 inv. (1900), dels
tyskar (rom. katoliker), dels rumäner och
magyarer (grek. katoliker). Bergshandtering
(silfver-, koppar- och järnmalmer samt
stenkolsgrufvor). Tegelbrännerier. (J. F. N.)
Orb [årh], stad i preussiska reg.-omr. Kassel
(prov. Hessen-Nassau), vid Orb, ett litet
tillflöde till Kinzig. 4,107 inv. (1910). Jod-
och bromhaltiga soolkällor. Saltberedning.
(J. F. N.)
Orb., vid paleontologiska namn förkortning för
A. D. d’0rbigny (se d. o.).
Orbe [årh], flod. Se T h i el e.
Orbetello [årbete’llå], stad uti italienska
prov. Grosseto (Toscana), på en låg landtunga i
den grunda och fiskrika lagunen 0., som är skild
från hafvet genom två smala landremsor och den i
Tyrr-henska hafvet utskjutande udden Monte argentario
20 b. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
