Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oravais ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Orbetto-Orcagna
804
4,188 inv. (1901; som kommun 5,335 inv.). Staden
ligger nära järnvägen mellan Rom och Livorno, är
säte för en biskop och har gymnasium, etruskiskt
museum samt polygonalmurar, hvilka bevisa stadens höga
ålder. I s. ö. ruiner af gamla etruskiska staden Cosa
(se d. o.). (J. F. N.)
Orbetto, l’ [lårbe’ttå]. Se Turchi.
Orbicularis, lat., kretsformig, rund; anat.,
benämning för två ovala muskelutbredningar: muscu-lus
orbicularis öns, som omger munspringan och sluter
vid sin sammandragning denna öppning i flera olika
läppställningar, samt m. o. oculi, som dels sträcker
sig i en vid ring kring ögat uppåt pannan och nedåt
kinden, dels äfven ingår i ögonlocken (orbicularis
palpebrarum), rynkar ögats omgifningar och sluter
ögonlocken. U- v. D.*
Orbigny [årbinji’], Alcide Dessalines d’, fransk
geolog och paleontolog, f. 1802, d. 1857, gjorde
1826-33 forskningsresor i Syd-Amerika och blef
professor i paleontologi vid Museum d’histoire
naturelle i Paris. Han beskref en stor mängd,
företrädesvis mesozoiska, fossil. Bland hans många
arbeten må nämnas det rikt illustrerade Voyage dans
VAmérique méridionale (1835-49) och det storartadt
anlagda Paléontologie jrancaise (1840 -60, 8 bd),
fortsatt af en kommitté af vetenskapsmän till
1887. 0. var en ifrig anhängare af den läran, att
hvarje geologiskt system, ja så godt som hvarje etage,
med afseende på sin fauna fullständigt skiljer sig
från föregående och efterföljande. På grund häraf
blef för honom två med hvarandra identiska fossil
från två olika etager, trots identiteten, två species,
som belades med olika namn; 0. skapade på detta sätt
en ofantlig massa "nya arter", som sedermera måst
sammanslås med hvarandra eller med förut kända. -
Hans broder, Charles Dessalines d’0., f. 1806,
d. 1876, var äfvenledes naturforskare och utgaf
bl. a. Dictionnaire universel d’histoire naturelie
(1839-49; efter hans död ny uppl. i 28 bd). B. L-n.»
OrbPgnya, bot. Se Amerika, sp. 800.
OrbFlius Pupillus, romare från Beneventum. blef efter
växlande lefnadsöden skolmästare och bosatte sig som
sådan i Rom år 63 f. Kr. Han undervisade "med större
rykte än inkomst" (Suetonius) och var enligt sin
lärjunge Horatius’ vittnesbörd "frikostig på stryk"
(plagosus). 0., som i en nu förlorad skrift tecknat
lärarkallets vedermödor, afled i Rom i fattigdom,
enligt Suetonius närmare hundra år gammal.
H. Sgn.
Orbi’ni, M a u r o, sydslavisk historieskrifvare,
f. på ragusanska ön Meleda, d. 1614, inträdde i
Mele-das benediktinkloster och blef slutligen
dess abbot. Han skref 11 regno de gli Slavi
hoggi corrottamente detti Schiavoni (tr. 1601,
öfv. till ry. af Feofan Pro-kopovitj 1722), hvari
han bl. a. uppgaf, att Skandinavien var slavernas
forna hemland. Detta lärda, men okritiska arbete hade
för sin tid stort värde och bidrog till en vidgad
kännedom om och ökadt intresse för slavistiken.
A-d J.
Orbis [å;r-], lat., krets, ring, cirkel; himlafästet,
hela världen. - 0. terrärum, lat., "ländernas krets",
hela jorden. - 0. pi’ctus, "den målade världen",
"världen i bilder", benämning på ett slags skolbok,
som är uppfylld med afbildningar af föremål ur
naturen och ur människans värld jämte bifogade
beskrifningar. Den första boken af detta
slag var J. A. Comenius’ "Orbis sensualium pictus’;
(1657), ett utförande i ord och bild af hvad
Comenius förut gett endast i ord genom "Språkport"
("Janua linguarum reserata", 1631). Comenius’
arbete, som onekligen innebar ett första steg
till modern åskådningsundervisning, ehuru den å
andra sidan icke utan skäl ansetts ha hindrat det
omedelbara naturåskådandet att komma till sin
fulla rätt vid undervisningen (Comenius själf
satte dock naturen i första och boken i andra
rummet), höll sig i omarbetning inom skolorna
ända in i Goethes ungdom; denne ställde det,
kanske icke alldeles rättvist, mycket öfver den
"orbis pictus", som Basedow (se denne) åstadkom
i sitt 1774 utgifna s. k. "elemen-tarverk".
(E. N-n.)
0’rbita (lat., kretsformig bana), anat., ögonhåla. Se
öga.
Orbitelärise, zool. Se Hjulspindlar.
Orbitolina d’0rb., paleont., runda
flattallriks-liknande och koniska foraminiferer,
hörande till fam. Rotalince, af ända till 3
cm. diameter. Karakteristiska för kritsystemets
äldre afdelningar och af stor utbredning inom
mediterrana kritaflagrin-gar (södra Europa, Mindre
Asien, Persien, Karakorum, Transhimalaya, Texas).
A. Hng.
Orca gladiator, Späckhuggaren, zool. Se H v a l d j
u r e n, sp. 1387.
Orcagna [årka’nja] 1. Arcagnolo [-a’njålå], eg. Andrea
di Cione, florentinsk konstnär, f. 1329, d. 1368,
var anställd som arkitekt vid arbetet på domkyrkan i
Florens och på katedralen i Orvieto, på hvars fasad
han jämväl utfört en mosaik. Däremot har han icke
utfört den berömda Loggia de’ Lanzi på Piazza della
Signoria i Florens, med hvilken hans namn tidigare
varit förknip-padt. (De arkitekter, som uppfört denna
byggnad, voro Benci di Cione och Simone di Francesco
Talenti.) - Som bildhuggare utförde 0. den plastiska
utsmyckningen af altartabernaklet i kyrkan Or San
Michele (1359), hvilket genom sin dekorativa prakt
förtjänar sitt rykte att vara det mest fulländade
verk af italiensk gotik. Utsmyckningen består af en
mängd bildverk i marmor, fria figurer och reliefer. -
Som målare var 0. förr ansedd som upphofsman till
de berömda framställningarna i Pisas Camposanto
(begrafningsplats) af Trionfo della morte (Dödens
triumf; se art. D Ö-den i bildande konst, sp. 1216-17,
och dubbelsidespl. därtill) samt Yttersta domen och
Helvetet, men den nyaste kritiken har från-känt honom
dem. Nu återstå blott som bevisligen hans verk i
Santa Maria Novella (Cappella Strozzi) i Florens tre
bilder, nämligen altartaflan (1357), Yttersta domen
och Paradiset (före 1354). Af dessa är det i synnerhet
den sist nämnda bilden, som betecknar 0:s framsteg
inom skolan, nämligen i de härliga hufvudena. -
"Helvetet", som är framställdt midt emot paradiset
och hvari konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
